Dubbningshemsidan
Recensioner
Frances & Gloria
(Bye Bye Blondie)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Noble Entertainment för recensionsexemplaret
Den franska författaren och regissören Virginie Despentes har skrivit flera romaner, och har för de flesta blivit mest känd för den väldigt kontroversiella debutromanen Baise-Mois från 1994, som hon senare själv gjorde till film 2000. Filmen har totalförbjudits i ett flertal länder runt om i världen (under en kort period även Sverige). 2004 skrev hon Bye Bye Blondie med vissa självbiografiska inslag, och nu har även den boken blivit till film. Precis som tidigare har Virginie själv regisserat filmen och skrivit filmmanuset, och i Sverige släpptes den direkt på DVD.
Under tidigt 1980-tal växte tonårstjejen Gloria upp som punkrockare i det lilla franska samhället Nancy, men omgivningen förstod sig inte alls på henne och hon blir inspärrad på mentalsjukhus av hennes maniska och överbeskyddande föräldrar. Där inne träffar hon en jämnåriga tjejen Frances, som drabbats av minnesförlust och därför är på sjukhus. De inleder ett förhållande, och fastän det förändrade deras liv kom ödet snart att skilja dem åt. I nutid är Frances en framgångsrik programledare i TV i Paris, och driver sin egen talkshow; men inom programledaryrket är 45-årsåldern ansett gammalt och det går rykten om att TV-bolaget funderar på att byta ut henne mot en yngre TV-personlighet. Frances har aldrig velat gå ut med att hon är lesbisk, och gömmer sig istället offentligt bakom ett bluffäktenskap med den likaledes homosexuella författaren Claude. Gloria har inte förändrats lika mycket sedan 1980-talet - hon är och förblir punkare, och är nuförtiden en arbetslös konstnär av det mindre kommersiella slaget. Hon bor fortfarande i sin barndomsstad Nancy. En dag dyker Frances upp i Nancy och vill återuppta förhållandet med Gloria. Hon tar med sig Gloria till Paris, men Gloria vill inte alls gömma sig utan synas offentligt...
Jag har tyvärr inte läst Virginie Despentes roman och har därför inget att jämföra med, men enligt uppgift har en hel del ändrats från den litterära förlagan då Frances där var en man (!) - en smula förvånansvärt att göra så kraftiga ändringar, då det alltså är författaren själv som regisserat filmen. Storyn i Frances & Gloria är i alla fall riktigt intressant, och filmen tar upp intressanta ämnen med ett påtagligt djup. Det är charmigt, fascinerande och riktigt underhållande. Det är djupsint, tänkvärt och samtidigt småroligt. Det har också blivit en riktigt berörande film, och vid några tillfällen blir det riktigt gripande. Visserligen var det bara vid ett par tillfällen där jag började fälla några tårar, men det är rörande hela tiden och mycket intressant.
På omslaget har filmen kategoriserats som en dramakomedi, och det stämmer visserligen men är en viss sanning med modifikation. Visst finns det en viss mängd lågmäld humor, men det är ganska långt mellan gångerna och leder inte till mer än småfniss. Frances & Gloria är definitivt mer ett drama än en komedi, och det kan man ha delade meningar om. Förväntar man sig en komedi lär man därför bli besviken, och jag hade nog hoppats på lite mer humor. Men om man ser på filmen som ett drama med vissa humoristiska inslag fungerar det betydligt bättre, och som drama betraktat är det en riktigt lyckad film. Rollfigurerna är mångbottnade och intressanta, och både Frances och Gloria har blivit mångfacetterade personer som känns äkta och som man bryr sig om hela tiden. Här finns ett påtagligt djup, och det är berörande och tänkvärt samtidigt som det hela tiden är underhållande och charmigt. Stämningen är utmärkt, och filmen har en lagom lågmäld stil som jag uppskattar. Här finns ingen övertydlighet, utan det är finstämt utan att skriva publiken på fingrarna. Det har också blivit en mycket fängslande film, som håller intresset vid liv hela tiden.
Frances & Gloria har en lite ovanlig ton, genom att den växlar mellan nutid och dåtid. Vi får växelvis se de nutida scenerna, och växelvis får vi se Frances och Glorias tonår i början av 1980-talet och hur de träffades. Det är intressant och smart, men tyvärr lider filmen av vissa problem i och med denna övergång. Inledningsvis kan det upplevas en smula rörigt och fragmentariskt, och då tillbakablickarna inte skildrats med något annorlunda foto, färgskalor eller någonting annat är det inte alltid helt självklart vad som är vad. Det blir heller inte bättre av att varken Frances eller Gloria som ung är särskilt lik sina mer vuxna versioner, och därför fattar man inte genast vilka det är vi får följa som unga. Efter en stund lär man sig att känna igen rollfigurerna och stilen, men det tar ett tag och därför upplevde jag filmen som en smula oengagerande under den första knappa halvtimmen.
Men när man väl kommer in i den blir det genast betydligt bättre, och då förvandlas det till en både engagerande och berörande film. Jag uppskattar den fina stämningen och den lagom kontroversiella stilen, som gör det lätt att leva sig in i filmen. När man väl lärt sig att skilja på dåtid och nutid blir det också riktigt charmigt med kontrasterna mellan 1980-tal och nutid; där Frances utan tvekan förändrats mer än Gloria. Det är en djup och minnesvärd film, som både känns förhållandevis nyskapande samtidigt som det är charmigt och intressant. Oavsett sexuell läggning har filmen också fått ett allmängiltigt tema, som de allra flesta kan relatera till. Därför är filmen förvånansvärt bred, och känns inte riktigt lika smal som andra filmer med gaytema ofta upplevs som. Det är också en trovärdig och realistisk film, och allting har skildrats på ett så öppet sätt att det inte alls kommer som någon överraskning att författaren/regissören Virginie Despentes själv är lesbisk - jag är inte säker på om filmen verkligen är det eller inte, men den känns verkligen självbiografisk.
Däremot kan man tycka att skildringen av punkare skett på ett lite väl klichéartat och stereotypt sätt, och några scener med punkrockarna känns lite utdragna och oengagerande. Det gäller inte minst ett par slagsmålsscener som egentligen inte tillför någonting. Fastän det är väldigt intressant att se hur Frances och Gloria träffades har även de nutida scenerna överlag blivit mer fängslande än tillbakablickarna; som vid några tillfällen fått lite för stort utrymme. Parallellerna mellan nutid och dåtid är ibland också ganska tunna, vilket gör att filmen bitvis kan upplevas en smula osammanhängande.
Fotot är utmärkt, och filmen erbjuder ett starkt bildspråk tillsammans med en utmärkt stämning. Skådespelarinsatserna är mycket bra, och Emmanuelle Béart and Béatrice Dalle är utmärkta i de båda huvudrollerna. Ännu bättre är faktiskt Stéphanie Sokolinski och Clara Ponsot i de yngre versionerna av samma rollfigurer. De är fullkomligt strålande, med en utstrålning och inlevelse av sällan skådat slag. Pascal Greggory är bra som Claude, och även i övrigt är det bra skådespelare ned till minsta biroll.
Frances & Gloria är en riktigt bra och underhållande film, som engagerar och berör med en fascinerande och allmängiltig historia som är både charmig och smårolig. Det är djupsint och tänkvärt, även om filmen tyvärr dras med vissa problem genom dess berättartekniska stil. Men det är ändå en riktigt bra film, som är väl värd att se för de allra flesta; och bara man inte är extremt homofobiskt lagd finns det något att hämta för alla i denna berörande skildring. Någon komedi är det dock inte, utan trots viss humor är det till allra största delen ett allvarligt drama. Inget fel med det, men filmen kan locka fel målgrupp genom dess marknadsföring som en romantisk komedi. Romantiskt är det förvisso, men inte alltför komiskt. Mitt betyg stannar på en mycket stark sjua, och den åttonde stjärnan är verkligen inte långt borta.
DVD-utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 1,78:1, och ljudet är i Dolby Digital 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är bra. Filmen är textad på svenska, norska och finska, men tyvärr finns ingen text för hörselskadade. När man matar in DVD-skivan möts man av en språkvalsmeny följt av distributörsjingel och varningstexter. Därefter spelas några trailers för andra filmer (som går att hoppa förbi), innan man kommer till huvudmenyn som är stilren och engelskspråkig. Tyvärr finns inget extramaterial alls, vilket är tråkigt då jag gärna hade velat veta mer om den litterära förlagan eller författarinnan/regissören Virginie Despentes.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 2 april 2013
Senast uppdaterad: 3 april 2013
Recensionen har lästs 3329 gånger av 1972 personer, sedan den 2 april 2013
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
 |
5,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(17533126)a(1587777))