Dubbningshemsidan
Recensioner
Prinsessa
(Prinsessa)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till SF Video för recensionsexemplaret
Den svenska regissören och manusförfattaren Teresa Fabik är en av fåtalet svenska filmregissörer, och blev känd för allmänheten när hon långfilmsdebuterade med Hip Hip Hora! 2004. I september 2009 hade hennes andra film premiär, som fått titeln Prinsessa. Filmen nominerades till tre Guldbaggar, för både bästa film, bästa regi och bästa manus, men vann tyvärr ingendera. Precis som senast utspelas handlingen mestadels bland ungdomar i skolmiljö, men tar upp andra slags problem än Hip Hip Hora!. På en gymnasieskola i Alingsås går 18-åriga Maja, som helst av allt vill bli skådespelerska. Hon satsar allt på detta, och är med i skolans teatergrupp, där hon dock förpassas till oväsentliga biroller. Problemet är nämligen att Maja inte ser ut som resten av stan ser på skådisar, utan råkar vara kraftigt överviktig och allmänt klumpig. Att hon dessutom har något bristande social kompetens gör inte saken bättre. 28-åriga Erika är dokumentärfilmare, men är luspank och får inga jobb inom området. Hon försörjer sig därför med att filma bröllop. På ett av dessa bröllop stöter Erika ihop med Maja, och Erika blir fascinerad av den ovanliga tjejen. Hon bestämmer sig för att satsa på att spela in en dokumentär om Maja, och följa hennes tillvaro i skolan. Att hitta finansiärer till projektet är dock långt ifrån enkelt, i synnerhet utan att ändra inriktning till det mer manipulativa slaget... Helt plötsligt blir Maja erbjuden en roll i en TV-serie, och Erika följer med henne till Stockholm för inspelningen. Skolans populära kille Alex, som Maja är hemligt förälskad i, vill träffa sin bror och följer därför med i bilen. Men allt är inte riktigt så bra som det verkar...
Hip Hip Hora var en riktigt bra film, och därför hade jag höga förväntningar inför Teresa Fabiks andra film. Och jag blev inte besviken; tvärtom upplever jag Prinsessa som ännu bättre än debutfilmen. Det här är helt enkelt en mycket bra film, som har en intressant story och ett fint budskap. Den hinner med att vara både rolig, underhållande, charmig, berörande och gripande under filmens gång, och jag hann både skratta vid ett flertal tillfällen och dessutom fälla en och annan tår. Det är visserligen inte världens mest originella film, och uppläggs- och stilmässigt finns vissa likheter med bl.a. Fucking Åmål. Men å andra sidan kan inte alla filmer i världen vara originella, och Prinsessa innehåller tillräckligt många nya ingredienser för att kännas ganska nyskapande i sammanhanget.
Filmen lyckas också med en skicklig balansgång mellan drama och komedi, där ingenting tar överhanden och där det ganska ofta förblir roligt samtidigt som det huvudsakligen bör ses som ett drama. Det är också en djupare film än det kanske först verkar, och det blir aldrig särskilt ytligt. Det är också få förunnat att lyckas att skapa en så välbalanserad film, som innehåller både hopp och mörker, men där det aldrig känns becksvart. Jag blev också imponerad över det välskrivna manuset, som känns mycket realistisk och jordnära. Det är inte alls svårt att känna igen sig i Majas situation, och därför blir det också en mycket engagerande film. Teresa Fabik har i intervjuer sagt att filmen har vissa självbiografiska inslag, och det förvånar mig inte alls - det kan mycket väl vara en bidragande orsak till den trovärdiga stil som Prinsessa erbjuder. Filmen lyckas också att förmedla en fin känsla och värme, samtidigt som manuset undviker de största fällorna och helt undviker sötsliskiga och översentimentala inslag.
Det är också imponerande att filmen lyckas att förmedla ett fint budskap och sensmoral, utan att det någonsin känns påklistrat eller uppfostrande. Då kan jag ha överseende med att budskapet kan upplevas som något övertydligt i vissa fall. Både Maja och Erika har också blivit mångbottnade rollfigurer, som vi får lära känna riktigt väl och som får många fler nyanser än vad som brukar vara brukligt i sammanhanget. Däremot hamnar Erika ibland lite i skymundan gentemot Maja, då hon under många scener mest iakttar och inte bidrar själv i lika hög grad. Det är lite tråkigt, och jag hade gärna velat se ett ännu större djup och ett större aktivt agerande från Erika. De flesta andra rollfigurer har tyvärr blivit förhållandevis endimensionella, och dessutom stör jag mig över att Alex känns ganska stereotyp (ni som sett filmen förstår säkerligen vad jag menar; något jag inte vill gå in på här). Dessutom tycker jag att det vid några tillfällen tagits till lite väl enkla vändningar och lösningar, och kanske hade filmen vunnit på att förlängas en smula. Det här gäller bland annat en storyline som innefattar Alex, som jag inte blev alls lika berörd av som Majas och Erika situationer.
Visuellt och tekniskt kan man inte påstå att Prinsessa är något unikt mästerverk. Den har ganska snyggt foto och ett effektivt bildspråk, men tar förhållandevis enkla lösningar och sticker inte ut med vare sig ett unikt bildspråk eller alltför imponerande foto. Allting fyller sin funktion, men inte mycket mer än så. Då är skådespelarinsatserna betydligt bättre, och håller överlag en mycket hög nivå. Bäst är utan tvekan debuterande Zandra Andersson, som är utmärkt som Maja och spelar hela tiden mycket övertygande och trovärdigt in i minsta detalj. Det är imponerande att se, och redan nu är Zandra bättre än de flesta etablerade svenska skådespelare. Det ska bli mycket intressant att se vad hon kan åstadkomma i kommande roller. Moa Silén är också riktigt bra som Erika, och gör en fin och trovärdig insats. Anastasios Soulis gör en stabil men samtidigt inte alltför minnesvärd insats som Alex, och Maria Lundqvist spelar som vanligt bra.
Prinsessa är inte någon alltför nyskapande film, och det finns också vissa klyschor och stereotyper som jag inte är helt förtjust i. Men samtidigt är det en mycket bra, berörande och träffsäker film, där det säkerligen är omöjligt att inte känna igen sig i åtminstone en del av händelserna och därför också kunna relatera till rollfigurerna. Det är en både rolig och gripande film, som också känns trovärdig och inte blir krystad eller alltför tillrättalagd. Teresa Fabik har också på ett skickligt sätt lyckats att bredda målgruppen, och det som borde bli en typisk ungdomsfilm fungerar istället bra för alla åldrar. Där ser man att hon tagit ett steg i rätt riktning från Hip Hip Hora, som mer kändes som en renodlad ungdomsfilm. Prinsessa är också en minnesvärd film, som i all sin enkelhet lär stanna kvar i de flestas minnen en lång tid. Det finns heller inte alltför mycket att klaga på, varför en åtta känns som det enda rättvisa betyget. Jag ser redan fram emot Teresa Fabiks nästa film, och jag hoppas att det inte dröjer lika lång tid som senast. Att Prinsessa inte vann en enda Guldbagge i år, trots att den är vida överlägsen Män som hatar kvinnor (som vann bästa film), känns närmast som ett hån.
DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild med proportionerna 1,85:1, medan ljudet är i Dolby Digital 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är bra. Det finns svensk text för hörselskadade samt vanlig text på norska och engelska. Textningen är lagom stor och lättläst. Dessutom finns syntolkning för synskadade genom ett extra ljudspår som beskriver vad vi ser i bild. När man matar in DVD-skivan möts man av distributörsjingel, som följs av språkvalsmeny och varningstexter på valt språk i 10 sekunder. Därefter kommer vi till huvudmenyn, som är svenskspråkig, rörlig och effektfull.
Som extramaterial finns ett kommentatorspår till filmen med regissören och manusförfattaren Teresa Fabik samt skådespelarna Zandra Andersson, Moa Silén och Anastasios Soulis. Det är ganska intressant att lyssna på, och det finns en hel del matnyttigt att komma med här. Dessutom uppskattar jag att Teresa Fabik är betydligt mer ödmjuk än de flesta andra regissörer, och använder oftast ord som "vi" istället för "jag". För en gångs skull är det här ett kommentatorspår väl värt att lyssna på. Därefter hittar vi ett flertal bortklippta scener på totalt 25 minuter, med introduktioner av Teresa Fabik som presenterar var i filmen de hör hemma samt varför de klippts bort. Dessa introduktioner är värdefulla, och förhöjer helhetsintrycket en hel del. Scenerna är trevliga och intressanta att se på, även om ingen känns direkt viktig för filmen. De bortklippta scener har ganska låg kvalitet (lågupplösta med kraftiga komprimeringsartefakter) och presenteras i råskick utan ljudmixning och efterbearbetning. Vidare hittar vi en lång rad så kallade bloopers, d.v.s. misslyckade tagningar, på totalt 18 minuter. Det är småroligt att titta på, men det tillför inte så mycket och det känns också som onödigt långt.
Därefter finns en bakomfilm på 17 minuter, som till största delen berättar om enskilda scener och produktionsaspekter och visar både inslag bakom kameran och förklaringar av bl.a. Teresa Fabik. Bitvis är det ganska intressant, men ibland går man över huvudet på folk och det är inte alltid helt enkelt att förstå allting som tas upp. Det blir också lite utdraget och segt, men det finns absolut en hel del värdefullt att komma med även här. Slutligen hittar vi intervjuer på totalt 28 minuter med bl.a. Teresa Fabik, producenten Sandra Harms och några av skådespelarna. Det är intressant och mycket matnyttig information framkommer, men ibland kan det kännas lite stelt då man inte hör intervjuarnas frågor utan dessa istället presenteras i skriftlig form. Det finns också en del onödiga frågor, och inte allt är lika intressant varför det känns lite irriterande att inte kunna välja att se enbart intervjuer med vissa personer. Där tar det roliga slut, men i en tid då alltfler filmer släpps utan extramaterial måste man ändå se det här en som fin DVD-utgåva med förvånansvärt heltäckande extramaterial. Tyvärr har bonusmaterialet dock ingen textning överhuvudtaget, och ibland är det inte helt oproblematiskt att höra vad som sägs i en del av inslagen. Av någon outgrundlig anledning visas heller inte räkneverk på DVD-spelaren när man spelar upp extramaterial, och det går heller inte att se återstående tid eller hoppa till en viss position i inslagen. Jag vet inte riktigt vad det här beror på, men det brukar förekomma på enstaka DVD-utgåvor då och då.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 9 februari 2010
Senast uppdaterad: 10 februari 2010
Recensionen har lästs 3748 gånger av 2182 personer, sedan den 9 februari 2010
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
8 |
| DVD-produktion |
|
7 |
| Snittbetyg: |
 |
7,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(17533126)a(1587777))