Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Blå är den varmaste färgen
(La vie d'Adèle - Chapitres 1 et 2)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Folkets Bio för recensionsexemplaret
Sök efter Blå är den varmaste färgen på CDON
Sök efter Blå är den varmaste färgen på Discshop.se
Sök efter Blå är den varmaste färgen på WOW HD
   ANNONS
Drama / Romantik / Skolmiljö / Spelfilm / Baserad på bok / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 2 timmar 59 minuter
Genre: Drama
Produktionsland/år: Belgien/Frankrike/Spanien, 2013
Produktionsbolag: Quat'sous Films & Wild Bunch, i samarbete med France 2 Cinéma, Vertigo Films, Radio Télévision Belge Francophone (RTBF) & Scope Pictures
Producent: Brahim Chioua, Abdellatif Kechiche & Vincent Maraval
Regi: Abdellatif Kechiche
Manusförfattare: Abdellatif Kechiche & Ghalia Lacroix, baserat på en serieroman av Julie Maroh
Svensk distributör: Folkets Bio/Cinemagi
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Adèle - Adèle Exarchopoulos Emma - Léa Seydoux
Adèles mamma - Catherine Salée Adèles pappa - Aurélien Recoing
Samir - Salim Kechiouche Antoine - Benjamin Siksou
Lise - Mona Walravens Béatrice - Alma Jodorowsky
Thomas - Jérémie Laheurte Amélie - Fanny Maurin
Emmas mamma - Anne Loiret Emmas styvpappa - Benoît Pilot
Valentin - Sandor Funtek Laetitia - Maelys Cabezon

Adèle är en 16-årig tjej, som går på gymnasiet någonstans i Frankrike. Hon inleder ett förhållande med en kille i samma klass, som är förälskad i henne. Men strax därpå råkar hon uppmärksamma en blåhårig tjej på gatan i stan. Det blir kärlek vid första ögonkastet, och från den stund kan Adèle inte tänka på något annat. När hon en dag får infallet att gå in i en gaybar stöter hon på den blåhåriga tjejen. Hon heter Emma, är några år äldre än Adèle och konststuderande. Från den stunden börjar de umgås alltmer och blir snart oskiljaktliga; detta trots att Emma redan har en flickvän.

Det är naturligt att vara lite skeptisk inför en film som klockar in på ganska exakt tre timmar, och som dessutom har en på papperet ganska tunn story. Jag hade också vissa farhågor, men glädjande nog är Blå är den varmaste färgen precis så bra som alla har gjort gällande. Historien är mycket intressant och fascinerande, och tar även upp viktiga ämnen och teman som förtjänar att uppmärksammas. Det är intressant att denna film dessutom fortsätter betydligt längre än nästan alla andra romantiska dramer, och skildrar en lång tidsperiod på flera års tid. Därför blir det långt ifrån så tunt eller begränsat som man skulle kunna tro, och allting håller ihop väl. Filmen är även mycket fängslande och stämningsfull. Trots en närmast absurt lång speltid förblir det intressant och engagerande varenda minut av de tre timmarna. Det är också en stark och berörande film, som bitvis är mycket gripande; vid några tillfällen är det helt omöjligt att hålla tårarna borta. Samtidigt är det småroligt och charmigt, och man dras in i handlingen på ett utmärkt sätt.

Det är också en ovanligt djupsint och mångfacetterad film, där alla blivit nyanserade och det inte finns en enda som är helt "god" eller "ond". Det uppskattar jag, och det var länge sedan jag såg en så mångbottnad och nyanserad film; helt befriad från stereotyper och svartvita skildringar. Filmen är också lågmäld och förhållandevid avskalad, helt utan övertydlighet. Här finns heller inga överromantiska eller sentimentala inslag, utan allting upplevs 100% realistiskt. Det är också uppskattat med ett filmteam som för en gångs skull tar tonåren på fullt allvar, utan att försöka att vare sig försköna eller spetsa till allting. Allt detta bidrar till en både finstämd, trovärdig och stark film, som man dras in i från första början och sedan aldrig kan släppa blicken från. De tre timmarna går också förvånansvärt fort, då man är så engagerad hela tiden. Jag trodde att det skulle bli plågsamt segt, men trots att regissören tar god tid på sig att introducera rollfigurerna och grundstoryn så upplevs det aldrig segt eller ens långsamt.

Blå är den varmaste färgen är helt enkelt en mycket bra film, och framförallt under de två första timmarna är den lysande och förstklassig. Tyvärr uppstår dock en liten svacka under delar av den sista timmen, då det inte blir riktigt lika intressant som det varit hittills. Det rör bl.a. ett par lite för utdragna scener från klassrummet där Adèle jobbar. Ibland blir man också lite förvirrad över tidsperioderna, då filmen inte tydliggör hur lång tid som handlingen utspelas under. Som regel gör det ingenting, men ibland blir det onödigt förvirrande; exempelvis då Adèle går från att gå i skola till att plötsligt vara dagislärarinna utan att vi ens fått se att hon gått ut gymnasiet. Det känns lite märkligt, och det borde ha gått att visa tidsaspekter på ett tydligare sätt. Visserligen är det skönt att slippa övertydliga "Ett år senare"-skyltar och liknande, men det borde ha gått att visa åtminstone ungefärliga tidsperioder på något naturligt sätt.

Hos många har Blå är den varmaste färgen framförallt uppmärksammats för den ovanligt vågade stilen, då det finns gott om nakenscener och framförallt en mycket kontroversiell sexscen - en 10 minuter lång scen som skildrar ett helt lesbiskt samlag i närbild, där kameran bokstavligt talat visar allt. Visst är den scenen ganska stark, men samtidigt är filmen ändå inte så kontroversiell som jag hade väntat mig; och det är långt ifrån någon porrfilm vad somliga än vill göra gällande. I fel händer hade sådana här scener lätt kunnat bli för mycket, men här görs det på ett ovanligt smakfullt sätt varför det aldrig upplevs konstruerat eller enbart för sakens skull. Det finns trots allt en poäng med både den sexscenen och andra nakenscener, och allting upplevs naturligt och smakfullt. Därför störde jag mig inte alls på det här, även om jag förstår att somliga inte kommer att känna likadant.

Fotot är utmärkt, och filmen har ett läckert och originellt bildspråk som fungerar ypperligt. Allting är filmat med handkamera, vilket ger en effektiv närvarokänsla men på bio kan man bitvis bli något yr av att det alltid är aningen skakigt. På DVD och en mer normalstor TV går det betydligt bättre. Filmen har dessutom förhållandevis få översiktsbilder och väldigt många närbilder, och under stora delar av filmen är kameran som klistrad på Adèles ansikte. Men det fungerar riktigt väl, och gör att man kommer väldigt nära Adèle och både ser och känner samma som hon.

Skådespelarinsatserna är utmärkta, och det var länge sedan jag såg en så imponerande rollbesättning. Adèle Exarchopoulos är fullkomligt lysande i huvudrollen som Adèle, och gör en naturlig och övertygande insats med enkla medel. Man ser precis vad Adèle tänker och känner, och hon känns så fullständigt naturlig. Det var länge sedan jag blev så här imponerad av en skådespelarprestation, och att hon vunnit så många priser lär inte förvåna någon. Hade hon inte varit fransk är jag övertygad om att hon också hade blivit nominerad till Oscar för den här rollen. Hon har alla chanser att gå hur långt som helst inom filmbranschen. Léa Seydoux är nästan lika bra som Emma, och är även hon utmärkt och spelar naturligt och starkt. Även i övrigt är det bra skådespelare, och det finns inte ett enda svagt kort i den här ensemblen; och heller inget som helst överspel från någon alls.

Blå är den varmaste färgen är en oerhört bra film, som är underhållande, djupsint och berörande. Det är en stark film som inte kommer att lämna någon oberörd, och jag blir förvånad över att tre timmar kunde gå så pass fort. Med en så finstämd, välgjord och fängslande film finns det inte mycket att klaga på. Faktum är att under de två första timmarna hade jag tänkt mig ett oerhört högt betyg, men tyvärr uppstår ett fåtal svackor under kortare perioder som gör att jag till sist nöjer mig med en mycket svag nia. Men det är ju ändå väldigt bra, och jag kan bara rekommendera alla att se filmen snarast - jag kan inte lova att ni tycker lika mycket om den som jag, men jag kan lova att ingen kommer att glömma den på länge. Filmen är verkligen så bra som alla jurygrupper velat göra gällande, och jag blir inte alls förvånad att den vann Guldpalmen i Cannes.

DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild med proportionerna 1,85:1 (nästan fullskärm på en Widescreen-TV), och ljudet är i Dolby Digital 5.1 på franska. Bild- och ljudkvaliteten är riktigt bra. Filmen har enbart svensk text, inga andra språk alls, och heller ingen textning för hörselskadade. Textningen är lagom stor och lättläst. Jag kan dock inte bedöma översättningen i sig, då jag knapppt förstår ett ord franska, men jag hittar i alla fall inget som känns inkonsekvent eller ologiskt i texten. Däremot förekommer enstaka slarvfel och stavfel, men de kan lätt räknas på ena handens fingrar. När man matar in DVD-skivan möts man av en distributörsjingel på 19 sekunder, följt av svenskspråkiga varningstexter på 16 sekunder (ingetdera går att hoppa förbi). Därefter kommer man direkt till huvudmenyn, som är stillastående och oerhört enkel. Här finns bara möjlighet att slå av och på svensk text samt spela filmen - inte ens scenvalsmeny finns, vilket är en nackdel om man vill hitta åt ett visst parti i filmen. Det finns inget extramaterial alls, vilket känns lite svagt för en så mångfaldigt prisbelönad film som denna.


Recensionen skriven: 31 januari 2014
Senast uppdaterad: 1 augusti 2014

Recensionen har lästs 1476 gånger av 952 personer, sedan den 31 januari 2014

Betyg:
Film/serie * * * * * * * * *  
9
DVD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * * * och en halv     6,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
NIA - TVÅA - NOLLA - SJUA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2012 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna