Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Annabelle 2: Creation
(Annabelle: Creation)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Sök efter Annabelle 2 på CDON
Sök efter Annabelle 2 på Discshop.se
Sök efter Annabelle 2 på WOW HD
   ANNONS
Drama / Thriller / Rysare / Övernaturligt / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 50 minuter
Genre: Rysarthriller
Produktionsland/år: USA, 2017
Produktionsbolag: Warner Bros. Pictures, New Line Cinema & Atomic Monster
Producent: Peter Safran & James Wan
Regi: David F. Sandberg
Manusförfattare: Gary Dauberman, baserat på karaktärer skapade av Gary Dauberman
Svensk distributör: Twentieth Century Fox (Sweden) AB
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Janice - Talitha Bateman Linda - Lulu Wilson
Samuel Mullins - Anthony LaPaglia Esther Mullins - Miranda Otto
Syster Charlotte - Stephanie Sigman Nancy - Philippa Coulthard
Carol - Grace Fulton Tierney - Lou Lou Safran
Kate - Tayler Buck Bee Mullins - Samara Lee
Sharon Higgins - Kerry O'Malley Pete Higgins - Brian Howe
Annabelle som demon - Joseph Bishara Onda Mrs. Mullins - Alicia Vela-Bailey
Fader Massey - Mark Bramhall Adoptionsförmedlaren - Lotta Losten

Många år före händelserna i Annabelle levde dockmakaren Samuel Mullins och hans fru Esther ett trivsamt familjeliv med sin älskade dotter Annabelle (kallad Bee), men allt förändreas när Bee en dag dör i en tragisk olycka. 12 år senare öppnar Samuel och Esther sitt hem för syster Charlotte och en grupp föräldralösa barn i olika åldrar från ett barnhem som tvingats stänga. Paret Mullins använder en så liten del av sitt stora hus mitt ute i ödemarken, så i några av rummen ska nu barnen och syster Charlotte få bo. Esther är sedan många år tillbaka sängliggande på grund av sjukdom, och Samuels enda förhållningsorder är att ett rum i huset - Bees gamla rum - måste förbli låst och stängt. Den yngsta flickan Janice har polio och har svårt att gå genom sitt benstöd, och den enda som faktiskt tycker om henne är bästa vännen Linda. En dag upptäcker Janice att det låsta rummet inte längre är låst, och hon kan inte låta bli att gå in dit. Hon blir fascinerad av alla leksaker och dockhus som fortfarande finns orörda i rummet, men allt förändras när hon i garderoben hittar en stor docka med otrevligt utseende. Därefter börjar alltmer mystiska saker att inträffa, och när dockan återuppstår även efter att den har kastats bort blir Janice övertygad om att dockan är ond. Men syster Charlotte vill inte lyssna på något sådant - de har trots allt ingen annanstans att ta vägen, och paret Mullins har ju varit så snälla som låter de bo där...

Första Annabelle var en bra film, och likaså The Conjuring före det. Man kan väl fråga sig hur långt bakåt i tiden man kan gå, när det nu alltså handlar om en prequel till en prequel så att säga... Men samtidigt är det intressant att äntligen få veta bakgrunden till den onda dockan, och hur allting började. Storyn är intressant och såvitt jag kan avgöra håller den också ihop logiskt och kontinuitetsmässigt med de tidigare (senare) filmerna. Men även om man med all rätt kan ställa sig frågan hur mycket mer man egentligen lyckas att spinna vidare på succén med The Conjuring, så är det ändå en bra film.

Jag uppskattar att filmen tar god tid på sig att introducera rollfigurerna och premissen, och det dröjer därför runt en halvtimme innan det kommer igång på allvar eller blir otäckt. Men när storyn väl kommer igång gör den det med besked, och det blir en riktigt otäck film. Här finns ett flertal "hoppa till"-effekter, samtidigt som filmen också har en övertygande obehagsstämning igenom nästan hela filmen. Genom effektiv användning av musik och effektljud lyckas filmen också att vara både obehaglig och stämningsfull, utan att behöva visa så mycket i bild. Här finns en tacksam intensitet, och då det händer något hela tiden blir det aldrig segt eller långsamt.

Det är spännande och med ett antal riktigt läskiga och otäcka scener, och överlag tycker jag filmen är mer otäck än Annabelle. Man får kanske inte mardrömmar av den, men det är tillräckligt för att man ska börja känna sig mörkrädd av mörkret i biosalongen... Det är obehagligt hela tiden, och därigenom blir det också mycket fängslande då man ofta sitter med hjärtat i halsgropen.

Janice och Linda har blivit förhållandevis nyanserade rollfigurer, som man tycker om och framförallt bryr sig om. Här finns visserligen inget större djup, men dessa båda barn skildras ändå på ett oväntat mångfacetterat sätt. Syster Charlotte hinner få ett fåtal nyanser, men de flesta andra har blivit tämligen endimensionella. Det är lite synd att Samuel och Esther Mullins i "nutid" upplevs ganska stereotypa och platta, och det är egentligen bara i tillbakablickarna som de är berörande och fascinerande. I synnerhet Esther upplevs därför ganska underutvecklad, och man borde ha kunnat göra något mer av dessa två även i nutid. Det är också lite problematiskt att alla de andra barnen blivit så pass anonyma och utbytbara, så att man därför inte bryr sig om vad som händer med dem på samma sätt.

Det förekommer också en och annan logisk lucka, och somliga beter sig inte särskilt smart. Till viss del kan man dock bortförklara det med det faktum att det faktiskt rör sig om ganska unga barn, och dessutom finns det väl knappt en enda skräckfilm i världen där alla beter sig logiskt. Så det är väl åtminstone delvis ett nödvändigt ont, för att rysare ska bli tillräckligt otäcka.

Man kan också ha åsikter om den ganska långsamma inledningen, där inget otäckt händer på närmare en halvtimme. Jag uppskattar det, men om man mer är ute efter skräckupplevelsen än själva berättelsen kan man med all rätt hävda att filmen tar lite väl lång tid på sig att komma till kärnan. Framförallt är det märkligt att manusförfattaren, trots det låga tempot under den första halvtimmen, ändå inte hinner med att introducera fler barn så att någon mer än bara Janice och Linda hinner bli intressant.

Fotot är snyggt, och filmen har ett starkt om än måttligt originellt bildspråk. Skådespelarinsatserna är överlag bra. Nu 15 år gamla Talitha Bateman är utmärkt som Janice, och lyckas på ett skickligt sätt att uppvisa karaktärens utsatta situation och känslor utan onödig dialog. Hon spelar mycket trovärdigt och naturligt, helt utan det lite stela spel som barn i hennes ålder ofta gör. Lulu Wilson är också mycket bra som Linda, och gör också en stark och naturlig insats med effektiv användning av gester och minspel. Anthony LaPaglia, kanske mest känd från långköraren Brottskod: försvunnen, är bra som Samuel och gör vad som går av en tyvärr något stereotyp roll. Stephanie Sigman får inte så mycket att arbeta med som syster Charlotte, men gör ändå ganska bra ifrån sig. De övriga barnen utöver Janice och Linda imponerar dock inte lika mycket, och även om ingen är dålig så känns de inte riktigt lika naturliga.

Annabelle 2: Creation är ingen direkt djupsint film, och hinner inte få några nämnvärda bottnar eller något större djup. Men om man bara är ute efter en otäck rysare fungerar det bättre än väntat, och det är en bra och underhållande film. Det är engagerande, obehagligt och överlag riktigt otäckt; och man kan väl med all rätt hävda att en rysarthriller inte behöver så mycket mer än så för att bli bra. Manuset hade dock vunnit på en finslipning, och jag är kluven till greppet att så kraftigt fokusera på Janice och Linda så att de flesta andra på kuppen blivit mer eller mindre endimensionella och flera dessutom ganska stereotypa. Men trots bristerna är det en bra film, som är väl värd att se för alla som tyckte om Annabelle och/eller The Conjuring, och som därmed förtjänar en hyfsat stabil sjua. Jag tycker också att den här är något bättre än Annabelle, och minst lika bra som The Conjuring. Men jag hoppas att filmteamet nöjer sig med det här nu och inte hittar på att göra ytterligare en prequel på det här; för hur mycket mer kan man egentligen berätta om onda dockor...?


Recensionen skriven: 8 augusti 2017

Recensionen har lästs 366 gånger av 283 personer, sedan den 8 augusti 2017

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
DVD-produktion   --
Snittbetyg: * * * * * * *     7

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
NIA - TVÅA - SEXA - ÅTTA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2012 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna