Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Hamilton 2 - Men inte om det gäller din dotter
(Hamilton: Men inte om det gäller din dotter)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till The Walt Disney Company Nordic för recensionsexemplaret
Sök efter Hamilton 2 på CDON
   ANNONS
Drama / Action / Thriller / Spelfilm / Baserad på bok / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 30 minuter
Genre: Actiondramathriller
Produktionsland/år: Sverige, 2012
Produktionsbolag: Pampas Produktion, i samarbete med Buena Vista International (Sweden), TV4 Sverige, Nouvago Capital, The Chimney Pot & Canal+
Producent: Jan Marnell & Josefine Tengblad
Regi: Tobias Falk
Manusförfattare: Stefan Thunberg, baserat på en roman av Jan Guillou
Svensk distributör: Walt Disney Studios Home Entertainment AB
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Carl Hamilton - Mikael Persbrandt Mouna Al Fathar - Saba Mubarak
Ewa Tanguy - Frida Hallgren Nathalie Tanguy - Nadja Christiansson
Pierre Tanguy - Reuben Sallmander Patrik Wärnstrand - Peter Eggers
DG - Lennart Hjulström Olof Cedervall - Sven Ahlström
Bruce Curtis - Nigel Whitmey Jason Fox - John Light
McCullen - Steven Waddington Harold Finley - Cal Macaninch
Suleiman Al-Obeid - Said Legue Abdul-Rahman - Milind Soman
Helene Boström - Ia Langhammer Jacob Wolf - Gustav Deinoff
Arahan - Driss Roukhe Sir Geoffrey - David Rintoul

Den svenska författaren och journalisten Jan Guillou har bl.a. blivit känd för ett flertal romaner om Arn Magnusson och underrättelseofficeren Carl Hamilton. I den sistnämnda romanserien ingår 13 romaner utgivna mellan 1986 och 2008. Ett flertal av böckerna om Carl Hamilton har filmatiserats; den första redan 1989 och huvudrollen har i olika sammanhang spelats av Stellan Skarsgård, Peter Haber, Stefan Sauk och Peter Stormare. I början av 2012 började allting om på ny kula genom Hamilton - I nationens intresse; en första del av en ny filmserie där Mikael Persbrandt tagit över titelrollen. Bara ett drygt halvår efter den filmen har det blivit dags för en fristående uppföljare; Hamilton - Men inte om det gäller din dotter som är löst baserad på Jan Guillous roman med samma namn från 2008.

Den svenska underrättelseofficeren Carl Hamilton har levt ett ganska ensamt liv, sedan hans fru och barn en gång i tiden blev mördade i en hämndauktion. Carl har dock en guddotter, en sjuårig flicka vid namn Natalie - dotter till Carls bästa vän Ewa som är chef för SÄPO. Efter att Ewa uttryckt sig lite klumpigt i en intervju som får muslimer i Saudiarabien att reagera, blir Natalie kidnappad mitt på ljusan dag. Varken SÄPO eller militära underrättelsetjänsten (där Carl jobbar) vill göra alltför mycket för att få tillbaka Natalie, då de inte vill riskera att stöta sig med den värdefulla oljehandeln i Saudiarabien. Därför blir det upp till Carl att tillsammans med Mouna och Ewas exman Pierre själv resa till Saudiarabien och hitta åt Natalie...

Hamilton - I nationens intresse var en helt okej men lite ojämn film, med en del väl klantiga trovärdighetsmissar och logiska luckor. Den nya filmen Hamilton - Men inte om det gäller din dotter har en bättre handling än den förra filmen, och kidnappade barn blir helt enkelt nästan alltid intressant och berörande; hur klichéartat det än må vara. Därför blir det lättare att bry sig om rollfigurerna och vad som händer än i den förra filmen, som åtminstone till viss del gapade efter för mycket. Det här är en lite enklare story, men som förblir engagerande och intressant.

Här förutsätts att man känner till rollfigurerna, eller åtminstone Carl Hamilton, men därutöver är handlingen fristående och därför känns det inte som ett måste att ha sätt I nationens intresse; fastän det absolut är en fördel. Här finns inget jättestort djup, utan det rör sig om en relativt lättsam underhållningsfilm som åtminstone till viss del upplevs en smula ytlig. Däremot är tempot högt, och det är överlag riktigt spännande. Det är underhållande och intensivt, och filmen förblir fängslande hela tiden. Under åtminstone delar av filmen sitter man på helspänn, och jag uppskattar det intensiva och föredömliga tempot. Det är fartfyllt och fascinerande, och trots många klichéer och ett överlag förutsägbart manus bryr man sig om vad som händer.

Precis som i den förra filmen förekommer en del logiska luckor och trovärdighetsproblem, men det är dessbättre inte fullt lika illa ställt som den gången utan filmen känns överlag lite mer trovärdig. Men jag stör mig på de lite väl stereotypa skildringarna av både muslimer och amerikaner, och även den här gången har manusförfattarna tagit sig vatten över huvudet genom att blanda in en lite för stor konspirationsteori. Då sjunker trovärdigheten, och jag tycker att man borde ha fokuserat på själva kidnappningen istället. För det är helt enkelt i stort sett omöjligt att inte bry sig om en kidnappad liten flicka, och därför blir storyn mer engagerande än i I nationens intresse. Filmen känns ibland också lite väl övertydlig, då manusförfattarna känt sig tvingade att pedagogiskt förklara varenda liten detalj av hur allting hänger ihop i dialogen; även sådant som man inte direkt behöver vara något geni för att lista ut. Paradoxalt nog är filmen samtidigt ganska rörig, med lite väl många actionscener av typen "alla skjuter mot alla", där man inte har en chans att ens fatta vem som är vem.

Ewa och Natalie är dock båda två intressanta rollfigurer, som utgör värdefulla tillskott till filmserien. Däremot är det tråkigt att Mouna - den enda någorlunda mångbottnade kvinnan i den förra filmen - har fått mindre utrymme än senast. Jag hade velat se mer av henne. Carl Hamilton känns fortfarande lite väl endimensionell, då han verkar klara av i stort sett vad som helst, och inget han gör någonsin får några konsekvenser. Det blir lite för svartvitt; i synnerhet då han inte ens verkar ha dåligt samvete över händelserna i den första filmen.

Dessutom tycker jag att filmteamet har överdrivit användningen av avancerad teknik, som bitvis nästan känns som science-fiction. Visst är det ett viktigt ämne med de möjligheter till övervakning som finns i dagens läge, men det här känns som en smula för överdrivet. Dialogen är också lite väl banal och orealistisk, och det är beklagligt att man inte kunnat lägga ner mer tid på en autentisk dialog och repliker som inte känns fullt så här klichéartade. Dessutom känns filmen lite väl kortfattad, och bitvis känns det nästan som att man missat någon scen. Det verkar som att manusförfattarna fått lite för bråttom att knyta ihop säcken för att få filmen att avslutas på exakt 1 timme 30 minuter (kanske genom det faktum att TV4 varit medproducent?); trots allt en ovanligt kort speltid med dagens mått mätt. Det finns också en del lite väl övertydlig produktplacering - bl.a. genom det faktum att alla måste röka i var och varannan scen, vare sig det faktiskt är lämpligt för handlingen eller inte; och mycket riktigt står Marlboro som sponsor under eftertexterna. Produktplacering är förstås ett nödvändigt ont i dagens filmindustri, men det borde kunna göras lite mer subtilt och naturligt än här.

Fotot är snyggt, och specialeffekterna är riktigt bra. Det märks att det här är en (åtminstone med Sveriges mått mätt) ovanligt påkostad film, med realistiska och storslagna effekter samt ett imponerande sinne för detaljer vad gäller estetik, koreografi och effekter. Huvudsakligen är Hamilton - Men inte om det gäller din dotter inspelad med handkamera, vilket överlag är ett smart drag. Problemet är att vid actionsekvenserna blir handkameran så vansinnigt skakig och närgången att det är i stort sett omöjligt att kunna se vem som gör vad och vad som egentligen händer. Det ger visserligen en imponerande närvarokänsla, men blir mer irriterande än effektfullt när man ofta inte kan se knappt någonting. Under de mer stillsamma scenerna fungerar det utmärkt, men vid de mest intensiva actionscenerna är det ofta nästan hopplöst att se vad som händer.

Skådespelarinsatserna är överlag ganska bra, men det största problemet är tyvärr Mikael Persbrandt. Visserligen spelar han bra, men han har blivit så oerhört överexponerad och överanvänd på senare år att det är svårt att ta honom på allvar i den här rollen. Inte blir det heller bättre av att han spelar ganska exakt samma slags roll som i Beck-filmerna, med samma minspel och gester. Det känns heller inte helt trovärdigt att en svensk underrättelseofficer som mestadels jobbat utomlands ska tala så pass bristfällig engelska. Dessutom upplever jag Persbrandts inlevelse som sämre när han talar engelska än när han talar svenska, vilket jag bara kan tolka som att han behöver anstränga sig så mycket med språket så att skådespeleriet kommer i andra hand. Saba Mubarak är däremot mycket bra som Mouna, och gör allt som går av rollfiguren. Frida Hallgren är ganska bra som Ewa, medan Reuben Sallmander däremot brister lite i inlevelsen som hennes exman. Nadja Christiansson är bra som Nathalie, och att hon dessutom är så söt och charmig gör knappast saken sämre - men då hon kidnappas så pass tidigt får hon tyvärr inte alltför mycket att arbeta med. Överlag tycker jag dock att de utländska skådespelarna spelar bättre än de svenska, vilket är ett dåligt tecken i en svensk film. Flera av de svenska skådespelarna, inte minst Persbrandt, talar också ganska otydligt och närmast mumlar fram sina repliker; varför det bitvis är ganska problematiskt att uppfatta vad som sägs.

Hamilton - Men inte om det gäller din dotter är en underhållande och engagerande film, med en intressant story men som tyvärr har vissa brister vad gäller filmandet av actionscener och att allting blivit lite för svartvitt och övertydligt. Nu har jag visserligen inte läst Jan Guillous roman, och har därför inget att jämföra med, men jag tycker ändå att det borde ha kunnat bli bättre än så här. Men som underhållning för stunden duger det gott och väl, och filmen lyckas trots allt att engagera och hålla intresset vid liv, trots att den knappast håller för en djupare analys i efterhand. Man är helt enkelt intresserad medan man ser filmen, fastän det knappast är något man funderar över långt i efterhand. Men något sådant lär heller knappast vara avsikten för en film som denna, och jämför man med Wallander och Beck, så håller filmen utan tvekan en lite högre klass. Betygsmässigt når filmen upp till en mycket svag sjua, och även om det inte är någon stor skillnad upplever jag denna som något bättre än Hamilton - I nationens intresse; främst i och med den mer intressanta storyn.

Blu-Ray-utgåvan erbjuder bild i Widescreen med proportionerna 2,40:1, medan ljudet är i DTS-HD 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra. Filmen har svensk text för hörselskadade, vanlig svensk text vid utländsk dialog samt vanlig text på norska, danska, finska och isländska. Textningen är i minsta laget och har något smala kantlinjer, men är ändå någorlunda lättläst. Textningen för hörselskadade innehåller dock ingen dövanpassning alls, utan enbart dialogen utan information om viktigare ljud eller vem som säger respektive replik. Uppskattat för oss hörande som behöver ha på texten för att uppfatta allt som sägs, men mindre lyckat för hörselskadade. Dessutom är textningen onödigt förenklad och nedkortad, även när så inte hade behövts. Som exempel har den svenska dialogens "Amerikanska underrättelsetjänsten" i texten bara blivit kort och gott "USA"; något i alla fall undertecknad inte tycker är riktigt samma sak.

När man matar in Blu-Ray-skivan möts man av en distributörsjingel, följt av språkvalsmeny och varningstexter. Därefter visas några trailers för andra filmer (som går att hoppa förbi), innan vi kommer till huvudmenyn som är stilren och stillastående samt svenskspråkig. Menyn är av enkelt slag, och innehåller bara möjlighet att spela filmen, slå av och på svensk text samt scenvalsmeny. Med "svensk text" menas i det här fallet textningen för hörselskadade, och väljer man "Svensk text av" får man istället textning av enbart utländsk dialog - kanske inte helt logiskt för alla... Tyvärr finns inget extramaterial alls, vilket är tråkigt för en biovisad film som denna även om det här i ärlighetens namn inte är den sortens film där man behöver så jättemycket bonusmaterial.

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 8 mars 2013
Senast uppdaterad: 9 mars 2013

Recensionen har lästs 4393 gånger av 2716 personer, sedan den 8 mars 2013

Betyg:
Film/serie * * * * * * *     7
BD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * * och en halv      5,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
TVÅA - TREA - TVÅA - SEXA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern