Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Mama
(Mama)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Universal Pictures Nordic för recensionsexemplaret
Sök efter Mama på CDON
   ANNONS
Drama / Thriller / Rysare / Övernaturligt / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 40 minuter
Genre: Rysarthriller
Produktionsland/år: Spanien/Kanada, 2013
Produktionsbolag: Universal Pictures, De Milo & Toma 78
Producent: Guillermo del Toro, Barbara Muschietti & J. Miles Dale
Regi: Andrés Muschietti
Manusförfattare: Barbara Muschietti, Andrés Muschietti & Neil Cross
Svensk distributör: Universal Pictures Nordic AB
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Annabel - Jessica Chastain Lucas/Jeffrey - Nikolaj Coster-Waldau
Victoria - Megan Charpentier Lilly - Isabelle Nélisse
Dr. Dreyfuss - Daniel Kash Jean Podolski - Jane Moffat
Mama - Javier Botet Mamas röst - Jane Moffat / Laura Guiteras / Melina Matthews
Burnsie - David Fox Ron - Dominic Cuzzocrea
Nina - Julia Chantrey Louise - Diane Gordon
Victoria som yngre - Morgan McGarry Lilly som yngre - Maya Dawe / Sierra Dawe

Den mexikanska regissören och manusförfattaren Guillermo del Toro tillhör en av Mexicos mest framgångsrika sådana, och är i Sverige troligen mest känd för den Oscarsbelönade Pans labyrint. Inte lika känt är att han också är producent, och har som producent arbetat med ett flertal filmer som han inte själv regisserat. En av dessa var den spanska succérysaren Barnhemmet, men det senaste exemplet är den spansk-kanadensiska rysarthrillern Mama som regisserats av spanska Andy Muschietti samt skrivits och producerats av Andys syster Barbara.

Efter en börskrasch får börsmäklaren Jeffrey ett sammanbrott, och mördar sina medarbetare och sin fru. Han tar med sina båda döttrar, 1-åriga Lilly och 3-åriga Victoria, till en övergiven stuga i skogen. Där har han tänkt att döda barnen, men något eller någon hinner före och tar hand om Jeffrey. Kvar blir Lilly och Victoria i stugan. Fem år senare har Jeffreys tvillingbror Lucas satsat alla pengar på att anlita privatdetektiver och sökteam för att hitta sin försvunna bror; något hans flickvän Annabel inte är helt förtjust i. Ett sista desperat försök ger utdelning, och fastän Jeffrey lyser med sin frånvaro återfinns Lilly och Victoria vid liv - men de är mycket medtagna, och efter avsaknaden av socialt liv under de gångna fem åren kan de knappt ens stå upprätt. Barnpsykiatern dr. Dreyfuss blir inkallad, och till honom berättar Victoria att "Mamma" har tagit hand om dem i stugan under de gångna åren; något han avfärdar som en låtsaskompis. Lucas vill få vårdnaden av Lilly och Victoria, och med viss tvekan går Annabel med på det. De kommer överens med dr. Dreyfuss om att han vittnar i rätten om att Lucas och Annabel är de lämpligaste vårdnadshavarna för de båda flickorna om paret går med på att flytta in i ett hus som socialen äger och där dr. Dreyfuss kan fortsätta att studera och vårda flickorna. Men snart börjar mystiska saker att inträffa då Lilly och Victorias "beskyddare" följt med till det nya huset...

Storyn låter kanske inte så originell eller ens jättemärkvärdig, och visst har filmen vissa tematiska och uppläggsmässiga likheter med andra filmer. Men allting har satts ihop till en förhållandevis nyskapande helhet, och gör att det aldrig upplevs som att man sett det förut. Och i all sin enkelhet är Mama smått genialisk, och en mycket lyckad film. Det är intressant och fascinerande, och storyn känns genomarbetad.

Jag uppskattar också att merparten av rollfigurerna blivit relativt nyanserade och mångfacetterade. Bäst ställt är det med Annabel, som är en mycket intressant och mångbottnad rollfigur - och dessutom den kanske starkaste vuxna rollfiguren i filmen; inte ofta det händer med en kvinna på film. De båda barnen Victoria och Lilly hinner få åtminstone en del nyanser, men det är bättre ställt med Victoria än Lilly. Det är också lätt att sympatisera med de flesta inblandade; i vissa fall t.o.m. "Mama". Däremot har Lucas blivit en smula för endimensionell, och moster Jean är det mest stereotypa som förekommit på år och dar. Det är en oerhört fängslande och engagerande film, som på ett elegant sätt håller intresset vid liv hela tiden. Man bryr sig om vad som händer, och tempot är precis lagom högt.

Mama har också en utmärkt obehagsstämning, och på den punkten märker man att Guillermo del Toro producerat. Det är väldigt obehagligt från början till slut, och periodvis blir det riktigt otäckt då man hoppar högt. Visst har jag sett otäckare skräckfilmer, men det här är ändå så oerhört obehagligt och kusligt så att de flesta lär få mardrömmar. Det är också ganska spännande och överlag är det oförutsägbart, vilket jag verkligen uppskattar. Samtidigt finns det ett tillräckligt djup för att filmen även ska fungera som drama, och det är ett ganska tänkvärt drama med övertygande karaktärsutveckling. Det är ingen jättedjup film, men det finns många subtila referenser och ett intressant psykologiskt drama.

Jag uppskattar också att filmen blivit ganska lågmäld, och undviker allt vad övertydlighet heter. Det är snyggt och effektivt, och allt detta medför att man sitter som klistrad under hela tiden filmen pågår. Tyvärr har dock Mama bitvis blivit lite väl lågmäld, och många ledtrådar till rollfigurernas tankar och känslor är så oerhört diskreta att nästan bara manusförfattarna själva lär uppfatta allting. Visst förstår man allt som händer utan problem, men de diskreta detaljerna som avslöjar filmens större djup är alltför lågmälda och minimalistiska. Det gör att det är lätt att uppfatta filmen som ytligare och mer lättsam än den faktiskt är, och det är beklagligt när filmteamet med enkla medel hade kunnat visa allting lite tydligare.

Jag tycker också att filmen visar lite för mycket vid ett tidigt skede, då vi får se ganska mycket av "Mama" från första början. Därmed råder det aldrig någon tvekan om att det är något övernaturligt som pågår, och det gör att den i vanliga fall så viktiga psykologiska skräckkänslan till viss del försvinner. Det vore bättre om filmteamet kunnat dra ut på att visa Mama lite längre, och istället satsa på en mer tvetydigt psykologisk skräckkänsla. Det förekommer också några klichéer för många; framförallt vad gäller psykiatern dr. Dreyfuss som beter sig lite för ologiskt och som dessutom är ganska onödig i det stora hela - hans största syfte i filmen verkar vara att utreda hur allting ligger till, så att vi som tittare ska få veta allt. Jag är heller inte helt förtjust i slutet, som känns lite väl antiklimaktiskt om än inte alls ologiskt.

Fotot är förstklassigt, och filmen erbjuder ett starkt foto och ett filmteam med ett imponerande sinne för detaljer. Här har ingenting lämnats åt slumpen, utan varenda ljus och skugga finns det en tanke bakom; allt för att öka obehagskänslan så mycket som möjligt. Dialogen är också ovanligt trovärdig och naturlig, och på den punkten är det bättre ställt än med merparten av alla rysare. Skådespelarinsatserna är mycket bra, och Jessica Chastain är lysande som Annabel. Hon gör en imponerande och trovärdig rollprestation, och trots att Jessica börjar vara så känd nuförtiden tänker man inte ens på att det är hon utan ser bara på henne som Annabel. Det är en oerhört imponerande bedrift, och något som är få förunnat. Danska Nikolaj Coster-Waldau är mycket bra som Lucas (och dessutom Jeffrey i prologen), men får inte lika mycket att arbeta med. Megan Carpentier och Isabelle Nelisse är utmärkta som barnen Victoria och Lilly, och gör fantastiska insatser i väldigt svåra roller. Det känns aldrig konstlat eller inövat, som det annars så ofta gör med yngre barnskådespelare.

Mama är en mycket bra skräckfilm, som övertygar från första stund med sin intressanta story, oerhörda skräckstämning och dessutom ett större djup än vanligt. Det är oerhört obehagligt och bitvis riktigt otäckt, även fast jag inte hade tackat nej till några fler påtagliga "hoppa till"-stunder; något som här bara förekommer enstaka fall. Överlag är det en riktigt lyckad film, som är väl värd att se för de allra flesta. Samtidigt blir jag dock ändå något besviken, då allting hade kunnat bli ännu bättre genom små finslipningar av manuset och genom att satsa ännu mer på psykologisk skräck istället för att visa ganska mycket vid ett tidigt skede. Men det är ändå en av de mest otäcka skräckfilmer jag sett på åratal; och då får man ju anse att syskonen Muschietti trots allt har lyckats med sitt syfte. Det är mycket sevärt och dessutom inget man kommer att glömma på länge. Därför måste jag till sist välja en svag åtta i betyg; detta trots att slutintrycket inte är odelat positivt.

Blu-Ray-utgåvan erbjuder bredbild i formatet 1,85:1 och ljud i DTS-HD 5.1 på engelska samt vanlig DTS på tyska, franska, spanska och italienska. Bild- och ljudkvaliteten är utmärkt. Filmen är textad på 14 olika språk, däribland de fyra skandinaviska språken samt engelska för hörselskadade. Tyvärr finns dock ingen vanlig engelsk text och heller ingen svensk text för hörselskadade. Textningen är relativt lättläst, men är aningen i minsta laget och har dessutom ganska tunna kantlinjer vilket gör det svårt att läsa texten vid ljusare bakgrunder. Det blir dock inte lika illa som i en del andra fall i och med att texten har en liten (men märkbar) skugga under sig, som gör att det nätt och jämnt går att läsa det mesta.

När man matar in Blu-Ray-skivan möts man av en språkvalsmeny, följt av distributörsjingel och varningstexter. Därefter kommer man direkt till huvudmenyn, som är snygg och rörlig men som märkligt nog är neutral utan något språk alls. Det är en fin idé, men det fungerar inte riktigt lika bra i praktiken. Att Play-symbolen (en högerriktad pil) innebär att spela filmen kan väl de flesta lista ut, men att en uppslagen bok innebär scenval och en asterisk (*) innebär bonusmaterial är förmodligen inte lika självklart. En annan egendomlig egenhet är att om man lämnar filmen i paus/stillbild mer än några minuter dyker en skärmsläckare upp med en roterande Universal-logga. Det är lite lurigt, för dyker den upp kan man inte längre trycka på Play-knappen för att fortsätta uppspelning utan måste istället trycka på OK-knappen.

Som extramaterial återfinns ett kommentatorspår till filmen med regissören Andy Muschietti och manusförfattaren/producenten Barbara Muschietti. Det är ganska intressant, och spåret innehåller en hel del matnyttig information. Framförallt är det värdefullt att få höra om alla subtila referenser och tolkningar som inte är självklart att man uppmärksammar, och därmed upplever man delvis filmen i ett annat ljus då man ser vilket djup det faktiskt finns. Därefter återfinns den ursprungliga spanskspråkiga kortfilmen Mama som syskonen Muschietti skapade 2008, och som ligger till grund för filmen. Det är en oerhört kort film på bara 3 minuter, men är intressant att se på och är riktigt obehaglig. Kortfilmen inleds med en engelskspråkig introduktion av Guillermo del Toro (som inte var inblandad i kortfilmen), och dessutom finns det ett valbart kommentatorspår med syskonen Muschietti som är intressant att lyssna på. Kortfilmen återges med inbränd engelsk text.

Vidare återfinns ett flertal bortklippta scener, som är intressanta att se på men som inte tillför särskilt mycket till filmen och som det därför är förståeligt att de klippts bort. Även dessa scener har valbara kommentatorspår med Andy och Barbara Muschietti. Därefter hittar vi en tio minuter lång bakom kulisserna-dokumentär vid namn "The Birth of Mama", som bl.a. består av intervjuer med Andy och Barbara Muschietti, Guillermo del Toro och skådespelarna. Det är ganska intressant, och vi får veta en del matnyttigt även fast det vid några tillfällen blir lite väl mycket skryt över de inblandade. Slutligen finns en minidokumentär på 5 minuter om specialeffekterna i filmen, som är intressant men som inte riktigt går in tillräckligt på djupet. Extramaterialet har tyvärr ingen skandinavisk text, men det finns i alla fall engelsk text vilket är betydligt bättre än ingenting.

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 5 september 2013
Senast uppdaterad: 6 september 2013

Recensionen har lästs 3239 gånger av 1854 personer, sedan den 5 september 2013

Betyg:
Film/serie * * * * * * * *    8
DVD-produktion * * * * * * *     7
Snittbetyg: * * * * * * * och en halv    7,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
ETTA - ÅTTA - ETTA - FEMMA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern