Dubbningshemsidan
Recensioner
Fathers & Daughters
(Fathers and Daughters)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Scanbox Vision för recensionsexemplaret
Jake Davis är en Pulitzer-belönad författare, som lever ett stabilt och fridfullt liv tills dess att han råkar ut för en bilolycka som dödar hans fru. Deras femåriga dotter Katie överlever mirakulöst. Jake får stora skuldkänslor över det inträffade, och försöker att till varje pris ta hand om Katie ensam; även om det sker på bekostnad av hans eget välbefinnande. Inte blir saken heller bättre av att Katies morföräldrar Elizabeth och William vill adoptera Katie och själva ta hand om henne, vare sig Jake accepterar det eller inte. Parallellt får vi följa Katie som vuxen 25 år senare, som jobbar som socialarbetare men fortfarande plågas av det förflutna.
Fathers & Daughters är kanske ingen alltför originell film, men den har en intressant och rörande story som är lätt att fastna för. Filmen som sådan har måhända sina brister, men är ändå riktigt bra och lyckad. Historien är fascinerande och genomarbetad, och trots att den är något tillspetsad upplevs det ändå trovärdigt och realistiskt. Det är lätt att känna för både Katie och Jake, och de har blivit mångbottnade rollfigurer med många nyanser som känns äkta; och i synnerhet Katie är det omöjligt att inte tycka om trots många brister. Det har blivit ett starkt och engagerande drama, som förblir fängslande från första till sista bildruta. Jag uppskattar också tempot, som är precis lagom högt så att det aldrig blir segt men heller inte händer för mycket.
Framförallt är Fathers & Daughters en mycket stark och berörande film, som inte kommer att lämna någon oberörd. Periodvis är det mycket gripande, och under några scener är det helt omöjligt att inte börja gråta. Det är också finstämt och med en utmärkt atmosfär, som gör att man dras in i filmen och förblir intresserad. Det märks också att mycket krut har lagts på ett genomarbetat manus, som är både trovärdigt, rörande och intressant; och med flera nyanserade karaktärsporträtt.
Baksidan med det hela är att filmen blivit en smula övertydlig och framförallt översentimental. Det märks att regissören har valt att spela på känslosträngar för att få tittarna att börja gråta, och det är onödigt då den här handlingen är tillräckligt gripande som den är. Det går i och för sig inte så långt att effekten försvinner och det inte längre upplevs gripande - det har jag stött på flera gånger - men det är ändå tillräckligt påtagligt för att dra ner helhetsintrycket en del.
Samtidigt lider filmen också av några obesvarade frågor, som aldrig tas upp tillräckligt. Det gäller bl.a. Jakes sjukdom, som man aldrig riktigt får veta vad det är. Inte heller får vi en tillräckligt trovärdig förklaring till Elizabeth och Williams beteende, som trots allt går mycket längre än bara omtanke om Katie. Om det får vi bara försiktiga antydningar, vilket är märkligt då det mesta annat i filmen snarare är övertydligt. En del av tidshoppen mellan nutid och dåtid fungerar också lite si och så, då övergångarna mellan de olika tidsperioderna inte alltid är logiska eller naturliga. Man förstår ändå ungefär när scenerna vi får se utspelas, men även om det inte direkt blir rörigt är det om inte annat åtminstone en smula ologiskt ibland.
Fotot är snyggt, och filmen har ett starkt och effektivt bildspråk med en del vackra vyer. Skådespelarinsatserna är också riktigt bra. Amanda Seyfried är utmärkt som Katie i de nutida scenerna, och gör en stark och trovärdig rollprestation. Lika bra är faktiskt debuterande Kylie Rogers som Katie som barn, som gör en fenomenal insats och spelar trovärdigt helt utan konstlade manér. Det var länge sedan jag stötte på en så här övertygande barnskådis. Russell Crowe är riktigt bra som Jake, men gör inte en riktigt lika märkvärdig prestation. Diane Kruger och Bruce Greenwood gör vad som går av de tyvärr lite för underutvecklade rollerna Elizabeth och William. Det är också trevligt att återse den alltid så talangfulla Quvenzhané Wallis, som för de flesta lär vara mest känd för sin Oscarsnominerade insats i Beasts of the Southern Wild.
Fathers & Daughters har ett mycket starkt och rörande manus, men lider av vissa brister i regin. Det har blivit översentimentalt och något klichéartat, plus att inte allt vi ser får en tillräcklig förklaring. Men då det blivit så fängslande och gripande är jag beredd att förlåta många av de bristerna, och överlag är det därför ändå en riktigt bra film. Man kan skönja att filmteamet valt att fokusera på en film för "vanligt folk" hellre än något som recensenter kommer att uppskatta, och det är i och för sig inget fel med det. Jag tycker ändå om filmen, som visserligen kanske inte är alltför minnesvärd men som är underhållande och berörande för stunden och med ett påtagligt djup. I slutändan är det dock lite för översentimentalt och "manipulerande", varför jag nöjer mig med en stark sjua i betyg.
Blu-Ray-utgåvan erbjuder bild i Widescreen med proportionerna 2,35:1, medan ljudet är i DTS-HD 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra. Det finns textning på de fyra skandinaviska språken, men tyvärr finns ingen engelsk text och heller ingen textning för hörselskadade. Textningen är tyvärr i minsta laget och kantlinjerna är tunna, vilket gör det ganska svårläst under ljusare partier; men överlag är det ändå en hyfsat lättläst text. Den svenska översättningen håller en ganska hög klass, och jag kunde inte upptäcka några nämnvärda översättningsfel men däremot ett fåtal fall där man valt aningen för direkta och raka översättningar. När man matar in BD-skivan möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny och varningstexter (som inte går att hoppa förbi). Därpå kommer man direkt till huvudmenyn, som är stilren men tyvärr endast engelskspråkig.
Som bonusmaterial hittar vi en kvartslång bakom kulisserna-dokumentär, som huvudsakligen består av intervjuer med regissör, producent, manusförfattare och skådespelare. Det är bitvis intressant och vi får veta en del matnyttigt, men överlag fokuserar inslaget alldeles för mycket på "ryggdunkande" och allmänt skryt över de inblandade - det är ju ganska poänglöst att lyssna på, då varenda människa ändå förstår att ingen skådespelare som vill få fler jobb inom branschen skulle säga något negativt om en regissör. Det är också för stort fokus på att beskriva handling och rollfigurer, vilket man till största delen redan lär veta om ifall man sett filmen; troligtvis har inslaget producerats i PR-syfte inför biopremiären. Därefter hittar vi också sex trailers för andra filmer, individuellt valbara från en meny, men det är väl tveksamt om det verkligen kan klassas som bonusmaterial... Tyvärr har bonusmaterialet ingen textning alls, vilket är olyckligt.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 17 mars 2016
Senast uppdaterad: 17 mars 2016
Recensionen har lästs 2910 gånger av 1714 personer, sedan den 17 mars 2016
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| BD-produktion |
|
6 |
| Snittbetyg: |
 |
6,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(24069934)a(1587777))