Dubbningshemsidan
Recensioner
Fifty Pills
(Fifty Pills)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Universal Pictures Nordic för recensionsexemplaret
Ungdomskomedier är knappast en outnyttjad genre, men trots det görs det fortfarande ett relativt stort antal sådana filmer. Ett av de senaste exemplen står Theo Avgerinos för, i sin första långfilm som regissör, som hade världspremiär 2006 på filmfestivalen i Tribeca. Här står universitetsstudenten Darren Giles i centrum, som hamnat i klistret. Efter en mindre rumsren fest som hans rumskompis Coleman ordnat, som han inte ens medverkat på, förlorar han sitt stipendium till den fina privatskolan i New York. Det innebär följaktligen att han själv måste ordna pengarna till skolavgiften, och då den ligger på närmare 900 dollar, så är det lättare sagt än gjort för en tonåring. Coleman övertalar honom att tillfälligt ta över hans jobb, med att sälja de ecstacy-tabletter han har kvar. Med de 50 tabletter han har, så skulle pengarna räcka till för skolavgiften. Men att sälja knark är knappast en riskfri bransch, då både en knarkkung i New York är ute efter honom och några bråkstakar ute efter Coleman misstar Darren för honom. Saken blir inte bättre av att Darrens föräldrar är övertygad om att han är homosexuell, eller att han knappt börjat på den uppsats som ska lämnas in dagen därpå... Enda ljusglimten är skolkamraten Gracie som bor i samma studentkorridor, och som Darren länge varit kär i men utan att vågat göra någonting åt. Nu har han äntligen fått kontakt med henne, men då måste han ju kunna stanna kvar på skolan för att någonting ska kunna hända mellan dem.
Fifty pills har onekligen en skruvad story, som är mycket överdriven. Alltför originell är den inte, och även fast det här upplägget är relativt nyskapande, så har vi sett alla beståndsdelar många gånger förut. Inledningsvis tyckte jag också att filmen verkade oerhört tramsig och rena rama skämtet, men dessbättre går det uppåt när man väl lär känna karaktärerna och kommer in i handlingen. Trots den ganska extrema handlingen, så lyckas ändå filmen att engagera och fängsla åskådarna, och man bryr sig om vad som händer. Därför går tiden trots allt ganska snabbt, och filmen är intressant ända till slutet. Alltför mycket till komedi är det dock inte, och jag hade väntat mig mer av en sådan här film. Det är småroligt vid ganska många tillfällen, men de klockrena poängerna uteblir nästan helt och det var bara några enstaka gånger som jag skrattade högt. Kanske beror det på att en del av humorn som förekommer helt enkelt inte passar mig, då somliga andra tycks göra gällande att filmen är mycket rolig. Vi får lära känna Darren, Coleman och Gracie ganska väl, och dessa tre rollfigurer har blivit förhållandevis mångbottnade och djupa. I övrigt är nästan alla andra dock platta och endimensionella, och tillför inte mycket mer till handlingen än skruvade situationer. I synnerhet Gracies kompis Michelle är en intressant karaktär, som får för lite utrymme och inte alls får utvecklas tillräckligt, Jag hade verkligen velat se mer av henne. En del av bihandlingarna hade gärna också fått klippas bort från filmen, exempelvis knarkkungen som inte tillför mycket eller storyn med Darrens föräldrar och deras homofobi. Om det kunnat klippas bort, en del av den överdrivna storyn tonas ner, lite mer humor läggas till och större fokus istället läggas på att få lära känna fler personer lite bättre; så hade det här kunnat bli en mycket bra film. Men trots allt är filmen underhållande från början till slut, och regissören har också insett att storyn är tunn, då sluttexterna börjar rulla redan efter en timme och en kvart. Skådespelarinsatserna är överlag bra, och Lou Taylor Pucci spelar stabilt och ganska bra i huvudrollen som Darren. Han gör ett något stelt intryck från början, men tinar upp efter ett tag och blir ganska bra. Kristen Bell, mest känd från Veronica Mars är alltid utmärkt, och gör som vanligt en strålande insats. Hon bevisar här än en gång att hon kan spela alla slags roller, utan några som helst problem. John Hensley och Nora Zehetner spelar också mycket bra. Dessutom är det intressant att återse Monica Keena, troligen mest känd som Abby i TV-serien Dawson's Creek, i rollen som kunden Petunia. Hon spelar som vanligt mycket bra, även om hon har en otacksam och outvecklad roll. Fifty pills kommer sannerligen inte att gå till historien som något cinematografiskt mästerverk, och lär heller inte vinna några priser. Men trots att den inte blivit alltför rolig, så är det en engagerande och intressant film med sympatiska och mångbottnade huvudroller. Därför har den trots allt blivit hyfsad och sevärd, men det är bara skådespelarinsatserna och de fåtal mångbottnade rollfigurerna som höjer betyget från den femma jag ursprungligen tänkt mig.
DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild i formatet 1,78:1, vilket innebär att hela skärmen används på en Widescreen-TV. Tre olika ljudspår erbjuds - DTS i 5.1, Dolby Digital 5.1 och vanlig stereo - vilket är ovanligt för ensådan här film. Ärligt talat känns DTS-spår lite överdrivet för en sådan här ungdomskomedi. Bild- och ljudkvaliteten är relativt bra, men utan att utmärka sig nämnvärt. Filmen är textad på de fyra skandinaviska språken, men tyvärr finns ingen engelsk text och heller ingen text för hörselskadade. Tråkigt att Universal har börjat kompromissa med engelska texten, som fram tills nyligen varit en självklarhet på deras DVD-utgåvor. När man matar in skivan möts man av en distributörsjingel, som följs av språkvalsmeny. När man valt språk visas varningstexter på valt språk, och därefter kommer huvudmenyn som är stilladtående och på engelska oavsett valt språk. En svaghet är att det från menyn inte går att välja att spela filmen utan textning. Vill man se filmen otextad, måste man istället välja något av språken som textning och stänga av texten via fjärrkontrollen efter att filmen börjat. Det enda extramaterialet som finns är en trailer för filmen Memory, valbart från menyn. Inte mycket att hurra för, med andra ord... Det är tråkigt, i synnerhet som den amerikanska DVD-utgåvan enligt uppgift faktiskt har en del extramaterial. Förvisso släpps filmen i USA av en annan distributör (Echo Bridge, som inte finns i Europa), men varför har inte Universal kunnat licensierat samma material för den skandinaviska marknaden...?
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 17 april 2009
Senast uppdaterad: 17 april 2009
Recensionen har lästs 3446 gånger av 1886 personer, sedan den 17 april 2009
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
6 |
| DVD-produktion |
|
3 |
| Snittbetyg: |
 |
4,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(24069934)a(1587777))