Dubbningshemsidan
Recensioner
Ida
(Ida)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Folkets Bio för recensionsexemplaret
Efter att Annas föräldrar dött under andra världskriget växer hon upp på barnhem ute på landet i Polen, och hamnar i ett katolskt kloster. När hon fyllt 18 i början av 1960-talet är hon fast besluten att bli nunna och avge klosterlöften. Innan det kan ske insisterar dock abbedissan att Anna först ska uppsöka sin enda nu levande släkting; hennes moster Wanda som aldrig uppvisat något intresse för sin systerdotter. Wanda är en framgångsrik domare, som tidigare varit statsåklagare åt den polska staten. Fast nuförtiden får hon inga särskilt högprioriterade fall, och tillbringar största delen av sin tid med att röka och supa; när hon inte ägnar sig åt tillfälliga sexuella relationer. Anna får en chock när Wanda berättar för henne att hon är jude och att hon egentligen heter Ida Lebenstein. Wanda berättar att Annas/Idas föräldrar dog under andra världskriget, och att det i likhet med de flesta judar inte finns någon grav. De beger sig därför ut på resa för att ta reda på var Idas föräldrar är begravda, varför de dog och inte minst varför Ida överlevde.
Polska filmer tillhör minsann inte vanligheterna i Sverige, men så är Ida heller ingen riktigt vanlig film. Den tar upp intressanta och viktiga ämnen, som tål att uppmärksammas. Resultatet är en bra och lyckad film, som förblir engagerande och fascinerande. Det är en oerhört lågmäld och avskalad film, faktiskt närmast minimalistisk, och i den sparsmakade dialogen sägs inte mer än absolut nödvändigt. Här gäller det istället att själv läsa sig till hur allting hänger ihop, för vi får inget serverat på silverfat. Jag tycker om den här lågmälda stilen, även om det ibland kan gå aningen för långt i det här fallet då det i så stor utsträckning gäller att själv lista ut allting. Det är en vacker och poetisk film, som närmast kan beskrivas som suggestiv. Det är vemodigt och sorgligt, samtidigt som den åtminstone ibland uppvisar en gnutta hopp.
Visuellt är det här en storslagen upplevelse, och fotot är oerhört läckert. Hela filmen är i svartvitt, och dessutom i gammalt hederligt 4:3-format. Den har också ett annorlunda bildspråk, som ofta för tankarna till Roy Andersson eller Ruben Östlund. Kameran är för det mesta stabil och stillastående, och dessutom är bildsnittet udda då vi ofta får se personerna i utkanten av bilderna (ofta nedtill) och med mycket tom yta ovanför. Jag är inte riktigt säker på vad filmfotograferna och regissören velat säga med bildsnittet, men jag kan inte förneka att i stort sett varenda bild är rena rama konstverket. Det är oerhört vackert och finstämt, och för en gångs skull har det svartvita fotot valts med stor omsorg och blir aldrig "bara för sakens skull". Tidskänslan är perfekt, och allting ser ut och känns som 1960-tal in i minsta detalj.
Ida är absolut en både minnesvärd, fin och viktig film, som tar upp ämnen som det sällan talas särskilt högt om. Det är vackert, vemodigt och oerhört stämningsfullt. Så visst förstår jag att filmen vunnit många priser världen över, men samtidigt blev jag aldrig fullt så överbegeistrad som jag hade hoppats på. Det är en väldigt långsam film, där regissören och manusförfattaren tar god tid på sig att introducera premissen och vem som är vem. Här går allting långsamt framåt, och detta med en slags vemodig suggestiv stil över sig. Det är givetvis fullt avsiktligt, men jag känner ändå att det periodvis blivit lite för segt, i och med att filmen upplevs betydligt längre än den faktiskt är.
Ida är också lite för tunn, och egentligen händer inte särskilt mycket. Den yttre handlingen är minst sagt begränsad, och istället handlar det om rollfigurer och dess inre utveckling. Hela handlingen kan nästan beskrivas i en enda mening, och därutöver blir det inte särskilt mycket mer. Vi får inte veta mer än det allra mest nödvändiga om både Anna/Ida och Wanda, och det mesta får vi bara gissa oss till. Rollfigurerna känns helt enkelt lite för endimensionella, och det borde man inte behöva tycka i en film som främst består av blott två rollfigurer. Genom en kombination av bildspråket och de något underutvecklade rollfigurerna känns det tyvärr som att man får lite distans till händelserna som skildras. Det resulterar tyvärr i att filmen aldrig riktigt griper tag i mig, trots att den tar upp så tragiska öden att den borde ha blivit oerhört gripande. Jag är heller inte helt förtjust i slutet, även om det säkerligen är en smaksak.
Ida är en riktigt bra och finstämd film, som engagerar med sin oerhört lågmälda stil och med intressanta händelseförlopp som förtjänar att uppmärksammas. Det är poetiskt, stämningsfullt och framförallt oerhört vackert. Men samtidigt lyckas filmen aldrig riktigt att beröra eller gripa tag i tittarna på det sätt som den borde göra, utan den upplevs mer distanserande. Kanske är det fullt avsiktligt, men jag tycker ändå något är fel när en film om gripande ämnen trots allt inte riktigt blir gripande. Helhetsintrycket höjs ändå genom det fantastiska fotot, och Ida är en film man absolut bör se om man uppskattar långsamma och lågmälda dramer. Men mitt betyg landar ändå på en ganska stark sjua, och fastän det på intet sätt är dåligt så hade jag önskat någonting lite extra för att man riktigt ska känna sig betagen av filmen. Så känner jag aldrig, men det är absolut bra ändå.
DVD-utgåvan erbjuder bild i 4:3 fullskärm i klassiskt 1,33:1; detta trots att omslaget felaktigt uppger Widescreen i 1,85:1. Ljudet är i Dolby Digital 5.1, uteslutande på polska. Filmen har svensk text, men inga andra språk alls. Det finns heller ingen text för hörselskadade eller döva. Efter inmatning av skivan i DVD-spelaren möts vi av distributörsjingel, följt av varningstexter på svenska. Därefter kommer vi direkt till huvudmenyn, som är på svenska (fattas bara annat, när inget annat språk finns representerat på DVD:n) och stillastående. Menyn är mycket enkel, och innehåller bara möjlighet att slå av och på textning samt spela filmen - inte ens scenvalsmeny återfinns vilket kan ställa till med problem om man vill hitta åt ett visst parti. Tyvärr finns inget tillstymmelse till extramaterial, vilket är tråkigt och lite svagt när det trots allt gäller en Oscarsbelönad film som denna.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 25 maj 2015
Senast uppdaterad: 26 maj 2015
Recensionen har lästs 3052 gånger av 1642 personer, sedan den 25 maj 2015
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
 |
5,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(59966)a(1587777))