Dubbningshemsidan
Recensioner
Coriolanus
(Coriolanus)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Noble Entertainment för recensionsexemplaret
Den brittiska dramatikern William Shakespeare (troligen 1564 - 1616) hann skriva många pjäser under sin levnadstid, varav ett stort antal anses klassiska än idag. Under sin produktiva livstid hann han sätta upp ett drygt dussintal komedier och runt ett dussin tragedier, varav ganska många är världsberömda än idag. Ett flertal av dessa har filmatiserats i en uppsjö varianter genom åren - somliga mer bokstavliga filmatiseringar med merparten av originaldialogen intakt (däribland En midsommarnattsdröm och Romeo och Julia); medan somliga varit friare och modernare tolkningar som mestadels bara behållit grundstoryn (däribland 10 orsaker att hata dig och She's the Man). En av Shakespeares sista tragedier och en av hans i dagens läge mindre kända pjäser var Coriolanus, som tros ha haft sin urpremiär 1608. Den pjäsen har det förvånansvärt nog inte funnits någon filmversion alls av, fram tills nu när skådespelaren Ralph Fiennes tagit sig an Coriolanus som sin regidebut.
Rom är i krig mot det närbelägna italienska folkslaget volskerna, och kriget har skördat många människooffer. Den våldsamma krigaren Gaius Marcius har vunnit ett viktigt slag mot volskernas ledare Aufidius, och beger sig nu hem till Rom igen. Han hyllas som en krigshjälte, och efter framgångarna i slaget om Corioles adlas han med tilläggsnamnet Coriolanus. Han uppmuntras också av sin mamma att kandidera som konsul, och chanserna att vinna ser ut att vara goda. Men han är inte särskilt förtjust i vanligt folk, och när hans motståndare Brutus och Sicinius inser det ser de sin chans att "förgifta" folket mot Coriolanus. De startar ett upplopp, och snart vill hela allmänheten fördriva bort Coriolanus från staden. Men det borde de inte ha gjort...
Jag har alltid varit ganska intresserad av William Shakespeares verk, och genom åren har jag sett mängder av filmversioner av Shakespeares pjäser plus några få teateruppsättningar (alla som visats i närheten av Skellefteå till dags dato). Men jag måste medge att Coriolanus är en av fåtalet Shakespeare-pjäser som jag knappt ens hört talats om, och därför har jag ingenting att jämföra med. Men storyn är intressant, och både premissen och tematiken är lika tillämpbar idag som när pjäsen skrevs för dryga 400 år sedan. Det är intressant, tänkvärt och med ett påtagligt djup.
Precis som Baz Luhrmanns Romeo & Julia från 1996 har Coriolanus förflyttats till en mer nutida modern miljö samtidigt som språket och dialogen bibehållits från Shakespeares pjäs tillsammans med nästan hela storyn. Det rör sig nästan uteslutande om autentiska repliker från Shakespeares pjäs, och följaktligen i 1600-talsengelska. Det kan absolut vara en smart idé att modernisera så här gamla pjäser till mer nutida miljö. Det finns trots allt flera nutida händelser som har konkreta kopplingar till händelserna i Coriolanus, och genom den moderna miljön är det lättare för gemene man att ta till sig storyn. Den här pjäsen är också ganska lätt att anpassa till modern miljö, i och med att krig trots allt inte har förändrats så mycket genom seklerna.
Men att modernisera miljön samtidigt som originaldialogen bibehålls ställer till med en del problem, och det är svårt att förneka att dialogen skär sig lite mot det man faktiskt ser. Det känns helt enkelt konstlat och ologiskt, hur smart avsikten än varit. Visserligen lär Shakespeare knappast ha satsat på att återspegla vardagliga konversationer när han skrev pjäserna - det rör sig trots allt om en slags blankvers, som sannolikt skiljer sig en del från vardagliga samtal under samma tidsperiod. Men det reflekterar trots allt ändå en tidsperiod där sådan vokabulär förekom, och där språkbruket skiljer sig en hel del från i dagens läge. Jag är den första att erkänna att Shakespeare utan tvekan skrev vacker och fint filosofisk dialog, och det blir inte riktigt samma sak om man går ifrån det och använder modernt språkbruk. Men vill man bibehålla originaldialogen bör man i så fall också bibehålla den ursprungliga miljön och tidsperioden, och att modernisera allt utom språket känns lite för märkligt i mina ögon. Och när t.o.m. nyhetsuppläsare på TV pratar med autentisk Shakespeare-dialog så känns det minst sagt konstlat.
Man kan heller inte komma ifrån känslan av filmad teater, då det trots allt är en oerhört dialogdriven film. Trots många turer fram och tillbaka händer inte så jättemycket, utan det rör sig om prat, prat och ännu mera prat. Då det trots allt rör sig om en krigsfilm känns det lite märkligt, och vi får verkligen inte se mycket av de slag och strider som det talas om. Trots ett stort djup och en fascinerande handling förblir de flesta rollfigurer ganska osympatiska, och det ställer till med vissa problem när man inte direkt kan sympatisera med någon. Coriolanus är trots allt en närmast fascistisk man som sätter stoltheten framför precis allt, och det är minst sagt svårt att "heja" på en sådan person. Demonstranterna får heller inget direkt ansikte och förblir ganska platta, vilket gör att man inte direkt kan sympatisera med dem heller. Och Coriolanus mamma Volumnia visar en del åtminstone i mina ögon ganska obehagliga förtryckar- och hjärntvättstendenser. Den enda sympatiska personen är Coriolanus fru Virgilia, men hon förblir istället tämligen endimensionell. Nu säger jag inte alls att alla filmer måste ha någon sympatisk person man kan tycka om, men i en sådan här dialogdriven och ganska tung film hade det sannerligen underlättat.
Men bara man kommer över det är Coriolanus en engagerande och intressant film. Det tog ganska länge för mig att komma in i den i och med den märkliga språkkänslan, men när man väl gjort det är det en både fascinerande, mångfacetterad och tänkvärd film. Det är underhållande, filosofiskt och intressant; och dessutom är det intressant att dra moderna paralleller och se att en del saker inte har förändrats så mycket under de gångna 400 åren. Det finns en viss charm, dialogen är förstklassig och det förekommer intressanta (om än inte särskilt sympatiska) rollfigurer. Storyn är också fascinerande och lagom invecklad, så att man hänger med i vad som händer utan större ansträngning.
Fotot är snyggt, och filmen har ett starkt och effektivt bildspråk med utmärkt scenografi. Skådespelarinsatserna är relativt bra. Ralph Fiennes balanserar ofta på gränsen till överspel, men gör ändå en helt okej rollprestation. Gerard Butler är bra som Aufidius och Vanessa Redgrave är som vanligt mycket bra som Volumnia. Jessica Chastain är i vanlig ordning utmärkt som Virgilia, och gör allt som går av rollfiguren. I övrigt är det relativt bra skådespelare, men man lyckas ändå aldrig riktigt att släppa den teatraliska känslan.
Jag kan se många fördelar med att både modernisera Shakespeares pjäser i stil och miljö, och att göra mer bokstavliga Shakespeare-filmatiseringar precis såsom William Shakespeare avsåg det hela. Men jag har svårare att se fördelarna med den här sortens "kompromisslösning", där allt utom dialogen och språket moderniserats. Det gör att orden och bilden skär sig mot varandra, och det tar ett tag att komma in i filmen. Lyckas man med det får man dock sin belöning, för det är en intressant och tänkvärd film. Men oavsett hur man gjort filmatiseringen vågar jag nog påstå att Coriolanus inte tillhör någon av Shakespeares bästa pjäser, och denna filmversion är en helt okej och sevärd film; men längre än så går det tyvärr inte. Mitt betyg stannar på en hyfsat stabil sexa, men har man ännu svårare än jag att vänja sig vid 1600-talsspråket är det kanske klokast att avstå.
DVD-utgåvan har bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 2,35:1, medan ljudet är i Dolby Digital 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är bra. Filmen är textad på svenska, norska och finska, men tyvärr finns ingen engelsk text och heller ingen text för hörselskadade. Den svenska textningen är i minsta laget men är förhållandevis lättläst. Översättningen håller en relativt hög kvalitet, men då jag inte har någon erfarenhet av just denna Shakespeare-pjäs vågar jag inte avgöra huruvida den här översättningen är nyöversatt eller har utgått ifrån någon av pjäsens befintliga svenska översättningar. När man matar in skivan möts man av en språkvalsmeny, som följs av distributörsjingel och varningstexter. Därefter spelas några trailers för andra filmer (som går att hoppa förbi) innan vi kommer till huvudmenyn, som är snygg och stilren men som endast finns på engelska. Tyvärr finns inget extramaterial alls, vilket är tråkigt men knappast förvånande för en film som inte visats på bio i Sverige.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 21 april 2013
Senast uppdaterad: 22 april 2013
Recensionen har lästs 3490 gånger av 2035 personer, sedan den 21 april 2013
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
6 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
|
5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(24069934)a(1587777))