Dubbningshemsidan
Recensioner
Gray Matters
(Gray Matters)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Nordisk Film för recensionsexemplaret
För okända och nya filmmakare är det svårt att få större premiärer för sina filmer, och just därför är det mycket vanligt i dagens läge att filmer inleds på filmfestivaler och först långt senare når någon större publik. Troligen är det en av förklaringarna till att Sue Kramers debutfilm Gray Matters inte blivit särskilt känd, och aldrig nått någon enorm publik. Trots att denna film först visades offentligt 2006, och släpptes på DVD i USA 2007 (efter biopremiär i mindre skala), så har det dröjt tills nu innan den släppts i Sverige - dessutom direkt på DVD och med minimal marknadsföring. Sue Kramers manus är enligt uppgift löst verklighetsbaserat, och hon har valt en lite annorlunda vinkling på den inte precis underutnyttjade genren romantiska komedier. Här handlar det om ett syskonpar - Gray och Sam, som är i omkring 30-årsåldern, och har bott tillsammans hela sitt liv. De umgås dag som natt, och står varann så nära att många t.o.m. tror att de är ett kärlekspar. Ingen av dem har haft några viktigare relationer med det motsatta könet på ett tag, fast båda gärna vill ändra på det. I en park i närheten av deras lägenhet träffar de den samåldriga kvinnan Charlie (som trots det maskulina namnet alltså är av kvinnligt kön), och de börjar umgås. Sam blir blixtförälskad i Charlie, och de umgås dygnet runt det närmaste dygnet. Redan efter ett dygn har de förlovat sig, och planerar att gifta sig om några dagar (!). Fastän Gray tycker att det går alldeles för snabbt framåt, så går hon trots allt med på att hjälpa till med bröllopet, och i samband med det börjar hon umgås alltmer med Charlie. Kvällen innan bröllopet händer något som inte borde hända, och Gray inser att hon faktiskt blivit kär i sin brors flickvän...
På papperet såg det här ut som en romantisk komedi som alla andra, utan några större ambitioner på originalitet. Om det inte hade varit för att jag alltid tyckt om romantiska komedier, så hade jag sannolikt aldrig gett filmen en chans. Men ibland kan skenet bedra, och Gray Matters visade sig snabbt vara en mycket bra film. Det är kanske ingen jätteoriginell film, men Sue Kramer har trots allt ansträngt sig för att göra något relativt nytt för genren, och ta upp ett ämne som på många håll fortfarande kan ses som lite vågat. Det är ett klokt val, och hon gör det riktigt imponerande. Därför blir filmen inte alls så traditionell och förutsägbar som det verkar, utan är förvånansvärt djup för att vara en romantisk komedi. Visst kan man reagera över trovärdighetsaspekter, och i mina ögon låter det lite osannolikt att Gray helt plötsligt skulle inse att hon är lesbisk utan att ha tänkt tanken tidigare - men utan erfarenhet inom området vågar jag inte påstå om det verkligen är orealistiskt eller inte. Det låter heller knappast troligt att ett par skulle planera att gifta sig redan efter en dag, och det hade känts mer trovärdigt om den detaljen hade kunnat förändras i manuset och dra ut på det hela under en lite längre tidsperiod. Men hör och häpna lyckas filmen ändå att framstå som ganska trovärdig och realistisk, och efter en stund reagerar man inte alls på sådant längre. Det är en intressant och fascinerande story, och man lär känna både Gray och Sam på ett bra sätt. De flesta har blivit mångbottnade och levande, och därför bryr man sig om vad som händer. Filmen lyckas därför att engagera och fängsla från början till slut, och det blir aldrig segt eller tråkigt. Framförallt är det dock en riktigt rolig film - manusförfattaren har lyckats få med mycket humor och smart dialog, och jag skrattade vid ett stort antal tillfällen. Mycket mer än så kräver inte jag av en film, och på det komiska området finns det inte mycket mer att fordra av Gray Matters. Samtidigt har filmen åtminstone ett visst djup, och är inte alls så ytlig som många andra romantiska komedier. Ibland blir det också riktigt gripande, och vid ett par scener lyckades jag inte att hålla tårarna borta. Skådespelarinsatserna är utmärkta, och det är roligt att se Heather Graham igen. Trots att hon av många inte är alltför populär, så har jag alltid sett på henne som en utmärkt skådis, och här bevisar hon detta ännu en gång. Hon gör en både mångbottnad, stark och trovärdig insats som Gray, och hon lyckas att göra det omöjligt att inte känna sympati för henne. Thomas Cavanagh, mest känd genom TV-serierna Eli Stone och Ed, är inte riktigt lika bra men gör ändå en bra rolltolkning. Ibland spelar han aningen stelt, men överlag är han ändå trovärdig och relativt naturlig. Bridget Moynahan är som vanligt mycket duktig, men här får hon ärligt talat inte alltför mycket att arbeta med av manuset. Hon gör utan tvekan allt som går av manuset, och gör trots allt en bra insats. Bridget och Heather Graham har också övertygande personkemi, och likaså Heather och Thomas Cavanagh. Personkemin mellan Thomas och Bridget känns inte riktigt lika stark, och därför är det ibland något svårt att tro på deras förhållande.
Molly Shannon är duktig som Grays något påfrestande väninna Carrie, och dessutom är det trevligt att återse Rachel Shelley (Helena i TV-serien The L Word) i en biroll som Julia. Man kan tycka att Sissy Spacek blivit lite malplacerad i rollen som Grays minst sagt udda terapeut Sydney, men hon ändå rollen till sin egen. Filmen är välgjord, och har ganska snyggt och naturligt foto, trots en ganska låg budget och det faktum att den spelats in på bara tre veckor. Men Gray Matters är sannerligen ingen perfekt film, utan lider trots allt av vissa brister. Den mest påtagliga är att Charlie blivit lite väl intetsägande och endimensionell, och vi får aldrig något större grepp om henne. Vi får egentligen aldrig veta hur hon känner eller tänker, och det är lite tråkigt. Rollfigurens största insats i filmen är att vara snygg och trevlig, och mycket djupare än så går det aldrig. Då de flesta andra blivit ganska mångbottnade, så är det tråkigt att inte mer tid kunnat läggas åt personbeskrivningen av Charlie, och att vi fått en chans att komma även henne in på livet. Det hade helt enkelt behövts, då man efter en viss scen inte kan låta bli att undra hur Charlie egentligen känner innerst inne. Ibland känns filmen också lite påskyndad, och vissa utvecklingar har inte blivit helt trovärdiga, då det helt enkelt går lite för snabbt framåt. Kanske hade filmen vunnit på att förlängas lite, för att därmed kunna gå lite mer in på djupet på vissa aspekter. Enstaka scener har också blivit mer löjliga än naturliga, och i synnerhet en scen på en gaybar hade med fördel kunnat hoppas över. Å andra sidan spelar sådana här brister inte lika stor roll i komedier som i dramer, och det är lätt att förlåta brister när en film helt enkelt blivit så väldigt rolig. Gray Matters är samtidigt lite djupare än många andra romantiska komedier, och har överlag karaktärsutvecklingar och personbeskrivningar som känns övertygande. Filmen tar upp ett intressant och viktigt ämne på ett både lättsamt och lite allvarligt sätt, vilket förtjänar en eloge. Den är heller inte alls lika förutsägbar som man skulle kunna tro, och det är roligt att Sue Kramer försökt att göra någonting åtminstone lite nyskapande i en genre som annars sällan brukar innehålla några stora överraskningar - och det säger jag trots att jag nästan alltid tycker om romantiska komedier. Det är sällan som debutfilmer blir så här pass lyckade, så det ska bli mycket intressant att se vad Sue Kramer kan åstadkomma i framtiden. Med lite mer träning inom i synnerhet manusförfattandet kan hon bli mycket vass längre fram, och ärligt talat blir jag förvånad att hon inte redan blivit erbjuden att göra någon ny film efter denna. För även om Gray Matters har vissa problem, och kanske hade vunnit på om Sue fått hjälp av någon mer rutinerad manusförfattare med manuset, så är det ändå en riktigt bra och charmig film. Att sätta betyg på filmen visade sig vara mycket svårt, men efter moget övervägande bestämde jag mig med viss tvekan trots allt för en svag åtta. Det är helt enkelt en rolig, intressant och välgjord film som sannolikt håller att ses om flera gånger, och som passar bra för de flesta åldrar och båda könen.
DVD-utgåvan är mycket enkel, och erbjuder anamorfisk bredbild i formatet 1,78:1, vilket på ren svenska innebär fullskärm på en Widescreen-TV. Ljudet är i Dolby Digital 5.1, och filmen är textad på de fyra skandinaviska språken. Bild- och ljudkvaliteten är bra. När man matar in DVD-skivan, möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny. Det följs av varningstexter på valt språk, direkt följt av ett flertal trailers för andra filmer. Därefter börjar själva filmen att spelas upp direkt, utan att någon meny visas. Faktum är att det inte ens finns någon huvudmeny på skivan - trycker man på DVD-spelarens menyknapp kommer man istället tillbaka till den inledande språkvalsskärmen. Mycket egendomligt begrepp, och lite irriterande. Därför finns det av förståeliga skäl inget som helst extramaterial, och inte ens någon scenvalsmeny. Förvisso går det bra att navigera till filmens olika scener genom att bläddra mellan kapitlen, men det är ju inte lika enkelt och smidigt för att hitta åt en viss scen som via en meny. Det gör också att man inte från menyn kan välja att spela upp filmen utan text, utan föredrar man att se filmen otextad måste man välja något av de skandinaviska språken och därefter stänga av texten via fjärrkontrollen när filmen börjat. Enligt uppgift har utländska DVD-utgåvor en del extramaterial, och därför är det också tråkigt att vi går miste om det i Skandinavien.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 24 februari 2009
Senast uppdaterad: 25 februari 2009
Recensionen har lästs 3585 gånger av 1920 personer, sedan den 24 februari 2009
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
8 |
| DVD-produktion |
|
3 |
| Snittbetyg: |
 |
5,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(18507732)a(1587777))