Dubbningshemsidan
Recensioner
Magi på Waverly Place - The Movie
(Wizards of Waverly Place: The Movie)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen, filmen eller dess dubbning samt sätta egna betyg.
Tack till Walt Disney Studios Home Entertainment för recensionsexemplaret
De originalfilmer och originalserier som Disney Channel producerat under de senaste decennierna har alltid haft en liten men trogen skara fans, och har sällan nått ut till en större publik - i synnerhet inte i Sverige, där ingen av Disney Channels TV-serier blivit populära i större skala och filmerna oftast förpassats till nattliga visningar på de reklamfinansierade kanalerna. Men allt detta håller på att ändras genom framgångsrika filmer och serier på senare år, och vad gäller TV-serier är Hannah Montana förmodligen en stor del av skälet. Efter att den serien hade sin urpremiär i USA i mars 2006 började seriens konsulterande producent och manusförfattare Todd J. Greenwald istället att arbeta med en ny serie, som resulterade i att han lämnade Hannah Montana efter den första säsongen. Hans nya serie blev istället den i USA mycket framgångsrika Magi på Waverly Place, som hade premiär i oktober 2007 och därefter vunnit ett flertal priser; däribland en Emmy 2009. I serien, som utspelas på Manhattan i New York, har vi fått lära känna den mycket ovanliga familjen Russo, där de tre barnen Alex, Justin och Max är trollkarlar med övernaturliga krafter. Deras pappa Jerry, som inte längre har krafter, blir deras lärare i den magiska världen, medan deras mamma Theresa är en vanlig människa. Att kunna trolla och ha övernaturliga krafter låter förstås väldigt praktiskt, men tyvärr finns det en stor hake: endast en person i varje familj får behålla krafterna i vuxen ålder, medan de resterande förlorar krafterna.
Efter två framgångsrika säsonger fick serien en tillhörande långfilm, som hade premiär som en Disney Channel-film i USA i augusti 2009 och visades i oktober 2009 på Disney Channel i Sverige. Efter en ovanligt lång väntetid har Magi på Waverly Place: The Movie nu äntligen släppts på DVD. I filmen ska hela familjen på semester i Västindien; till Alex stora förtret som inte alls vill följa med. Hon blir därför osams med sin mamma, och väl framme på hotellrummet råkar Alex göra ett stort misstag. Ihållandes familjens trollstav grälar hon med sin mamma, och råkar önska att hennes föräldrar aldrig träffats. Det slår in, och i nästa sekund har Theresa och Jerry aldrig hört talats om varandra eller om de tre barnen. Och vad värre är, trollstaven är också borta, så att det inte går att ställa allt till rätta igen. Nu är goda råd dyra, för nu är det bara en tidsfråga innan Alex, Justin och Max själv försvinner som följd av att deras föräldrar aldrig träffats. Den enda räddningen är nu att hitta åt den magiska Drömmarnas sten, som kan infria alla önskningar. Men den är det ännu ingen som lyckats hitta åt...
Magi på Waverly Place är en riktigt bra TV-serie, som är riktigt rolig samtidigt som det finns bra storylines och åtminstone ibland är lite tänkvärd. Det är en av de bästa Disney Channel-serierna på senare år, fastän jag anser att i stort sett samtliga är sevärda. Jag hade därför höga förväntningar inför Magi på Waverly Place - The Movie, och de infriades till fullo. Filmen skiljer sig dock en hel del från TV-serien, och behåller inte samma stil och upplägg. Även om TV-serien har ett visst underliggande allvar, så är det huvudsakligen en ganska lättsam komedi där fokus i de allra flesta fall ligger på humor. Den här filmen har definitivt också en del humor, men här ligger istället fokuset på allvarligt drama. Här finns ett påtagligt djup, och det finns även en viss spänning. Därför har också målgruppen blivit lite annorlunda än i serien, och medan serien fungerar hyfsat även för barn, så bör man helst komma upp i mitten av tonåren för att uppskatta filmen.
Vad man tycker om den här förändringen är förstås en smaksak, och man kan med all rätt hävda att det inte är så lyckat att gå ifrån vad som gjort TV-serien populär. Men jag tycker att det är positivt, då den lättsamma humoristiska stilen från TV-serien sannolikt hade blivit tjatigt under en och en halv timme. Då är det ett smart drag att istället göra ett allvarligare och djupare drama, för att intresset lättare ska hållas vid liv under en långfilm. Storyn är intressant, även om den kanske inte är världens mest originella. Det har också blivit en engagerande och berörande film, som åtminstone bitvis är gripande och vid ett par tillfällen kunde jag inte undvika att fälla några tårar. Framförallt är det trevligt att se en djupare relation mellan Alex och Justin, där syskonrelationen fördjupas på ett helt annat sätt än i TV-serien, där grundfokuset vanligtvis brukar vara på att antingen håna eller överträffa varann. Det fungerar riktigt väl och är verkligen uppskattat, då deras relation här känns helt äkta och verkligen lyckas att beröra.
Precis som i TV-serien får dock Max inte lika mycket att arbeta med - han får inte alls samma djup, och används både i filmen och serien mest till lätta komiska poänger. Det är lite tråkigt, och gör precis som i serien att han känns som den minst nödvändiga karaktären. Max har också blivit tämligen endimensionell, medan de flesta andra är mångbottnade och nyanserade rollfigurer. Man kan tycka att Justin har förändrat karaktär en smula jämfört med serien, medan Alex mest känns sig lik. Men både Alex och Justin fungerar väl, och vi får se både goda och dåliga sidor på ett övertygande sätt.
Det är dock en avsevärt fördel om man har följt serien innan, för manusförfattaren förutsätter att vi alla ska känna till rollfigurerna när filmen börjar. Om man inte har sett serien finns det annars en risk för att man inledningsvis uppfattar Alex som en ganska odräglig person, då hon inte riktigt har fått samma charm som i serien, där man trots allt tycker om henne hur mycket galenskaper hon än hittar på. Det blir bättre efter ett tag när vi börjar känna igen Alex mer, men det hade inte skadat att visa henne från sitt mer charmiga jag även från början. Deras föräldrar Jerry och Theresa får mindre att arbeta med än i serien, och har inte blivit riktigt lika mångbottnade. Framförallt Theresa kan lätt upplevas som ganska endimensionell och nästan lika elak, vilket inte alls är den känslan man får av de flesta avsnitt av TV-serien. En viktig skillnad från TV-serien är också att Harper nästan helt försvunnit i filmen. Hon medverkar bara i knappt 10 minuter i början, och syns därefter aldrig till mer. Det är tråkigt, då hon trots allt är en charmig och intressant rollfigur, och som åtminstone jag tycker bra om i TV-serien och som där fyller en viktig funktion. Varför manusförfattaren valt ett sådant beslut kan man med all rätt ifrågasätta, och jag hade velat se betydligt mer av henne. De nya karaktärerna i filmen fyller sin funktion, men har tyvärr inte blivit alltför intressanta eller nyanserade.
Vissa scener i filmen är ganska långsamma och djupa, och därför lär den inte fungera lika bra för barn som för ungdomar och rentav vuxna. Bl.a. scenerna som fördjupar Alex och Justins relation, som vi vuxna uppskattar, lär av de yngre barnen uppfattas som tråkiga. Samtidigt finns det en del snabba och fartfyllda scener, och det hade kanske underlättat om filmen fått ett lite jämnare tempo. Men tiden går ändå förvånansvärt fort, och de dryga 90 minuterna är snabbt avklarade, varför det är omöjligt att tycka illa om filmen. Till skillnad från serien som är en renodlad studioproduktion (där nästan allt spelas in i studio) är Magi på Waverly Place - The Movie inspelad till största delen "on location" i riktiga miljöer; till största delen utomhus. Filmen är inspelad i Puerto Rico, och vi bjuds på många vackra vyer och ett effektivt bildspråk. Specialeffekterna har också blivit bättre än i TV-serien, och lyckas här att någorlunda övertyga. Det är långt ifrån normal Hollywood-klass, men för att vara en TV-film är det trots allt över förväntan och det märks att filmen har fått en större budget än serien. Även om mycket av magin inte ser helt äkta ut, så är det tillräckligt realistiskt för att övertyga när man levt sig in i filmen.
Skådespelarinsatserna är bra, och precis som i serien är det Selena Gomez och David Henrie som står för de bästa insatserna. I synnerhet Selena imponerar stort som Alex, och lyckas att porträttera sin rollfigur med så stor charm att man smälter för henne vad hon än gör. David Henrie framstår som bättre än i serien, och gör en fin rolltolkning där han blivit mer nyanserad och sympatisk än i serien. Maria Canals-Barrera och David DeLuise är bra som föräldrarna, men får inte alltför mycket att arbeta med här. Jennifer Stone är som vanligt lysande som Harper, även om hon här gömts undan i en biroll i början. Jag hoppas att hon får fler roller i framtiden, för Jennifer uppvisar stor potential i en ganska svår roll. Bland den fasta ensemblen från serien är Jake T. Austin det svagaste kortet som Max. Han spelar visserligen fullt godkänt och stabilt, men lyckas inte helt att väcka liv i sin rollfigur på samma sätt som de övriga karaktärerna. Allt detta stämmer överens även med serien, men det är tråkigt att han inte kunnat utvecklas på samma sätt som i synnerhet David Henrie.
Magi på Waverly Place - The Movie är en charmig, intressant och underhållande film. Den erbjuder ett större djup än TV-serien, men istället betydligt mindre humor. Därför fungerar filmen troligtvis bättre för en äldre publik än serien, men samtidigt bör man ha sett den för att uppskatta filmen. Tycker man om serien lär man också med stor säkerhet tycka om den här filmen, fastän den skiljer sig en del. Det är en riktigt bra och trevlig film, som kan rekommenderas för de flesta, men det är inte någon av de bästa Disney Channel Original Movies.
Alla DVD-utgåvor av Disney Channels originalfilmer till dags dato har varit något utökade jämfört med TV-visningarna; gissningsvis i ett försök att skapa mervärde gentemot TV-sändningarna. Det har oftast rört sig om en extra scen eller musiknummer på 2 - 5 minuter, som varit av varierande nödvändighet. Magi på Waverly Place: The Movie är inget undantag, och här är det en humoristisk scen en bit in i filmen på drygt två minuter som lagts till gentemot Disney Channel-sändningarna. Om denna scen spelats in för att ingå i filmen och därefter klippts bort för TV eller om den gjorts som efterhandskonstruktion vet jag tyvärr inte, men det är i alla fall en rolig och intressant scen, även om den inte på något vis är viktig för handlingen.
TV-serien Magi på Waverly Place visades ursprungligen på Disney Channel i svensktextad originalversion, men efter åtskilliga månader började den istället att dubbas till svenska, varvid visningarna i originalversion blev lite mer undangömda i tablåerna. Långfilmen har visats på Disney Channel i både originalversion och svenskdubbad version, och följaktligen finns även båda alternativen med på DVD-utgåvan. Behovet av att dubba en film som denna låter jag vara osagt, då jag inte tror att särskilt många som inte är läskunniga uppskattar den, men på DVD skadar det ju samtidigt inte då alla kan välja den version de själva föredrar. Bakom den svenska versionen står i vanlig ordning Sun Studio, och den här gången har Daniel Sjöberg regisserat. Den fasta ensemblen görs av samma röster som i senare säsong 2-avsnitt samt säsong 3-avsnitt av TV-serien, vilket är positivt. Som Alex hör vi sångerskan Vendela Palmgren, som gör en mycket bra insats. Hon har visserligen en något djupare och mörkare röst än originalets Selena Gomez, men hon bibehåller helt rätt röstkaraktär och känsla. Tyvärr kan man dock skönja en viss brist i inlevelsen, men Vendela har blivit betydligt bättre på den punkten sedan TV-serien startade, så förhoppningsvis är det inte så långt bort innan inlevelsen är helt bra.
Som Justin hör vi Nick Atkinson, som låter riktigt lik originalets David Henrie och talar med utmärkt inlevelse. Han har visserligen en marginellt ljusare röst än originalet, men behåller rätt röstkaraktär. Max röst görs av Daniel Melén, som har ersatt Axel Karlsson som gjorde rollen i tidigare avsnitt av TV-serien. Han gör en bra insats och behåller någorlunda rätt röstkaraktär, men har en ljusare röst än originalet och låter numera också något yngre. Att ersätta Axel Karlsson var dock ett klokt val, då Daniel talar med betydligt bättre inlevelse än honom samtidigt som den faktiska röstskillnaden är ganska liten. Som Harper hör vi Mikaela Ardai Jennefors, som är lysande och riktigt lik originalrösten. Hon är också det självklara valet för den här rollen, och faktum är att redan när jag första gången såg TV-serien Magi på Waverly Place i originalversion (långt innan serien började dubbas), så tänkte jag på Mikaela som Harper. Rösten till mamma Teresa görs av Charlott Strandberg, och hon låter riktigt lik originalrösten. Ibland bibehåller hon dock inte riktigt rätt röstkaraktär, och dessutom har hennes (förvisso ganska svaga) spanska accent försvunnit helt i den svenska dubbningen. Oftast gör det inte något, men det händer att hennes latinamerikanska ursprung kommer på tal, och i de fallen hade det känts bättre med åtminstone en antydan till brytning.
Som pappa Jerry hör vi Ole Ornered, och han är jag inte riktigt lika förtjust i. Han har en påtagligt mörkare och lite mer speciell röst än originalet, och behåller inte riktigt rätt karaktär i rösten. Det är dock inte så långt ifrån, och han gör trots allt en fullt godkänd insats. Som Archie hör vi Jamil Drissi, som är ganska lik originalet men har en något för ljus röst. Han behåller någorlunda rätt röstkaraktär, även fast originalröstens accent helt och hållit försvunnit i den svenska versionen. Förutom nämnda undantag talar alla med bra eller utmärkt inlevelse. Ett litet problem är att vissa karaktärsnamn uttalas olika beroende på vilken skådespelare som säger dem, där det mest påtagliga är Max som varierar mellan svenskt och amerikanskt uttal.
Bakom den svenska översättningen står Lasse Karpmyr, som också är en av flertalet översättare av TV-serien. Serien lider av vissa kontinuitetsproblem på grund av de olika översättarna, men filmen bibehåller samma uttryck och ordval som i merparten av avsnitten av serien. Överlag är det en bra översättning, och jag har inte hittat några rena översättningsfel. Fastän det mesta låter naturligt och Lasse även gjort en fin insats med att rätta ordvitsar, så håller jag dock inte med om vissa uttryck. Ett exempel är att Harpers "I love that story" har blivit "Jag älskar den storyn". Att använda ordet story i det svenska språket är visserligen fullt vedertaget när det handlar om exempelvis filmmanus eller journalistik, men när man talar om vardagliga historier och berättelser låter det inte helt naturligt. Då vore något i stil med "Jag älskar den historien" vara att föredra, trots att det oundvikligen medför en försämrad läppsynk. Det förekommer även en del exempel på onödiga svengelska uttryck, såsom exempelvis att använda foto-session (med engelskt uttal på session) eller resort i det svenska språket.
Ett liknande fall är "He's got a point", som blivit "Han har en poäng"; vilket visserligen förekommer i det svenska språket men fortfarande låter lite onaturligt. I sådana fall tycker jag att gamla hederliga "Det ligger nåt i det" eller något liknande hade känts mer naturligt och språkriktigt. Vidare kan man ifrågasätta hur "Who designed this subway?" kunnat bli "Vem har byggt den här tunnelbanan?", vilket jag inte anser har riktigt samma betydelse. Ibland har även Lasse använt onödiga omskrivningar och tagit sig onödigt stora friheter, i de fall där det finns lämpligare ordval. Ett exempel är att "You're a little young to be a concierge" har blivit "Är du inte lite för ung för att arbeta här?" i den svenska versionen. Engelskans concierge (på exempelvis hotell) motsvarar piccolo i det svenska språket, så därför förstår jag inte varför man inte använder det uttrycket istället för att formulera om till det mer luddiga arbeta här. Ett ännu märkligare fall är att "Shark!" har översatts till "Se upp!", vilket jag tycker är helt obegripligt. De sånger som förekommer, vilket huvudsakligen rör sig om bakgrundsmusik samt en cover på låten "Magic" framförd av Selena Gomez under eftertexterna, är kvar på engelska och har inte dubbats.
Dubbning av spelfilmer medför förstås oundvikligen tydliga problem med läppsynken, och Magi på Waverly Place - The Movie är inget undantag. Men munrörelserna stämmer överlag ändå riktigt väl, och det är bara vid enstaka tillfällen som det blir påtagliga avvikelser. Som regel ser det naturligt och bra ut, och det blir nästan aldrig störande. Mer än så kan man förmodligen inte begära av spelfilmer som är engelskspråkiga i original, så därför anser jag att man får vara nöjd här.
Det finns tyvärr ingen svensk bildversion på DVD-utgåvan. Titeln i början och vissa andra viktigare textskyltar översätts dock med hjälp av textremsor (traditionell DVD-textning). Sluttexterna är på engelska, och efter filmens slut görs ett programmerat uthopp till lokal creditlista med svenska röster och studiocredits. Tyvärr är den svenska rollistan ganska bristfällig, och utöver den fasta ensemblen från TV-serien är det enbart Archie som crediterats på listan. Alla andra anges enbart i grupp under "Övriga röster", vilket ställer till med vissa problem.
DVD-utgåvan innehåller bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 1,78:1, vilket innebär fullskärm på en Widescreen-TV. Det är lite förvånansvärt, då de flesta av Disney Channels TV-filmer bara spelats in i 4:3, och även denna film har enbart visats på TV i 4:3. Det finns ljudspår på svenska, danska, norska, holländska och engelska - det engelska ljudspåret är i Dolby Digital 5.1, medan de övriga enbart är i vanlig stereo. Observera att omslaget felaktigt anger att det också ska finnas ett spanskt och franskt ljudspår på skivan, men något sådant finns inte. Filmen har textning på samma språk som ljudspåren plus finska, och därutöver finns även engelsk text för hörselskadade. Tyvärr finns dock ingen svensk text för hörselskadade - det var vanligt på Disney-utgåvor fram tills för några år sedan, men på sistone verkar Disney helt ha slutat med det, vilket är beklagligt. Den svenska textningen är tyvärr också nyöversatt från originalet, och har inte samma dialog som den dubbade versionen. Därför kan texten i praktiken bara användas till originalversionen, och inte som komplement till det svenska ljudspåret.
När man stoppar i DVD-skivan möts man av språkvalsmeny, som följs en Disney-vinjett i 10 sekunder. Därefter möts man av en introduktion för Disneys s.k. FastPlay, som innebär att om man inte gör någonting annat, så startas automatiskt uppspelning av några trailers följt av huvudfilmen. I USA är det säkert ett uppskattat initiativ, då det gör det enklare för barn att kunna få igång filmen. Men i Skandinavien försvinner en stor del av poängen, då vi alltså först måste välja språk med fjärrkontrollen - om man klarar av det, så är man säkert också fullt kapabel att klicka på "Se filmen" från huvudmenyn. Om man avbryter FastPlay genom att trycka Menu på fjärrkontrollen, alternativt välja "Huvudmeny" från FastPlay-introduktionen, så visas varningstexter innan vi direkt kommer till huvudmenyn - inga trailers visas, utan de nås istället under rubriken "Nyheter" på menyn. Menyerna är rörliga, enkla och ganska snygga. Menyerna finns på alla fem nordiska språk samt engelska, vilket är positivt. En liten miss i menyn är att man, efter att ha valt antingen ljudspår eller textning, automatiskt hoppas tillbaka till huvudmenyn. Vill man både välja ljudspår och textning (exempelvis för att få engelskt tal och svensk text), så måste man alltså gå tillbaka till språkinställningsmenyn ytterligare en gång. Efter att huvudmenyn visats i en liten stund börjar filmen automatiskt att spelas upp, vilket man förstås kan ha delade meningar om.
Som extramaterial hittar vi ett 10 minuter långt inslag vid namn "Wiz-Pix", som huvudsakligen är en bakom kulisserna-dokumentär som bl.a. innehåller intervjuer med skådespelarna, producenter och andra. Det största fokuset ligger på inspelning av specialeffekter samt hur scener spelats in praktiskt, och det är ganska intressant. Dock hade jag gärna sett en förlängning för att hinna gå djupare in, men det som finns är absolut intressant. Slutligen finns även samma reklamfilm om HD-formatet Blu-Ray med tvillingarna Dylan och Cole Sprouse (från Zack och Codys ljuva hotelliv och Det ljuva havslivet), som återfunnits på de flesta Disney-DVD:er på senare tid. Egentligen är det visserligen en form av reklam och till viss del även propaganda, men det är i alla fall gjort med glimten i ögat och är en humoristiskt gjord film. Där tar det roliga slut, och mer extramaterial än så finns tyvärr inte. Extramaterialet har svensk text, men däremot inte engelsk text.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 30 maj 2010
Senast uppdaterad: 31 maj 2010
Recensionen har lästs 5850 gånger av 3407 personer, sedan den 30 maj 2010
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
6 |
| Röster |
|
8 |
| Inlevelse |
|
8 |
| Översättning |
|
7 |
| Munrörelser |
|
7 |
| Helhetsintryck dubbning |
|
7 |
| Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen, filmen eller dess dubbning. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(18507732)a(1587777))