Dubbningshemsidan
Recensioner
491
(491)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till SF Video för recensionsexemplaret
Vilgot Sjöman (1924 - 2006) anses av många som en av Sveriges mest inflytelserika regissörer, och han gjorde ett 30-tal filmer under sin långa karriär; merparten under 1960- och 1970-talet. Han fick stor uppmärksamhet när han 1963 gjorde en filmversion av Lars Görlings prisbelönade roman 491. När filmen färdigställdes 1963 blev den totalförbjuden av Statens biografbyrå, och fick alltså inte visas överhuvudtaget. Detta orsakade en stor mediastorm och uppmärksamhet. Svensk Filmindustri överklagade, och vände sig till regeringen för att få till skott en ändring av beslutet. Efter många om och men beslutade ministrarna i regeringen att filmen skulle få visas offentligt om den först klipptes ner med de mest kontroversiella scenerna borttagna. Efter nedklippning fick 491 till sist 15-årsgräns i mars 1964, och detta censurerade skick fick filmen behålla fram tills 1975 då den efter ny censurgranskning släpptes igenom från 15 år utan censurklipp. 491 ansågs oerhört kontroversiell för sin tid, och blev skandalomsusad efter att många som såg filmen blev chockade över innehållet. Nu har 491 släppts på DVD för allra första gången i Sverige.
491, vars kryptiska titel kommer från ett bibelcitat, handlar om ett socialt experiment i Stockholm. På Saklighetens ungdomspensionat tvingas sex ungdomsbrottslingar att bo och medverka i mer eller mindre poänglösa enkäter. Den naiva men välmenande socialarbetaren Krister är föreståndare på pensionatet, och experimentet drivs av den så kallade Inspektören. I huset bor de sex tonårs-"värstingarna" Nisse, Jingis, Egon, Puret, Fisken och Slaktarn som både har bilstölder, snatterier och ett och annat våldsbrott på sina meritförteckningar. Men när ungdomarna efter besök på en båt kommer i kontakt med tonårstjejen Steva börjar det sociala experimentet att gå överstyr, och det blir inte bättre av att Inspektören inte är särskilt trevlig...
Det tillhör inte vanligheterna att jag ser över 45 år gamla svenska filmer, och i normala fall skulle jag förmodligen inte ens ämna till att se en sådan här film. Men det faktum att 491 ursprungligen blev totalförbjuden av Statens biografbyrå gör onekligen att man blir intresserad av att se filmen, och därför var det med blandade känslor jag satte mig ner för att se filmen. Och även så här i efterhand vet jag ärligt talat inte riktigt vad jag ska tycka. Det är absolut en udda och originell film; särskilt med svenska mått mätt. Grundstoryn är udda men riktigt intressant, och filmen tar upp många intressanta ämnen. Inledningsvis tyckte jag att det kändes segt och oengagerande, men efter ett tag hade jag verkligen fastnat för den fascinerande och intressanta filmen som definitivt inte liknar något man tidigare sett i svensk filmhistoria.
Även med dagens mått mätt är det en ganska kontroversiell och vågad film, som dessutom är mycket frispråkig, så jag kan bara föreställa mig hur det måste ha upplevts på 1960-talet. Den är samhällskritisk, och innehåller också några obehagliga scener som bl.a. innefattar våldtäkter och homosexuella övergrepp. Visserligen får vi inte se särskilt mycket, men fantasin och det lilla vi får se och höra räcker gott för att bilda sig en god uppfattning. Filmen är också väldigt frispråkig, som innehåller mängder av sexuella referenser och annat som man sannerligen inte är van att höra i svenska filmer.
Men att en film är vågad och kontroversiell säger förstås inte mycket om kvaliteten, och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om 491 som film. När handlingen väl kommer igång på allvar efter den sega inledningen blir det riktigt bra ett tag, och det finns en del riktigt starka och minnesvärda scener. Men mot slutet tappar filmen tyvärr fotfästet, och det blir alltmer tillspetsat och överdrivet - inte för att det egentligen tillför något till handlingen, utan mest för sakens skull. Det känns som att filmmakarna delvis har gjort filmen extra vågad bara för sakens skull, utan att det faktiskt funnits någon konkret tanke bakom. Trovärdigheten sjunker, och mot slutet blir det alltmer ologiskt och överdrivet. Man förstår sig heller inte riktigt på varför rollfigurerna gör som de gör, och de sista 20 minuterna spårar storyn ur fullständigt. Manusförfattaren verkar inte ha kunnat bestämma sig vilket ben han ska stå på, utan istället bestämt sig för att inte stå på något ben alls. Därför blir det också mest oengagerande, och i slutändan ger 491 en ganska antiklimaktisk känsla. Det är tråkigt, då filmen under ett ganska långt parti trots allt är riktigt bra och vissa scener är närmast lysande.
Om man bara kunnat fortsätta i samma stil hela tiden, utan att spetsa till allting till bristningsgränsen, så hade resultatet kunnat bli riktigt bra; t.o.m. med dagens mått mätt. Det är möjligt att filmen upplevdes som bättre på 1960- och 1970-talen, för trots att den vågade stilen måste ha varit väldigt magstark med den tidens mått, så upplevs vissa aspekter ändå som ganska föråldrade och den smått teatraliska stilen var man förmodligen mer van vid då. Men jag tror ärligt talat inte att slutet hade upplevts logiskt ens då, och faktum kvarstår att 491 hade kunnat bli mycket bättre än den faktiskt blev.
Fotot är fullt funktionellt, men sticker inte ut som något utöver det vanliga. Filmen är svart-vit, vilket visserligen passar ganska bra för den här stilen och storyn, men det framstår ändå som lite egendomligt med tanke på att färgfilm funnits i närmare 30 år när filmen gjordes. Skådespelarinsatserna är blandade, men de flesta imponerar inte nämnvärt med dagens mått mätt. Leif Nymark är helt okej i huvudrollen som Nisse, och Lars Lind är bra som Krister. Lena Nyman är förstås alltid utmärkt, och det är intressant att se henne som 19-åring i en av hennes första större roller. Frank Sundström gör en hyfsad insats som Inspektören, men ger ibland ett överdrivet teatraliskt intryck. Men de resterande ungdomarna - Stig Törnblom, Lars Hansson, Torleif Cederstrand, Bo Andersson och allra mest Sven Algotsson som Jingis - är inte alls särskilt bra, och allihopa ger ett ganska styltigt och konstlat intryck. De känns inte alls trovärdiga, och jag hade svårast att vänja mig vid Sven Algotsson som inte känns äkta för fem öre - jag förstår verkligen varför han aldrig medverkat i någon mer film efter denna.
Det är inte lätt att bedöma en film som 491; i synnerhet när man som i fallet med undertecknad ser den för allra första gången drygt 45 år efter inspelningen. Det är absolut en intressant och vågad film, och vissa scener är mycket lyckade. Det är förstås också mycket historiskt intressant att se en sådan här skandalomsusad film som blivit totalförbjuden vid premiären i Sverige, och det är värdefullt att en sådan film äntligen släppts på DVD. Men i slutändan är 491 mer intressant än den är bra, och fastän den är sevärd så lämnar den ett tämligen blekt intryck; främst på grund av den sista halvtimmen som förstör en hel del. Men då filmen innan dess är bra under ett ganska långt tag, så väljer jag efter moget övervägande att ge 491 en sexa i betyg.
DVD-utgåvan innehåller filmen i dess ursprungliga oklippta originalversion; precis som när den färdigställdes under senhösten 1963. Det är förstås uppskattat, men av historiska skäl hade jag gärna också velat kunna se den censurerade versionen i det skick den faktiskt släpptes i vid premiären 1964 - inte minst då jag ställer mig frågande hur filmen egentligen kunnat klippas ner, då nästan allt i filmen är ungefär lika vågat. Bilden är i anamorfisk Widescreen i formatet 1,85:1, och ljudet är i mono. Bild- och ljudkvaliteten är förvånansvärt bra med tanke på filmens ålder, och det märks att framförallt bilden har restaurerats en hel del. Märkligt nog har filmen på DVD-utgåvan inga sluttexter alls, utan slutar abrupt efter den sista scenen. Under förtexterna anges bara det allra nödvändigaste, och skådespelarna står överhuvudtaget aldrig utsatta. Jag vet inte om filmen verkligen såg ut på det här sättet på bio, eller om sluttexterna på något märkligt sätt gått förlorade genom åren.
Det finns svensk text för hörselskadade, vilket är mycket uppskattat då det periodvis är allt annat än lätt att uppfatta vad rollfigurerna säger. Textningen har i viss mån moderniserats gentemot den hörbara dialogen, och innehåller vissa ändringar på ålderdomliga ord till lite mer förståeliga sådana; vilket man förstås kan ha delade meningar om. När man matar in DVD-skivan möts man av en distributörsjingel och varningstexter, och därefter kommer man direkt till en enkel huvudmeny. Något extramaterial finns inte, fast å andra sidan hade jag heller inte förväntat mig att något sådant ska finnas bevarat efter så många år.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 12 juli 2011
Senast uppdaterad: 13 juli 2011
Recensionen har lästs 5254 gånger av 3097 personer, sedan den 12 juli 2011
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
6 |
| DVD-produktion |
|
5 |
| Snittbetyg: |
 |
5,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(24069934)a(1587777))