Dubbningshemsidan
Recensioner
Mary Poppins
(Mary Poppins)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen, filmen eller dess dubbning samt sätta egna betyg.
Tack till Walt Disney Studios Home Entertainment för recensionsexemplaret
Diensy klassiska familjemusikal Mary Poppins blev den första Disney-filmen som nominerades till en Oscar för bästa film, och har nu släppts på nyutgåva på DVD. Tekniskt sett är det en blandning mellan spelfilm och tecknad film, men huvuddelen är filmad. Det är bara en del bakgrunder, rollfigurer och effekter som är animerade. De flesta känner säkerligen väl till filmen, så att beskriva handlingen ter sig lite löjligt, men jag ska trots det sammanfatta filmen kortfattat. Den mycket annorlunda barnvakten Mary Poppins kommer till familjen Backs hus, bestående av pappa George som är bankdirektör, mamma Winifred och barnen Jane och Mikael. Deras förra barnvakt har slutat, och därför behöver de hitta en ny - helst en mycket strängare sådan, anser pappa Georg. Mary Poppins anser sig vara praktiskt taget perfekt, och gör sig snabbt och enkelt av med alla andra sökande till jobbet, så att de ska bli så illa tvungna att anställa henne. Det visar sig snabbt att hon inte är som alla andra. Hon kan flyga, kan rymma bokstavligt talat hur mycket som helst i sin kappsäck och redan första dagen lyckas hon tillsammans med barnen att hoppa in i en målning. Barnen är storförtjusta, men pappa Georg är måttligt nöjd...
Mary Poppins är onekligen en speciell film, som är charmig och underhållande. Den är mycket välgjord, och innehåller en riktigt lyckad blandning mellan spelfilm och animation. I synnerhet en scen med tecknade pingviner som interagerar med mänskliga skådespelare är oerhört imponerande, och det är skickligt att filmteamet lyckats att få till många effekter för hand som i dagens läge skulle anses kräva datorers hjälp. Manuset är genomarbetat, och filmen är både rolig och intressant. Precis som de flesta musikaler är det mycket musik. Den håller blandad klass, men ett antal av låtarna är riktigt bra och minnesvärda. Det händer mycket, och det mesta bör anses passa lika bra för barn som för vuxna. Det enda tydliga undantaget är en låt och dialog i början om suffragettrörelsen på 1930-talet, som de flesta barn säkerligen inte förstår mycket av. Det hade heller inte mycket till syfte för handlingen, utan har förmodligen bara lagts till för att lättare förmedla tidskänslan av när filmen utspelas. Trots att Mary Poppins är älskad av alla och anses som en riktig klassiker, så måste jag dock medge att jag blev lite besviken - filmen har inte riktigt klarat tidens tand lika väl som jag hade trott, och det finns flera musikaler som jag anser är bättre än denna. Storyn är egentligen ganska tunn, och har istället fyllts ut med ett antal mer eller mindre oberoende scener. De är visserligen trevliga och charmiga, men många är inte direkt relevanta för huvudhandlingen. Trots den tunna storyn har filmen blivit väldigt lång; nästan två timmar och en kvart är i saftigaste laget för en barnvänlig familjefilm. Det känns faktiskt lite för långt, och filmen hade med fördel kunnat kortas ner med minst en kvart och gärna ännu mer än så. Ett annat problem är att ett flertal av sångerna inte för handlingen framåt i egentlig mening, utan i många fall stannar handlingen upp när sångerna ska sjungas. Det är inte så lyckat i en musikal, och gör att filmen periodvis känns lite seg. Några av sångerna passar visserligen mycket bra in, och hjälper till att föra handlingen framåt på ett skickligt sätt. Men de flesta sånger gör inte det, utan har bara en grundkorn av handling som förmedlas, och som dragits ut lite för mycket. Det är lite tråkigt, och man borde kunna förvänta sig bättre integration mellan handling och musik i en musikal som denna. Men Mary Poppins är och förblir en charmig och välgjord film, och en del av sångerna bör ses som riktiga klassiker som håller att lyssna på hur många gånger som helst. Även fast jag upplevde filmen som bättre för ett decennium sedan, så är den därför ändå fullt sevärd och trevlig, men betygsmässigt räcker det inte längre än till en svag sjua.
Vid premiären 1964 visades Mary Poppins i svensktextad originalversion, och så förblev det i närmare 35 år. När filmen släpptes på VHS 1998 försågs den dock med svensk dubbning, till mångas stora förvåning. Den dubbningen återfinns även på DVD, även om det givetvis också finns svensktextad originalversion att välja på. Bakom den svenska dubbningen står Sun Studio i Köpenhamn (innan den svenska filialen hade startat), och skådespelerskan Lena Ericsson har stått för regi. Som Mary Poppins hör vi Myrra Malmberg. Hon låter relativt lik originalets Julie Andrews, men låter lite yngre än henne. Hon talar tyvärr med något bristande inlevelse, men dessbättre är det inget stort problem. Hon har bra sångröst, även om man kan tycka att sångrösten är lite mer opersonlig än originalskådespelerskans. Berts röst görs av Stefan Frelander, och han är tyvärr inte alltför lyckad. Röstlikheten med originalet är fullt godkänd, även om Bert har en lite ljusare röst. Problemet är att Stefan talar med en uppenbart fejkad Stockholms-dialekt, som tyvärr känns mycket konstlad. Originalets Dick Van Dyke lyckas på ett mycket bättre sätt att låta naturlig trots en extrem dialekt, och det känns som att Stefan spelar över i rollen. Dessutom förändras hans röst lite när han sjunger jämfört med dialogen. Som Georg hör vi Dan Bratt, som låter lik originalrösten, men med något för ljus röst. Som Winifred hör vi Cecilia Hjalmarsson. Hon låter ganska lik originalrösten, men har en något för ljus röst och bibehåller inte riktigt rätt röstkaraktär och känsla. Som Jane hör vi Therese Reuterswärd - hon låter ganska lik originalet, men har en lite för djup röst och låter något äldre än denne. Hennes sångröst är ganska bristfällig och sämre än originalröstens, vilket främst påverkar en solosång i filmens början.
Mikaels röst görs av Leo Hallerstam, som gör en bra rolltolkning och är lik originalrösten. Hemhjälpen Ellen spelas av Anna-Mia Barwe, och hon låter inte alls lik originalrösten. Hon har en alldeles för ljus röst, och låter också avsevärt yngre än originalet. Hon behåller heller inte riktigt rätt röstkaraktär. Som fru Timell hör vi Gizela Rasch, som är godkänd men har en för ljus röst och låter också lite yngre än originalet. Amiral Bom spelas av Håkan Mohede, som låter lik originalrösten och gör en bra insats. Som farbror Albert hör vi Mikael Roupé, som har en lite för ljus röst men låter ändå hyfsat lik originalets Ed Wynn. Problemet är att man hör ganska tydligt att Mikael förställer rösten, vilket man inte på samma sätt kan höra i originalversionen. Han balanserar också på gränsen till överspel, och det känns lite onaturligt. Herr Stål den äldre görs av Stefan Frelander, som inte låter alltför lik originalrösten. Han spelar dessutom över, och har en uppenbart fejkad dialekt och röst som inte alls låter naturlig. Visserligen gäller det till viss del även originalversionen, där Dick Van Dyke spelar rollfiguren, men det har inte alls blivit lika påtagligt där. Vem som spelar herr Stål den yngre har jag tyvärr inte lyckats att lista ut, men rösten är i alla fall inte alltför lyckad. Han har en betydligt ljusare och vanligare röst än originalet, och bibehåller heller inte rätt röstkaraktär och känsla. I övrigt varierar rösterna mellan bra och ganska dåliga. De flesta talar med bra inlevelse.
Bakom den svenska översättningen står Cecilia Molander. Jag har ännu inte hunnit detaljgranska översättningen och jämföra mer ingående med originalversionen, utan har istället fått nöja mig med att jämföra ett flertal utvalda scener mellan den svenska och engelska versionen. Utifrån det verkar översättningen hyfsad, men jag ställer mig frågande till ett flertal uttryck. "That's very prompt" har exempelvis översatts med "Det var verkligen raskt", vilket visserligen är korrekt men låter mer konstlat än originalversionens uttryck. Jag tycker också att Cecilia har tagit lite väl stora friheter, och har ibland gått ifrån originalet lite för mycket. Det mest uppenbara är att många av de skämt och vitsar som förekommer - bland annat av Bert och farbror Albert - har totalförändrats och inte har någon som helst likhet med originalet. En del berör visserligen ordvitsar som är svåröversatta, men nog borde man lyckas att hålla sig lite närmare originalversionens andemening, och inte skriva om skämten helt och hållet. Det förekommer också vissa översättningsmissar, och vid några fall har Cecilia inte riktigt behållit rätt andemening vid uttrycken. Man kan också ifrågasätta varför "Buckingham Palace" har ändrats till "drottningens slott" i den svenska versionen. Jag anser att Buckingham Palace är tillräckligt välbekant över hela världen, så att det inte ska behöva ändras på. Dessutom är jag inte helt nöjd över att många egennamn har försvenskats eller helt ändrats. Att försvenska George till Georg och Michael till Mikael kan jag köpa, men i övrigt är jag mycket mer skeptisk. Exempelvis har deras efternamn ändrats från Banks till Back, Mrs. Brill har blivit fru Timell och Mr. Dawes har ändrats till herr Stål. Då det är uppenbart att miljön ska föreställa England, så ser jag ingen som helst anledning till att byta ut namn på det sättet, och det känns både irriterande och onödigt. Dessutom har det inte blivit konsekvent, eftersom exempelvis Jane och Winifred har fått behålla sina namn, trots att de knappast kan anses som särskilt svenskklingande.
Alla sånger har översatts till svenska, vilket är positivt för en musikal som denna. På 1960-talet gavs det ut en LP-skiva i Sverige där det förekom svenska versioner av fyra av filmens sånger, skrivna av Gösta Rybrant. Tyvärr har dessa sångtexter inte använts till denna dubbning, utan här är texterna istället nyskrivna av Lena Ericsson. Det kanske finns rättighetsskäl bakom detta, men har man hört de äldre sångtexterna så är det ändå irriterande. Mest påtagligt är det med "A Spoonful of Sugar", som i ursprunglig svensk version hette "Lite socker i botten". Den svenska versionen har blivit känd genom betydligt fler sammanhang än bara denna LP-skiva, utan har också använts i ett flertal sångböcker och annat. Därför lär även många barn ha hört den texten, och då är det oundvikligt att det blir irriterande att behöva vänja sig vid en helt ny textversion. De här sångtexterna håller lite varierande klass - somliga är ganska bra, men vid somliga har Lena tagit sig lite väl stora friheter och gått ifrån originaltexten onödigt mycket. Det mest uppenbara exemplet är "Feed the Birds", men dessutom tycker jag heller inte om texten till "Supercalifragilisticexpialidocious". Jag tycker heller inte det är rätt att översätta sådana påhittade ord som "Supercalifragilisticexpialidocious", men det är förstås en smaksak.
Munrörelserna är förvånansvärt bra, och för det mesta är synken bra. Vid spelfilmer kan det visserligen aldrig bli perfekt läppsynk, men det stämmer ändå riktigt bra här, och det blir aldrig störande. Ibland kan man dock misstänka att dubbningsbolaget valt att prioritera läppsynk framför en naturlig översättning, och det känns inte som rätt väg att gå.
Den svenska bildversionen på VHS var hyfsad. Där stod början av förtexterna på svenska, medan resten stod på engelska. Sluttexterna var kvar på engelska, men förlängdes med svenska dubbcredits i slutet av de rullande texterna. Dock hade musiken inte förlängts i samband med det, utan slutade därför långt innan sluttexterna rullat färdigt. På DVD har filmen istället uteslutande engelsk bildversion, och någon svensk bildanpassning har inte skett. I stället har enstaka viktiga textskyltar översatts med hjälp av textremsor, och efter filmens slut görs ett programmerat uthopp till en extra lista på svenska röster och studiocredits. Precis som på VHS är den svenska rollistan något bristfällig, och flera relativt stora roller står inte med. Exempelvis har herr Stål den yngre inte skrivits upp på listan, trots att den äldre herr Stål finns med och dessa båda har ungefär lika stora roller. Det har dock blivit något bättre på DVD gentemot VHS-versionerna, i och med att amiral Bom numera skrivits ut som han inte hade tidigare.
DVD-utgåvan består av två DVD-skivor i ett dubbelt DVD-fodral. Filmen återges i anamorfisk bredbild med formatet 1,66:1, vilket är originalformatet för filmen. Ljudet finns i Dolby Digital 5.1, och förutom det svenska ljudspåret finns förstås det engelska originalljudet samt finsk dubbning. Bild- och ljudkvaliteten är bra, och det syns att Disney lagt ner tid på att restaurera i synnerhet bilden. Det kommer visserligen inte upp i samma tekniska kvalitet som dagens filmer, men har man realistiska förväntninfar för en film med drygt 25 år på nacken, så blir man inte besviken. Filmen är textad på svenska, finska, isländska och engelska, och dessutom finns engelsk text för hörselskadade. Tyvärr finns det dock inte med svensk text för hörselskadade, vilket är beklagligt. När man matar in skivan i DVD-spelaren, möts man av en språkvalsmeny. När man valt språk får vi se varningstexter i 5 sekunder på valt språk, följt av en kortare distributörsjingel. Därefter visas trailers för ett flertal andra filmer, som dock går att hoppa förbi. När allt detta passerat kommer vi till huvudmenyn, som är rörlig och helt på svenska, vilket är uppskattat.
Som extramaterial på den första skivan hittar vi ett kommentatorspår med skådespelarna Julie Andrews (Mary Poppins), Dick Van Dyke (Bert), Karen Dotrice (Jane) samt musikupphovsmannen Richard M. Sherman. Vid enstaka tillfällen medverkar också den andra musikupphovsmannen Robert B. Sherman, i form av förinspelade ljudklipp. Kommentatorspåret är periodvis ganska intressant, men givetvis försvåras möjligheterna avsevärt av att regissören Robert Stevenson inte längre är i livet. Därför kan man inte förneka att det ibland känns lite menlöst. Tyvärr är inte hela kommentatorspåret inspelat samtidigt; Julie och Dick sitter tillsammans, medan Karen och Richard har spelat in sin del vid ett annat tillfälle. Det blir lite konstlat, och flyter inte på helt naturligt. möjligheten att spela upp sångerna från filmen i form av utdrag ur filmen med sångtexter skrivna i bild. Dessutom kan man spela upp hela filmen med textade sånger, i vars fall allting utom sångerna är otextat. Slutligen finns även något som kallas för "Roliga fakta om Poppins", som består av ett faktaspår med skriftlig information om filmen som visas då och då under uppspelning. En del intressanta fakta visas, men det är för långt mellan gångerna och jag har också svårt att tro att särskilt många har tålamod att se om hela filmen bara för att läsa faktaspåret.
Jag har i skrivande stund ännu inte hunnit granska extramaterialet på den andra skivan, och får därför lov att återkomma med närmare besked om det.
Sammanfattningsvis är Mary Poppins en charmig och underhållande film, som dock har en ganska tunn story och ett flertal sånger som egentligen inte för handlingen framåt. Dubbningen håller varierande klass, men är överlag inte lika bra som man borde kunna fordra av nutida dubbningar. Rösterna är mycket varierande, och medan somliga är riktigt bra så är somliga inte alls lyckade. Det mest störande är Stefan Frelander som Bert, som inte alls är särskilt passande. Översättningen har också en del brister, med alltför stora friheter och vissa översättningsfel. Det kompenseras dock av riktigt bra munrörelser, som aldrig känns störande; inte ens under musikalnumren. Många anser att den svenska dubbningen av Mary Poppins är riktigt dålig, men så långt vill jag inte sträcka mig. Det är trots allt en fullt godkänd dubb, men den lider av onödigt många brister och borde ha gå att få betydligt bättre. Därför anser jag att filmen trots allt är mer behaglig att se i svensktextad originalversion, något undertecknad mycket sällan anser.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 21 mars 1999
Senast uppdaterad: 21 mars 1999
Recensionen har lästs 8497 gånger av 5177 personer, sedan den 5 december 2007
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
7 |
| Röster |
|
6 |
| Inlevelse |
|
7 |
| Översättning |
|
5 |
| Munrörelser |
|
8 |
| Helhetsintryck dubbning |
|
5 |
| Snittbetyg: |
 |
6,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen, filmen eller dess dubbning. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
Jesper - lördag den 20 februari 2010 kl. 16:55:
Jag tror att jag vet vem som dubbar Herr Stål (den yngre), jag tycker att jag har hört någonstans att han dubbas av Fredrik Dolk. Jag är inte säker på att det är han men jag har läst nånstans att det är han, och det låter som han.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(59966)a(1587777))