Dubbningshemsidan
Recensioner
Gullivers resor
(Gulliver's Travels)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till 20th Century Fox Home Entertainment för recensionsexemplaret
Den irländsk-brittiska författaren Jonathan Swift (1667 - 1745) blev ihågkommen för ett flertal böcker; de flesta av satirisk karaktär. I dagens läge är han för de flesta mest känd för klassikern Gullivers resor, som gavs ut 1726 och huvudsakligen var menad som samhällssatir. Boken bestod ursprungligen av fyra delar, varav den första och i viss mån den andra har blivit mest kända och har på senare tid givits ut separat i bearbetat skick som barnböcker. Romanen har filmatiserats ett flertal gånger, men för många är sannolikt Max Fleischers tecknade Oscarsnominerade version från 1939 mest känd. Nu har även en påkostad spelfilmsversion av Gullivers resor sett dagens ljus; den här gången som en komedi i regi av amerikanska Rob Letterman som annars huvudsakligen blivit känd för Oscarsnominerade Hajar som hajar och Monsters vs Aliens. Nu har filmen, som enbart baserats på den första och till mycket liten utsträckning andra delen av det litterära originalet, släppts på DVD.
I den här versionen av den klassiska historien är Lemuel Gulliver en medarbetare på en större veckotidning, som i 10 års tid jobbat på internposten. Medan nyanställda kollegor befordras redan första dagen på jobbet och blir hans chef, så har Lemuel aldrig avancerat eller kommit någonstans. Han är hemligt förälskad i tidningens reseredaktör Darcy, men vågar knappt ens prata med henne. Då han är för feg för att faktiskt bjuda ut henne, så ansöker han istället till jobbet som reseskribent. Provartiklarna snor han från Internet, men får ändå jobbet och får som första uppdrag att skriva ett resereportage från den ökända Bermudatriangeln. Reseledaren lovar att det är helt riskfritt, men snart sugs Lemuels skepp in i en virvelström och därefter vaknar han upp på en främmande strand i landet Lilliputt. Där är alla invånarna pyttesmå, och de tror först att han är spion. Men med hjälp av några små vita lögner lyckas han snart att bli sedd som hjälte på lilleputtön...
Den klassiska historien känner ju alla till, och därmed får inte den här filmversionen heller några överraskningar. Visserligen är det inte alltför mycket av Jonathan Swifts klassiker som finns kvar i den här moderniserade versionen, men grundstoryn är trots allt någorlunda sig lik och några överraskningar väntar inte. Medan den ursprungliga romanen till stor del var en ganska djup samhällssatir, så lyser allt sådant med sin frånvaro i den här versionen av Gullivers resor. Här är det mer lättsam underhållning som gäller, och inte längre något nämnvärt djup. Man kan förstås tycka vad man vill om det, men däremot uppskattar jag att manusförfattarna lyckats att modernisera historien på ett övertygande och fint sätt. Här finns en hel del popkulturella referenser och moderna företeelser, utan att tumma på den ursprungliga storyn. Och visst är det en underhållande och trevlig film, som med enkla medel och en förhållandevis enkel story ändå håller intresset vid liv. Det finns en viss charm och ett fint om än knappast ovanligt budskap.
Fast så jättemycket till komedi tycker jag inte att det är. Det är visserligen småroligt, och visst skrattade jag lite grand vid några tillfällen, men de stora skratten eller klockrena poängerna uteblir helt. Det är också uteslutande enkel och billig humor som erbjuds - det är mycket "kiss och bajs"-humor, men ingen djupare eller mer intelligent humor. Det gör visserligen att filmen lättare kan fungera för barn och yngre ungdomar, men för oss vuxna kan det bli lite tråkigt. Den humorn som finns går ibland också för långt, och vissa scener känns ganska löjliga. Istället fungerar filmen bättre när den är ett mer renodlat drama och manusförfattarna inte försöker att vara roliga.
Ett problem är att filmteamet inte verkar ha bestämt sig om vilken målgrupp som Gullivers resor egentligen riktar sig mot? Är det en barnfilm eller en vuxenfilm? Då det inte handlar om barn lär filmen upplevas lite tråkig för de yngsta barnen, och dessutom har den inte dubbats till svenska. Men samtidigt är storyn bitvis lite för löjlig och barnslig för att verkligen fungera fullt ut för vuxna, och därför har filmen fastnat i något slags mellanting som kan ses som lite problematisk. Därför fungerar filmen troligtvis bäst för yngre tonåringar och vuxna med barnasinnet i behåll. Jag föredrar att se på mig själv inom den sistnämnda kategorin, men ibland blir det lite för mycket även för mig och somliga scener känns minst sagt poänglösa.
Men jag hade trots allt trevligt medan jag såg filmen, och upplevde aldrig filmen som tråkig eller utdragen trots att jag skrattade väldigt sällan. Det hade dock fungerat bättre om Lemuel Gulliver hade upplevts som en lite mer sympatisk människa, för han går lite för långt och blir ibland rentav jobbig som det är svårt att känna något för. Då är det betydligt lättare att sympatisera med Darcy, som visserligen aldrig får något större djup men som framstår som en vettig och trevlig människa.
Fotot är snyggt, och filmen har ett effektivt bildspråk och bra specialeffekter. Skådespelarinsatserna är helt okej, men sticker inte ut som något utöver det vanliga. Jack Black tillhör definitivt inte någon av mina favoritskådisar, och har sällan gjort alltför bra ifrån sig. Även här balanserar han på gränsen till överspel, men gör här trots allt en hyfsad insats även om han spelar ungefär samma slags roll som han alltid gjort. Amanda Peet är som vanligt utmärkt som kärleksintresset Darcy, och gör en minnesvärd och bra insats. Jason Segel är relativt bra som Horatio, och gör vad som går av en egentligen inte alltför intressant rollfigur. Emily Blunt är bra som prinsessan Mary, medan Chris O'Dowd spelar över ganska påtagligt som general Edward.
Man kan med all rätt fråga sig vad den här filmen tillför, som inte redan skett i någon av de flertalet tidigare filmversionerna av Gullivers resor. Här finns inte längre något nämnvärt djup, och en komedi som inte är alltför rolig låter inte speciellt lyckat. Men genom den fina moderniserade stilen och den underhållande storyn blir filmen trots allt ganska trevlig, och duger gott som underhållning för stunden. Det är inget jag vill se om och inget jag lär fundera på i efterhand, men det är trots sina brister en underhållande och fullt sevärd film.
På bio visades Gullivers resor i 3D, men på DVD är det enbart vanlig hederlig 2D som erbjuds. Det är dock lika bra det, då den primitiva 3D-tekniken med röd-gröna plastglasögon som är allt som går att erbjuda med DVD-standarden inte är särskilt behaglig att uppleva en hel film med. Det är värt att poängtera att speltiden som anges på DVD-omslaget är helt fel, och filmen räcker i själva verket bara 1 timme 21 minuter mot de annonserade 1 timme 38 minuter. DVD-utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 2,35:1, och ljudet är i Dolby Digital 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är bra. Det finns textning på bl.a. de fyra skandinaviska språken plus engelska för hörselskadade, men tyvärr finns ingen vanlig engelsk text och heller ingen svensk text för hörselskadade. Den svenska texten är i minsta laget men är ändå förhållandevis lättläst. När man matar in DVD-skivan möts man av varningstexter i tio sekunder, innan en distributörsjingel spelas. Vi kommer därefter direkt till huvudmenyn, som är rörlig och stilren men som endast finns på engelska. Avsaknaden av en inledande språkvalsmeny gör att man måste gå in och välja språk under huvudmenyn för att få någon textning alls.
Efter filmens slut uppstår ett irritationsmoment då det visas varningstexter på samtliga språk som filmen är textad på, i 10 sekunder per språk. Det blir snabbt irriterande och jag förstår inte varför 20th Century Fox inte kunnat ordna att bara visa varningstexter på just det språk man faktiskt har valt. Dessbättre går det dock den här gången att hoppa förbi varningstexterna, antingen genom att gå till menyn eller genom att gå till nästa kapitel upprepade gånger. Tyvärr finns inget som helst extramaterial, vilket är tråkigt när det trots allt rör sig om en biovisad film; även om den nu inte blivit någon storsuccé.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 8 september 2011
Senast uppdaterad: 9 september 2011
Recensionen har lästs 4639 gånger av 2713 personer, sedan den 8 september 2011
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
6 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
|
5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(59966)a(1587777))