Dubbningshemsidan
Recensioner
Paper Towns
(Paper Towns)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Den amerikanska Florida-baserade författaren John Green (född 1977) har blivit känd för flertalet ungdomsromaner, varav flera har vunnit eller blivit nominerad till priser världen över. Han debuterade 2005 med den prisbelönade ungdomsromanen Efter Alaska (utgiven i Sverige 2015), som enligt uppgift är på gång att filmatiseras. Han slog igenom på allvar först genom sin sjätte roman Förr eller senare exploderar jag, som sedan den släpptes 2012 blivit en succé över hela världen och som även har filmatiserats. Först efter den bokens framgång har tre av John Greens tidigare böcker översatts och givits ut i Sverige. Däribland hans fjärde roman Pappersstäder från 2008, som nu filmatiserats i regi av Jake Schreier (vars enda tidigare film är Robot & Frank) under originaltiteln Paper Towns. Precis som filmatiseringen av Förr eller senare exploderar jag har manuset skrivits av Scott Neustadter och Michael H. Weber.
Quentin bor i en förort till Orlando i Florida med sina föräldrar. När han är 9 år gammal flyttar den samåldriga tjejen Margo Roth Spiegelman och hennes familj in i grannhuset. Quentin blir genast blixtförälskad i henne, men mer än så blir det aldrig. De blir dock genast bästa vänner, men med åren går växer de ifrån varandra allt mer. Nu är Quentin 18, och de senaste åren har han inte haft någon kontakt alls med Margo. Men likväl har han aldrig lyckats komma över henne, och en dag kliver plötsligt Margo in genom hans fönster - hon har 9 viktiga ärenden att utföra där hon behöver en "flyktbilschaufför", de flesta av mer tvivelaktigt slag, och därför behöver hon Quentin och framförallt hans (eller rättare sagt hans mammas) bil. Det blir början på en oförglömlig kväll och natt för de båda, och det gör att Quentin genast börjar hoppas på en romantisk relation med Margo. Men morgonen därpå kommer hon aldrig till skolan, och efter flera dagars frånvaro verkar det klart att hon inte kommer att komma. Men hon har lämnat ledtrådar som kan peka på var hon befinner sig, och med hjälp av sina kompisar Ben och Radar börjar Quentin att följa ledtrådarna i ett desperat försök att hitta Margo så han äntligen kan berätta att han är kär i henne.
Jag har tyvärr ännu inte läst den litterära förlagan, men då både boken och filmen Förr eller senare exploderar jag var så väldigt bra hade jag höga förhoppningar på filmatiseringen av John Greens senaste roman. Och jag blev inte besviken, då Paper Towns är en mycket bra och lyckad film. Den har en lite enklare story än Förr eller senare exploderar jag och inga fullt lika dramatiska ämnen, men det är ändå en intressant och fascinerande historia. I all sin enkelhet fungerar det riktigt ypperligt, och det har blivit en fängslande film som håller intresset vid liv hela tiden. Det blir aldrig segt eller tråkigt, och filmen har ett lagom högt tempo där det händer något hela tiden. Det är charmigt och underhållande, och filmen har en lågmäld humor som jag uppskattar. Man får skratta då och då, får gråta vid enstaka tillfällen och blir berörd nästan hela tiden.
Rollfigurerna är också genomarbetade och mångbottnade, och känns äkta in i minsta detalj. Man dras in i handlingen på ett effektivt sätt, och det är omöjligt att inte tycka om både Quentin och Margo; till viss del även övriga rollfigurer. Trots en helt annorlunda handling än hans tidigare böcker känner man också igen John Greens stil, även om jag nu inte läst just den här romanen. Framförallt genom konststycket att göra en trovärdig tonårsskildring, som faktiskt känns helt äkta och som alla känner igen sig i. Det är inte många författare som får till den balansen rätt, men det fungerar utmärkt här och trots en något tillspetsad historia förblir det realistiskt. Man har också lyckats undvika alla vanliga klichéer och stereotyper från ungdomsfilmer, eller rättare sagt använda stereotyper till filmens egen fördel så att alla trots allt känns helt äkta. Det gäller framförallt Margos vän Lacey, som till en början framstår som oerhört stereotypt men där man snart inser att skenet bedrar.
Filmteamet har också lyckats att skildra Quentins och Margos relation på ett oerhört effektivt sätt. Trots att de sällan syns i bild tillsammans och främst medverkar under en kortare period i filmens första akt, så känner man den starka personkemin mellan dem och förstår genast varför Quentin känner att han måste hitta Margo till varje pris. Det är oerhört skickligt gjort att lyckas förmedla så mycket mellan raderna under så kort tid, vilket både beror på manuset och regin. Överlag har det blivit en förvånansvärt lågmäld film, som trots den romantiska undertonen handlar om så mycket mer än romantik.
Fastän filmen bygger på en ungdomsroman har filmteamet också gjort en fin insats med att bredda målgruppen så att det inte alls blivit en renodlad ungdomsfilm. Visserligen är ungdomar fortfarande en stor målgrupp, men filmen känns aldrig ungdomsinriktad på det sättet utan har en universellt gångbar handling som alla kan relatera till. Därför passar filmen nästan lika bra för i stort sett alla - både unga och gamla; både kvinnor och män. Men troligtvis kommer den ändå att uppskattas lite mer av personer i sena tonåren, i och med att huvudrollerna är i den åldern.
Men som vanligt när det gäller tjocka eller halvtjocka romaner som filmatiseras, så har vissa problem uppstått. Här gäller det framförallt en del av rollfigurerna, som är viktiga men får väldigt lite utrymme. Det mest uppenbara är Becca och Jase, som är väsentliga för handlingen men som knappt syns till överhuvudtaget. Det känns lite egendomligt, och utan att ha läst boken kan jag misstänka att de sannolikt fått ett större utrymme där. I filmen är det uppenbart att allt krut läggs på Quentin, Margo, Ben, Radar och Lacey; varför de flesta andra hamnar i skymundan. Radars flickvän Angela är intressant och har fått hyfsat stort utrymme, men förblir mer endimensionell än de övriga karaktärerna vilket är beklagligt. En märklig egenhet är också att Quentins föräldrar lyser med sin frånvaro under stora delar av filmen. De är väsentliga till en början, men inom en halvtimme har de helt försvunnit och nämns knappt ens längre. Att Margos föräldrar blir mer eller mindre osynliga är förståeliga, då filmen nämner att de inte är världens mest ansvarsfulla, men Quentins föräldrars frånvaro känns mer svårbegriplig. Jag är heller inte helt förtjust i slutet, även om jag till viss del förstår tanken.
Fotot är mycket bra, och filmen erbjuder en del vackra vyer samt ett effektivt bildspråk. Musiken är också bra, och jag uppskattar fokuset på lite mer okänd independentmusik. Skådespelarinsatserna är överlag mycket bra, och jag uppskattar att filmteamet valt att satsa på relativt okända skådespelare - en ovanlig inriktning i dagens läge, då det mesta kretsar kring att kunna erbjuda kända namn till filmaffischerna. Nat Wolff är riktigt bra i huvudrollen som Quentin, och spelar övertygande och trovärdigt. Men tyvärr blir filmillusionen något lidande då man nuförtiden mestadels känner igen Nat som Isaac i Förr eller senare exploderar jag. Minst lika bra är den brittiska fotomodellen Cara Delevingne, som är utmärkt som Margo och lyckas att göra en svår roll rättvisa med många nyanser i skådespelet. Åtminstone med mina otränade öron är hennes amerikanska accent också trovärdig. Trots aningen tendens till överspel är Austin Abrams bra som Ben, och Justice Smith är riktigt bra som Radar. Halston Sage är utmärkt som Lacey, och lyckas att göra en relativt begränsad roll med ovanligt många nyanser, och spelar helt trovärdigt. Jaz Sinclair är riktigt bra som Angela, och gör vad som går av den tyvärr lite för underutvecklade rollfiguren. Caitlin Carver är bra som Becca, men får bokstavligt talat ingenting att jobba med.
Paper Towns är en väldigt bra och välgjord film, som förblir engagerande, intressant, charmig och humoristisk. Den är inte jätterolig, utan det rör sig mest om småfniss. Men genom blandningen av genrer, där det både blir romantiskt, mystiskt och en deckarkänsla, så gör det inte så mycket. Det är starkt och berörande, utan att någonsin bli sentimentalt eller övertydligt. Att sedan vissa rollfigurer nästan försvinner i mängden får man lov att ha överseende med, då filmen kanske upplevts för lång annars. I och med de litterära förlagorna lär filmen jämföras med Förr eller senare exploderar jag, och trots de vitt skilda ämnena har de båda filmerna också en del likheter. Den jämförelsen är tyvärr inte till den här filmens fördel, men ser man på Paper Towns som ett eget verk fungerar det riktigt bra. Visst finns här vissa brister, men det är ändå en så väldigt bra film att den bör ses av i stort sett alla, och mitt betyg blir en hyfsat stabil åtta.
Den svenska textningen håller en hög klass, och jag lyckades inte upptäcka några nämnvärda översättningsfel. Dock tycker jag det är klantigt och svagt att inte kunna behålla de befintliga svenska sångtexterna när rollfigurerna sjunger ledmotivet till Pokémon i en scen; som här har fått nya godtyckliga svenska texter. Det ledmotivet bör anses så välkänt även i Sverige att de flesta borde känna till det.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 23 juli 2015
Senast uppdaterad: 24 juli 2015
Recensionen har lästs 3206 gånger av 1820 personer, sedan den 23 juli 2015
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
8 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
8 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(59966)a(1587777))