Dubbningshemsidan
Recensioner
American Pie: Reunion
(American Reunion)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
1999 närmast revolutionerades genren ungdomskomedier då bröderna Paul och Chris Weitz smått legendariska komedi American Pie hade premiär. Där fick vi följa Jim, Kevin, Paul, Oz och Stifler i deras (mer eller mindre framgångsrika) försök att förlora oskulden. Den blev känd som en av de första vågade sexfilmerna för ungdomar, och blev med sin originella stil snabbt kultförklarad. Filmen följdes av American Pie 2 och American Pie - The Wedding innan det var dags att ta farväl av Jim, Michelle, Stifler och de andra. Då de tre filmerna blev så oerhört populära och framgångsrika lät Universal dock inte titeln försvinna efter det, utan istället har en ny generation American Pie fötts. Det har resulterat i ett halvt dussin ytterligare filmer med helt nya rollfigurer och med väldigt liten koppling till originaltrilogin. 13 år efter den första filmen är nu tiden mogen att återigen få stifta bekantskap med originalensemblen med American Pie: Reunion som för första gången sedan American Pie - The Wedding går upp på bio.
Jim och Michelle har varit gifta i 10 år, och har en tvåårig son. Men sexlivet är inte alls vad det en gång var, och de har inte varit intima annat än med sig själva sedan sonen föddes. Kevin och Vicky gjorde slut, och numera är Kevin gift med Ellie och jobbar hemifrån som arkitekt. Oz har blivit en framgångsrik TV-sportreporter och f.d. Let''s Dance-deltagare, som lever lyxliv i Florida. Han och Heather växte ifrån varandra med åren, och numera är Oz tillsammans med Mia. Festprissen Stifler lever numera ett betydligt lugnare liv, och är vikarie på ett kontorsjobb; men utan att riktigt kunna glömma sitt gamla jag. Och Finch har aldrig riktigt kunnat glömma Stiflers mamma, trots att han inte lyckats få tag i henne sedan händelserna i den tredje filmen. De flesta har inte haft kontakt med varandra på många år, men nu ska alla träffas på nytt när deras gamla gymnasieskola arrangerar 10-årig återträff ett par år för sent.
De tre första American Pie-filmerna var riktigt bra, även om jag personligen alltid varit mer förtjust i ettan och trean än tvåan, men de senare filmerna med nya rollfigurer har inte varit lika imponerande. Efter att jag tappat räkningen på antalet filmer som inte haft mycket mer gemensamt med originalfilmerna än titeln är det därför mycket trevligt att äntligen få återse Jim, Michelle och de andra. Det är intressant att få se vad som hänt under de gångna 13 åren, och storyn är genomarbetad.
Att göra en sådan här film är förstås lite problematiskt, i och med att originalfilmerna främst var avsedda som ungdomsfilmer och i dagens läge är förstås karaktärerna från de filmerna över 30 år gamla. Men jag tycker att manusförfattarna har löst det på ett snyggt sätt, och fått filmen att både tilltala de ungdomar som älskade American Pie 1999 (aom förstås knappast är ungdomar längre) och samtidigt även nå en ny generation. Filmen har fått en humor och stil som påminner om de tidigare filmerna, men utan att kännas som en upprepning. American Pie: Reunion är något djupare än den första filmen, och det blir några fler lugnare stunder med ett hyfsat allvar. Men i första hand är det fortfarande en komedi, och givetvis är det fortfarande ingen djupsint filosofisk film.
Det är en riktigt rolig film, där man får skratta ganska ofta och där det då och då väntar riktiga gapskratt. Det är kanske inte riktigt roligt hela tiden på samma sätt som i första American Pie, utan det förekommer en del mer stillsamma dramascener, men det är roligt tillräckligt ofta för att man ska ha riktigt trevligt. Humorn är av varierande slag, med en del "kiss och bajs"-humor och en del aningen mer sofistikerad humor. Några av de komiska poängerna tycker jag är lite "slag under bältet" och onödigt smaklöst, men till allra största delen uppskattar jag humorn som visserligen är lättsam men också väldig rolig.
Filmen förblir engagerande och underhållande, och jag uppskattar att rollfigurerna blivit aningen mer mångbottnade än tidigare. Framförallt är det trevligt att för första gången få se Stifler lite mer mänsklig, och utan att vara riktigt samma odrägligt jobbiga människa som vi fick se i de tre första filmerna. Det här är faktiskt första gången jag inte irriterat mig på Stifler, och det är glädjande. Däremot tycker jag att Michelle fått aningen lite utrymme och känns även något mer onyanserad än i framförallt den andra och tredje filmen. Det är lite tråkigt, och jag hade velat se mer av henne som alltid varit min favoritkaraktär i American Pie-trilogin. Det är däremot trevligt att de flesta rollfigurer får ungefär lika stort utrymme, och Jim är inte längre tydlig huvudroll på samma sätt som i de första filmerna.
American Pie: Reunion har en relativt fristående handling, men man bör absolut ha sett de tre första filmerna för att förstå sig på rollfigurerna och utgångsläget. Helst bör man ha sett de relativt nyligen, då det annars kan uppstå vissa problem med att minnas vilka alla är och vad som hände på den tiden. Det fick jag bittert erfara, då jag inte sett någon av de filmerna på flera års tid och hade tyvärr glömt bort lite för mycket för att förstå alla referenser och komma ihåg vem som var vem. Givetvis kommer jag ihåg allting som hade att göra med Jim och Michelle och jag kommer också ihåg de övriga manliga rollerna; men relationerna mellan de övriga rollfigurerna hade jag svårare att minnas och jag kommer ärligt talat inte ihåg mycket alls av Vicky eller Heather från originaltrilogin. Därför upplevde jag bitvis filmen som något rörig, och jag inser med facit i hand att jag borde ha sett om hela trilogin strax innan den här filmen hade premiär, för att verkligen förstå och uppskatta alla referenser. Däremot förekommer inga referenser till de senare American Pie-filmerna med ny ensemble, och de behöver man absolut inte ha sett för att förstå och uppskatta American Pie: Reunion - tacksamt, då många säkerligen tröttnat på dessa...
Tyvärr har filmen blivit lite för lång för sitt eget bästa, och nästan 1 timme 55 minuter är i längsta laget för en lättsam komedi som denna. Det blir visserligen aldrig segt eller tråkigt, men däremot förekommer några lite för utdragna scener och filmen kan ibland upplevas något långsam. Därför hade man vunnit på att korta ner filmen en smula, trots att jag verkligen uppskattade att få lära känna alla karaktärerna på nytt. Jag kan också tycka att filmen inte har någon central grundstory på samma sätt som i de tre första filmerna. Här handlar det inte längre om att förlora oskulden eller ens hitta kärlek, utan det handlar minst lika mycket om nostalgi och att träffas på nytt. Det är visserligen trevligt, nostalgiskt och charmigt; men det kan upplevas lite tunt utan något konkret mål för handlingen.
Fotot är snyggt, och filmen har ett effektivt men föga originellt bildspråk. Skådespelarinsatserna är bra, och det är glädjande att se att filmteamet fått med samtliga originalskådespelare från den första filmen - inte en enda roll har fått byta skådis, och det är sällsynt vid filmer som producerats över ett decennium efter originalet. Jason Biggs är bra, och Alyson Hannigan är som vanligt lysande som Michelle. Seann William Scott gör en ovanligt nedtonad roll som Stifler, och spelar därför bättre än vanligt. Även i övrigt är det bra skådisar, och det finns inte en enda svag punkt i den här ensemblen.
American Pie: Reunion är en underhållande och trevlig film, som är riktigt rolig och samtidigt nostalgisk för oss som kommer ihåg de tre första filmerna. Det är charmigt och lagom lättsamt, även om åtminstone en del av charmen mer går ut på att få återse personerna än av handlingen i den här filmen. Därför blir filmen kanske inte riktigt lika bra som den hade kunnat bli, men fortfarande en bra film väl värd att se. I dagsläget stannar mitt betyg på en sjua, vilket är något sämre än den första och tredje filmen, men när jag får en chans att se om filmen på DVD/Blu-Ray efter att förhoppningsvis ha mer nyligen sett de tre första filmerna, så är det möjligt att betyget kan höjas. För jag rekommenderar starkt att man först ser om originaltrilogin innan man går på bio för att se American Pie: Reunion.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 3 april 2012
Senast uppdaterad: 4 april 2012
Recensionen har lästs 3942 gånger av 2316 personer, sedan den 3 april 2012
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(18507732)a(1587777))