Dubbningshemsidan
Recensioner
Kvinnan i guld
(Woman in Gold)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Scanbox Vision för recensionsexemplaret
Maria Altman (född Bloch) växte upp i Wien med sin familj, den då så mäktiga judiska familjen Bloch-Bauer. Över den öppna spisen hängde alltid Gustav Klimts berömda målning "Porträtt av Adele Block-Bauer 1" målad 1907, med porträttet av Marias moster Adele. Men allt förändrades när nazisterna invaderade Österrike, och andra världskriget närmare sig. Maria och hennes blivande man lyckades fly från Österrike till USA, men hennes föräldrar hade inte samma tur. Under kriget kom alla familjens konstverk att stjälas av nazisterna, och Klimts berömda målning såldes av nazisterna till Galerie Belvedere; där målningen döptes om till "Kvinnan i guld" för att inte avslöja den judiska kopplingen. Maria lever under omständigheterna ett lyckligt liv i USA, men under 1990-talet hittar hon ett brev från sin syster som avslöjar att hennes släkt fortfarande står som ägare till "Kvinnan i guld". Då Österrike nyligen börjat prata om att återställa nazisternas stulna konst till sina rätta ägare vill hon nu till varje pris få tillbaka sina tavlor och i synnerhet porträttet av sin moster. Hon kommer i kontakt med den unga och oerfarna advokaten Randy Schoenberg, och de går till rätten för att försöka få tillbaka familjens konst. Juridiskt ett ganska klasklart fall, men "Kvinnan i guld" är vid det laget en nationell landsklenod värd hur mycket pengar som helst, och det är inget som österrikiska staten vill skiljas från i första taget...
Det har redan producerats både dokumentärer och skrivits en bok om de verkliga händelserna ifråga, och har man sett eller läst någon av dessa är det mycket möjligt att denna spelfilm inte har så mycket mer att tillföra. Jag har dock inte det, och hade inte ens hört talats om Maria Altman eller den aktuella tavlan innan jag såg filmen. Huruvida jag är för dåligt insatt i konst eller om det är mer välkänt i Österrike än i Sverige låter jag vara osagt. Men för de som är i samma situation som jag fungerar Kvinnan i guld utmärkt som historielektion, och överlag är det en mycket bra och lyckad film.
Såvitt jag kan bedöma skildrar filmen de verkliga händelserna på ett överlag rättvist sätt, där det mesta verkar överensstämma med vad som verkligen hände. Det faktum att den riktiga Schönberg varit inblandad i filmen talar ju också sitt tydliga språk, fastän den riktiga Maria tyvärr missat filmen med ett par år (hon gick bort 2011). Det är utan tvekan en fascinerande och viktig berättelse, som tål att uppmärksammas och som alla bör känna till - för som talesättet säger; de som inte känner till historien har en förkärlek att upprepa den.
Det är också värdefullt att för en gångs skull få tavlor och konstverk insatta i ett kontext, genom att skildra familjen till tavlans subjekt - något som alltför ofta saknas i filmer som bara brukar fokusera på konstverk utan något sammanhang (exempelvis The Monuments Men, för att ta ett ganska nyligt exempel). Det gör att filmen, trots ett välbekant ämne, lyckas att åstadkomma något förhållandevis nytt. Det är tänkvärt och vi får värdefulla budskap. Samtidigt har det blivit en mycket fängslande film, som behåller intresset vid liv på ett effektivt sätt. Till stora delar är det en relativt långsam film, men det blir aldrig segt eller tråkigt utan det händer hela tiden precis tillräckligt mycket.
Jag uppskattar också tillbakablickarna från andra världskriget, som är värdefulla för att ännu tydligare få ett sammanhang och förstå allt väsentligt som hänt familjen Bloch-Bauer. Tillbakablickarna hjälper både till med kontext och ger dessutom filmen värdefull spänning; plus att de är värdefulla som historielektion för i synnerhet yngre som inte nödvändigtvis vet allt som hände under kriget. Trots att det givetvis är förutsägbart är en del av tillbakablickarna riktigt spännande och intensiva. Allting känns autentiskt och realistiskt, vilket ytterligare bidrar till att filmen blivit så engagerande. Jag uppskattar också att filmen för en gångs skull använder sig av autentiskt språk, och att tillbakablickarna därför är nästan uteslutande på tyska. Efter alltför många filmer där alla tyskar talar engelska är det väldigt trevligt med rätt språk, vilket ytterligare bidrar till den autentiska känslan, och efter omständigheterna är det fullt logiskt att scenerna i nutid är på engelska (då hade ju trots allt Maria bott i USA i flera decennier).
Det är också en stark och berörande skildring, och vid några tillfällen är det svårt att hålla tårarna borta. Ibland kan man dock skönja tecken på översentimentalitet hos filmmakarnas sida, vilket är beklagligt då den sanna historien är tillräckligt berörande utan att avsiktligt behöva göra filmen sentimental. Det är också lite olyckligt att resten av familjen Bloch-Bauer inte får mycket till nyanser, utan i tillbakablickarna är det egentligen bara Maria som känns mångbottnad och äkta. Hennes föräldrar tycks bara finnas där för att skildra en i det närmaste perfekt familj, och någon direkt personlighet får de inte. Ännu värre är det med Marias nyblivna make Fredrick, som är ganska viktig i tillbakablickarna men som blivit helt endimensionell och egentligen inte tillför någonting alls till handlingen.
Allt detta känns lite stereotypt och schablonartat, vilket även gör sig påmind i scenerna i nutid då alla motståndare (österrikiska och amerikanska regeringen) blivit så överdrivet nitiska och närmast karikatyrartade. Det bidrar också till att rättskamperna känns något förenklade, men det är kanske ett nödvändigt ont för att hinna skildra så pass komplexa händelser utan att filmen blivit för lång. Men jag hade ändå sett lite mer av några av rättegångarna och dialogen mellan Maria och Randy, då de trots allt är så centrala för handlingen men de flesta av rättsprocesserna har kortats ner till bara en enda scen vardera. I verkligheten gick det knappast fullt så snabbt eller enkelt.
Kvinnan i guld är en mycket bra och stark film, som är tänkvärd och välgjord. Det har blivit en mycket engagerande film, samtidigt som den fungerar utmärkt som historielektion för alla som inte känner till den här verkliga historien så väl. Det är intressant, starkt och berörande; och trots en lågmäld och långsam stil blir det aldrig någonsin segt. Dock känns filmen bitvis lite förenklad, och i verkligheten var allt säkerligen en betydligt mer utdragen process, men det kan man väl till viss del köpa för att inte filmen ska bli seg eller onödigt lång. Att regissören delvis spelar på känslosträngar och att filmen ibland blivit lite för sentimental är lite svårare att köpa, men överlag är det ändå en riktigt bra film. Då den blivit så minnesvärd samtidigt som den tar upp så viktiga och angelägna ämnen är det svårt att kritisera filmen, varför jag efter moget övervägande väljer en svag åtta i betyg. Visst hade vissa aspekter kunnat bli bättre, men det är ändå en mycket lyckad film som är väl värd att se för alla. Men har man redan sett dokumentären Stealing Klimt, som filmen huvudsakligen bygger på, är det kanske tveksamt hur mycket mer man har att hämta här; fast å andra sidan hittar jag inget som tyder på att den filmen någonsin släppts i Sverige så i sådana fall lär det knappast vara många svenskar som har sett den.
Blu-Ray-utgåvan erbjuder bild i Widescreen med proportionerna 2,35:1, medan ljudet är i DTS-HD 5.1 på växelvis engelska och tyska. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra. Det finns textning på de fyra skandinaviska språken, men tyvärr finns ingen engelsk text (inte ens vid tyskt tal) och heller ingen textning för hörselskadade. Textningen är tyvärr i minsta laget och kantlinjerna är tunna, vilket gör det ganska svårläst under ljusare partier; men överlag är det ändå en hyfsat lättläst text. Den svenska översättningen håller en ganska hög klass, och jag kunde inte upptäcka några nämnvärda översättningsfel. När man matar in BD-skivan möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny och varningstexter (som inte går att hoppa förbi). Därpå kommer man direkt till huvudmenyn, som är stilren men tyvärr endast engelskspråkig.
Som bonusmaterial hittar vi en bakom kulisserna-dokumentär på 23 minuter, som är hyfsat intressant och som huvudsakligen består av intervjuer med de inblandade. Vi får veta en del matnyttigt, och mest intressant är intervjuerna med de riktiga Maria Altman (taget från en tidigare dokumentär, då hon som sagt inte längre är i livet) och Randy Schoenberg. Därefter återfinns en filmad presskonferens från Neue-galleriet i New York på 10 minuter i samband med att de invigde sin utställning med just tavlan känd som "Kvinnan i guld". Det är i och för sig bara en person (galleriets chef Renée Price) som står rakt upp och ned och pratar, men genom att hon drar en historielektion om vad som hände i verkligheten blir det ändå intressant. Det finns också ett kommentatorspår till filmen med regissören Simon Curtis och producenten David M. Thompson. Där får vi veta en del matnyttigt, men det blir lite för tunt att lyssna på dessa båda herrar under en hel film, och de har inte riktigt tillräckligt mycket att komma med för det. Slutligen finns också några trailers för andra filmer, individuellt valbara från en meny, men det är väl tveksamt om det verkligen kan klassas som bonusmaterial. Bonusmaterialet har tyvärr ingen textning alls, men är åtminstone på engelska och har man bara någorlunda kunskaper i det engelska språket hänger man med ganska väl.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 17 mars 2016
Senast uppdaterad: 17 mars 2016
Recensionen har lästs 2920 gånger av 1727 personer, sedan den 17 mars 2016
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
8 |
| BD-produktion |
|
7 |
| Snittbetyg: |
 |
7,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(24069934)a(1587777))