Dubbningshemsidan
Recensioner
Bröllop i Italien
(Den skaldede frisør)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Nordisk Film för recensionsexemplaret
Den danska regissören och manusförfattaren Susanne Bier har länge gjort kritikerrosade och populära filmer i Danmark och till viss del Sverige, och blev på allvar känd genom Oscarsnominerade Efter bröllopet. Efter en avstickare i USA då hon regisserade Things We Lost in the Fire gjorde hon Oscarsvinnaren Hämnden. När Susanne nu är tillbaka är det genom den påkostade dansk-italienska samproduktionen Bröllop i Italien (eller "Den flintskalliga frisören" som den danska originaltiteln egentligen betyder). Där har Susanne återvänt till en genre hon inte rört på 14 års tid, sedan svenska Livet är en schlager 1998; nämligen en lite mer lättsam romantisk dramakomedi.
Frisören Ida har haft bröstcancer - nu är cellgiftsbehandlingen avslutad, och hon väntar på att få besked om hon är cancerfri. Detta precis lagom till hennes dotter Astrids bröllop, där hon ska gifta sig med Patrick vid hans familjs citronodling i Sorrento i södra Italien. Men Ida kommer hem lite "för tidigt" från sjukhuset, och ertappar hennes man Leif med den betydligt yngre Thilde. Hon får reda på att Leif haft ett förhållande med henne i åratal, under hela Idas sjukhistoria, och dumpar honom genast. Ida får lov att resa ensam till Italien, och på vägen dit stöter hon på Patricks pappa; den bittra brittiska änklingen Phillip som driver ett eget företag i Danmark. De möts inte under de bästa omständigheter, och blir inte direkt bästa vänner. Men de får ändå lov att hålla ihop i väntan på det storslagna bröllopet. Men strax därpå dyker även Leif upp i Sorrento, och han har tagit med sig Thilde...
Med den måttligt inspirerade och ooriginella svenska titeln är det lätt att tro att Bröllop i Italien är en ytterst traditionell romantisk komedi; gissningsvis av amerikanskt ursprung. Men riktigt så är inte fallet, även om det här är en betydligt mer lättsam film än de som Susanne Bier gjort på senare år. Storyn är inte direkt originell, men är intressant och jag uppskattar att filmen genom cancertemat åtminstone är inne och snubblar på mer djupsint drama. Det är underhållande, charmigt och ganska roligt. Någon jätterolig film är det inte och det är långt mellan de riktigt stora skratten, men det är å andra sidan småroligt ganska ofta och då och då skrattar man högt. Det är också en mycket charmig och mysig film, och blandningen av drama och komedi fungerar ganska väl då det ofta finns en allvarlig underton och filmen därmed inte blir riktigt lika lättsam som det kan låta som.
Det är lätt att känna för i synnerhet Ida och Astrid, som båda blivit intressanta och mångbottnade rollfigurer. Även Phillip har fått i alla fall en del nyanser, och blir relativt sympatisk när han väl blivit en smula mer mänsklig än i de inledande scenerna. Däremot är Idas man Leif ytterst endimensionell, och Benedikte har blivit det absolut mest endimensionella och stereotypa som världen någonsin har skådat. Jag förstår tanken, men manusförfattarna hade inte behövt ta till så här mycket för att få fram sin poäng - den har vi fattat i alla fall.
Ett av problemen med Bröllop i Italien är nämligen att filmen blivit lite väl övertydlig, och de "oväntade" vändningar som förekommer planteras exempelvis så pass tydligt i förväg att ingen lär kunna missa dem. Efter att Susanne Bier varit så skicklig på att göra förhållandevis lågmälda filmer, där hon fått fram poängerna helt utan övertydlighet, är det beklagligt att den här filmen blivit ett stort steg i fel riktning. Filmen är också väldigt förutsägbar, och redan efter en kvart är det ingen större tvekan om vad som ska hända. Jag satt länge och hoppades att filmen skulle bli mer oförutsägbar, och inte skulle gå precis som jag väntat mig, men tyvärr var mina förhoppningar förgäves.
Fotot är dock mycket vackert, och filmen erbjuder ett starkt bildspråk i kombination med oerhört vackra vyer över Italien. Jag uppskattar också att Susanne äntligen lärt sig av med sin länge förekommande förkärlek för att zooma in på små detaljer i alltför utdragna scener; något man inte alls märker av här. Musiken är bra, men klippningen lider av några missar där det upplevs lite hackigt. Skådespelarinsatserna är överlag bra. Pierce Brosnan tillhör inte direkt någon av mina favoritskådespelare, men han gör trots allt en ganska bra insats här och övertygar i rollen. Däremot känns det en smula egendomligt att någon som bott så många år i Danmark fortfarande inte verkar tala ett ord danska; i synnerhet som Phillip verkar förstå danska obehindrat. Självklart inser jag att det är lättare att förstå än att tala ett språk, men har man bott i flera decennier i Danmark känns det egendomligt om man inte åtminstone lyckats lära sig lite av språket - det orsakar vissa trovärdighetsproblem, varför filmen hade vunnit på att istället ta in någon skådespelare med åtminstone grundläggande kunskaper i det danska språket. Man behöver inte vara ett geni för att lista ut att Pierce sannolikt anlitats för att få ett populärt affischnamn internationellt än för att han faktiskt vore bäst för rollen.
Trina Dyrholm är mycket bra som Ida, och gör en minnesvärd och trovärdig rollprestation med enkla medel och helt utan överspel. Molly Blixt Egelind är också mycket bra som dottern Astrid. Jag blev inte riktigt lika förtjust i Sebastian Jessen som Patrick, som gör ett onaturligt och stelt intryck. Det blir heller inte bättre av att hans engelska inte tillhör världens bästa. Kim Bodnia är bra som Leif, men får inte särskilt mycket att arbeta med. Paprika Steen är onekligen en utmärkt skådespelerska, och gör allt som går av den hopplöst tillspetsade rollen som Benedikte. I övrigt är det bra skådespelare, där alla gör vad som går av de i en del fall lite väl platta och onyanserade personbeskrivningarna.
Bröllop i Italien är en riktigt bra och underhållande film, som är mysig, charmig och åtminstone bitvis ganska rolig. I stil och tema har filmen vissa likheter med Mamma Mia, fast utan musikalinslagen, men den jämförelsen är inte till den här filmens fördel. Den är dock engagerande och tiden går fort, men lider tyvärr också av en viss övertydlighet och ett alltför förutsägbart manus. Det är en trevlig film som roar för stunden och har åtminstone en viss allvarlig underton, men det tillhör definitivt inte någon av Susanne Biers bästa filmer. Betygsmässigt når filmen upp i en ganska stark sjua, och den är väl värd att se för de allra flesta; men hade samtidigt kunnat bli bättre genom lite finslipningar av manuset. Dessutom är jag inte särskilt förtjust i den alltför ooriginella svenska titeln...
DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild med proportionerna 2,35:1. Ljudet finns i både Dolby Digital 5.1, DTS 5.1 och 2-kanalig stereo; och bild- och ljudkvaliteten är mycket bra. Filmen är textad på svenska, danska och norska, men tyvärr finns ingen text för hörselskadade. Textningen är lagom stor och lättläst, och den svenska översättningen håller en ganska hög klass. När man matar in DVD-skivan, möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny. Därefter visas varningstexter på valt språk, följt av några trailers för andra filmer. Därefter kommer vi till en svenskspråkig huvudmeny, som är rörlig och stilren. Huvudmenyn är enkel, och innehåller bara möjlighet att välja ljud och textning, spela filmen samt komma åt bonusmaterialet. Märkligt nog saknas scenvalsmeny, vilket försvårar om man vill hitta åt en viss scen i filmen.
Det enda bonusmaterial som finns är en fem minuter lång bakom kulisserna-dokumentär från världspremiären på filmfestivalen i Venedig, som av någon outgrundlig anledning uteslutande fokuserar på en dansk fotograf som fått i uppdrag att porträttera Trine Dyrholm. Det ger ärligt talat inte särskilt mycket, och varför inslaget inte tagit upp någonting annat är bortom mitt förstånd. Inslaget har dock svensk text, vilket är glädjande.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 2 april 2013
Senast uppdaterad: 3 april 2013
Recensionen har lästs 4003 gånger av 2433 personer, sedan den 2 april 2013
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
 |
5,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(59966)a(1587777))