Dubbningshemsidan
Recensioner
Du och jag
(Alle Anderen)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Pan-Vision/Folkets Bio för recensionsexemplaret
Den unga tyska kvinnliga regissören, manusförfattaren och producenten Maren Ade blev känd 2003 för den kritikerrosade och prisbelönade filmen The Forest for the Trees, som egentligen var hennes examensarbete från filmuniversitetet i München. Maren har sedan dess även hunnit grunda filmbolaget Komplizen Film tillsammans med en studiekamrat samt producerat en större film av en annan regissör. 2009 var hennes andra film som regissör och manusförfattare klar; dramat Alle anderen ("Alla andra") som i Sverige fått titeln Du och jag - en smula förvirrande val av svensk titel, i synnerhet som det redan finns en svensk film med samma namn... Filmen vann Silverbjörnen i Berlin för bästa film 2009, och dessutom vann huvudrollsinnehavaren Birgit Minichmayr en Silverbjörn för bästa skådespelerska.
Det unga tyska paret Gitti och Chris är på semester på den italienska ön Sardinien, där de har lånat Chris föräldrars hus. De har varit tillsammans en tid, men det har inte blivit 100% seriöst än. Chris är arkitekt men genom sin oförmåga att kompromissa har han inte åstadkommit särskilt mycket praktiskt. Hans flickvän Gitti jobbar som PR-agent på ett skivbolag. Även privat är de olika, då Gitti är frispråkig och utåtriktad, och vägrar att göra som alla andra. Chris är mer inåtriktad och försiktig. En dag stöter de ihop med Chris arkitektkollega Hans och hans gravida fru Sana, och de bjuder Chris och Gitti på middag. Då känner sig Chris tvungen att göra sig till och framstå som någon han inte är, vilket ställer förhållandet till Gitti på sin spets.
Du och jag är långt ifrån någon traditionell film, utan känns trots ett enkelt och välbekant tema förvånansvärt originell. Här finns inte mycket till handling, och i grova drag händer nästan ingenting under hela filmen. Men ändå sitter man engagerad och fängslad hela tiden av den fascinerande historien och de intressanta rollfigurerna. Här handlar det nästan uteslutande om ett psykologiskt relationsdrama om hur ett förhållande fungerar eller inte fungerar. Dialog och karaktärsutveckling står i centrum, och den yttre storyn är egentligen väldigt tunn. Men genom den intressanta premissen och de mycket realistiska och genomarbetade rollfigurerna blir det hela tiden intressant, och filmen är både engagerande och berörande.
Det är en ovanligt vågad film, som ger en naken inblick i ett förhållande och där regissören hela tiden vågar sig på att skildra obekväma känslor som de flesta andra regissörer och manusförfattare helst vill strunta i. Det känns mycket realistiskt och trovärdigt, och det känns verkligen som att vi får följa en kort period i två riktiga personers liv. Både Gitti och Chris har också blivit mångbottnade och realistiska rollfigurer, även om jag tycker att Gitti har skildrats ännu mer trovärdigt än Chris med några fler dimensioner. Det är lätt att känna igen sig i mycket som händer, och beroende på situationerna är det lätt att sympatisera med åtminstone någon av dem. Särskilt Gitti fastnade jag snabbt för, som visserligen är minst sagt udda men är oerhört charmig och är lätt att tycka om.
Du och jag har ett visst djup och är en tänkvärd film. Men den kommer verkligen inte att passa alla, för den faktiska handlingen är väldigt tunn och här handlar det om att skildra ett pars inre känslor och att ge en ärlig inblick i ett förhållande. Alla som förväntar sig spännande och innehållsrika filmer kommer därför att finna denna oerhört tråkig, och att persongalleriet är minimalt med enbart fyra någorlunda stora roller gör knappast filmen bredare. Men jag uppskattade verkligen filmen som känns både realistisk, fängslande och nyskapande. Filmen är mycket finstämd och lågmäld, och atmosfären är närmast fulländad. Det gör det lätt att leva sig in, och dessutom finns viss humor för att lätta upp stämningen i vissa scener.
Men fastän det är lätt att imponeras över Du och jag, så är det absolut ingen perfekt film. Med sina två timmar är filmen i längsta laget, och ett flertal scener har blivit lite längre än de hade behövt vara. Det gäller i synnerhet en del av scenerna under middagen med Hans och Sana, som pågår lite för länge fastän vi vid ett tidigt skede har fattat poängen och det som filmmakarna velat tala om. Dessutom dröjer det ett bra tag innan vi får veta alla nödvändiga fakta om de två huvudrollerna och grundpremissen, och det dröjer en halvtimme innan vi ens får veta att vi befinner oss i Sardinien. Manusförfattaren har ansträngt sig för att ge en realistisk skildring av en verklig relation, utan att erbjuda någon egentlig karaktärsbeskrivning eller introduktion. Det gör visserligen filmen mer realistisk och autentisk, men gör samtidigt att det tar ett tag innan man verkligen kommer in i den och vet allt man behöver veta. Tanken att skildra en kort period ur två riktiga personers liv gör också att slutet lämnar en del övrigt att önska, och ett mer abrupt slut är svårt att hitta. Allting slutar väldigt plötsligt, och vi får inget egentligt avslut eller avrundning. Ett flertal frågetecken kvarstår, och när sluttexterna börjar rulla känns det snarare som ett reklamavbrott på kommersiella TV-kanaler hellre än att filmen verkligen är slut.
Fotot är förstklassigt, och filmen erbjuder både ett starkt bildspråk och en del vackra vyer över Sardinien. Allting bidrar till den mycket stämningsfulla känslan, och visuellt och tekniskt finns egentligen ingenting att klaga på. Skådespelarinsatserna är också utmärkta, och både Lars Eidinger och i synnerhet Birgit Minichmayr spelar mycket bra i de båda huvudrollerna. Särskilt Birgit är helt makalös, och gör en av de bästa rollprestationer jag sett på länge. Att hon vann Silverbjörnen i Berlin för bästa kvinnliga huvudroll förvånar mig inte alls. Hans-Jochen Wagner och Nicole Marischka är också riktigt bra i de andra två större rollerna, även om de inte får lika mycket att arbeta med.
Du och jag är en typisk sådan film där åsikterna kommer att gå isär rejält. Med sin djupa men väldigt tunna story kommer somliga att hata den och somliga älska den. Jag ställer mig lite mitt emellan - det blir ibland i tunnaste laget för min smak och vissa scener är lite för långa för sitt eget bästa, men det är ändå en riktigt bra och lyckad film som hela tiden håller intresset vid liv och lyckas att både skapa eftertänksamhet och beröra tittarna. Jag hade önskat mig något mer för att verkligen vara helt nöjd, och därför nöjer jag mig med en sjua i betyg. Men att det är en intressant och genomarbetad film som är väl värd att se råder ingen tvekan.
DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild i formatet 1,85:1, medan ljudet är i Dolby Digital 5.1 på tyska och till viss del italienska. Bild- och ljudkvaliteten är bra. Filmen har svensk och norsk text, men ingen textning för hörselskadade. När man matar in DVD-skivan möts man av en språkvalsmeny, som följs av distributörsjingel. Därefter visas varningstexter på valt språk, innan vi kommer till huvudmenyn som är stilren och svenskspråkig. Ett irritationsmoment är att det av någon anledning inte visas något räkneverk när man ser filmen, och det går inte att se vare sig hur mycket man sett eller hur mycket som återstår av filmen. Displayen är istället nästan helt tom, och det enda som går att utläsa är kapitelnumret. Jag vet inte exakt hur det här problemet egentligen uppstår, men det är i alla fall mycket irriterande. Det är inte helt ovanligt att extramaterial lider av detta problem, men det är sällsynt att detsamma gäller även själva filmen. Tyvärr finns inget extramaterial alls, vilket är tråkigt då jag gärna hade velat höra mer om filmen och om regissörens tankar bakom den.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 1 april 2011
Senast uppdaterad: 1 april 2011
Recensionen har lästs 3133 gånger av 1760 personer, sedan den 1 april 2011
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
 |
5,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(59966)a(1587777))