Dubbningshemsidan
Recensioner
Psych 9
(Psych:9)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Universal Pictures Nordic för recensionsexemplaret
St. Johns sjukhus har nyligen lagts ner, och alla patienter har flyttats till andra sjukhus i området. Nu är det bara pappersarbete som återstår för den kvarvarande personalen. Den unga kvinnan Roslyn Hanniger får jobb på det stängda sjukhuset att nattetid arkivera och magasinera gamla patientjournaler. Inget särskilt roligt jobb, i synnerhet inte då det innebär att ensam jobba nattskift, men för Roslyn passar det bra då hennes man Cole också jobbar natt som taxichaufför. Roslyn måste ensam jobba och gå igenom journalerna i det stora och övergivna sjukhuset, så när som på psykiatern dr. Clement som också håller på med att arkivera journaler uppe i den psykiatriska kliniken på femte våningen. De gamla psyklokalerna är inte särskilt trevliga - i synnerhet inte den mystiska psykiatrirum 9 - och snart börjar det inträffa mystiska saker i byggnaden, då Roslyn börjar höra märkliga ljud och tycks se spöken eller andra oförklarliga fenomen. Det gör heller inte saken bättre att medierna för fullt rapporterar om en seriemördare som härjar i området och mördar kvinnor...
På omslaget kategoriseras Psych 9 som en skräckfilm, och med den föga originella grundpremissen är det lätt att dra slutsatsen att detta är en traditionell skräckfilm om hemsökta sjukhus/lokaler; av samma slag som det redan går tolv på dussinet av. Men skenet kan bedra, och det här är inte riktigt samma film som omslaget vill få en att tro. Det är i själva verket en ganska djup psykologisk dramathriller med vissa rysarinslag, och är en suggestiv och lite svårfattlig film. Det är en ganska mystisk film, och förutom rysardelen har den vissa likheter med bl.a. David Lynchs filmer.
Filmen har en effektiv obehagsstämning och dessutom hoppar man till vid ett par tillfällen. Men förutom det är det ingen rysare i egentlig mening, och det är sällan alltför otäckt. Det är mer intensivt, obehagligt och efter ett tag även ganska förvirrande. Jag uppskattar filmens utmärkta lågmälda stil och stämning, som förmedlar en intensiv obehaglig känsla trots att handlingen egentligen går ganska långsamt framåt. Man får helt enkelt en slags oroande känsla, medan de konkreta skräckinslagen bara förekommer vid några få tillfällen. Det är hyfsat spännande och engagerande, och intresset hålls vid liv hela tiden med enkla medel. Bitvis är det också en berörande film, och det är lätt att känna för i synnerhet Roslyn; åtminstone under stora delar av filmen. Hennes man Cole tycker jag dock känns lite för osympatisk, även om det går lite upp och ned under filmens gång.
Jag tycker om filmens utmärkta psykologiska stämning och stil, där vi inte får se särskilt mycket i klartext utan måste dra egna slutsatser. Det gäller att vara uppmärksam och skärpt medan man ser filmen, för det som inledningsvis ser ut att vara ytterst klichéartat och sedvanligt visar sig vara något helt annat än man inledningsvis trott. Men det är en ganska svårfattlig film, som bitvis är rörig och mer än lovligt kryptisk. Det är inte så lätt att lista ut allting som sker, och även om man är uppmärksam är det svårt att dra några definitiva slutsatser. Jag tror att jag till sist förstod i stort sett allt av vad som pågick och hur allting hänger ihop, men jag är inte alls säker på att jag har fattat rätt. Överlag känner jag mig inte helt nöjd med slutet, även om det på sätt och vis känns logiskt.
På sätt och vis har filmen också blivit onödigt förutsägbar och bitvis rentav en smula övertydlig, men på andra sätt inte alls. Det låter kryptiskt, och det har att göra med att det här är en sådan film där det är svårt att inte avslöja viktiga nyckeldetaljer. Men efter tio minuter kände jag mig starkt misstänksam på det mesta som skulle hända. En av dessa viktiga detaljer (nämligen den kanske viktigaste frågan man ställer sig) hade jag förmodligen rätt om, medan övriga detaljer och även en del av premissen hade jag fel om. Det är i och för sig trevligt att allt inte var riktigt så klichéfyllt och förutsägbart som man inledningsvis trott, men samtidigt satt jag länge och hoppades att jag inte skulle ha rätt om den kanske viktigaste frågan heller. Låter det kryptiskt? Det är det nog också, men när ni sett filmen förstår ni förmodligen vad jag menar. Vid några få tillfällen - i synnerhet mot slutet - tycker jag också att regissören har överdrivit användningen av märkliga suggestiva bilder, så att det blir mer störande än engagerande.
Fotot är snyggt, och filmen har ett effektivt bildspråk och så pass vackra vyer som det nu är möjligt när handlingen nästan uteslutande utspelas på ett nedlagt sjukhus. Klippningen är också lyckad, och får filmen att kännas någorlunda konsekvent trots ett bitvis något överpretentiöst bildspråk. Skådespelarinsatserna är relativt bra. Den bästa insatsen står utan tvekan Sara Foster för, som är mycket bra i huvudrollen som Roslyn och lyckas att förmedla rollfigurens känslor på ett utmärkt sätt. Hon lyckas också att få oss att känna sympati för Roslyn, och gör en mycket trovärdig insats. Tyvärr är Gabriel Mann dock inte lika imponerande som hennes man Cole. Han gör en helt okej insats, men känns en smula opersonlig och lyckas aldrig helt att väcka liv i rollfiguren. Cary Elwes är bra som dr. Clement, och även i övrigt är det överlag bra rollprestationer.
Psych 9 är en obehaglig och fängslande, men också ganska förvirrande och svårfattlig suggestiv film. Jag kan tycka att det blivit lite för svårfattligt, i och med att man i mångt och mycket inte kan dra några 100-procentiga slutsatser utan bara sannolika gissningar. Trots oväntade vändningar och överraskningar tycker jag också att det blivit lite för förutsägbart, då jag länge satt och hoppades på att det inte skulle vara precis som det faktiskt skulle visa sig vara. Men fotot och skådespelarinsatserna imponerar, och likaså den utmärkta psykologiska skräckkänslan där det hela tiden känns obehagligt men med ytterst få typiska rysarinslag. Kontentan är att Psych 9 är en bra film som är väl värd att se för de allra flesta, och det är en typisk sådan film som man bör veta så lite som möjligt om innan man ser den. Men den borde också ha kunnat bli markant bättre med viss finslipning av manuset. Kort sagt en stabil sjua i betyg; varken mer eller mindre.
Blu-Ray-utgåvan erbjuder bild med proportionerna 2,35:1, medan ljudet är i DTS-HD 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra, men under några scener är bilden en smula grynig och grovkorning; något jag inte är säker på om det är ett konstnärligt val eller en konsekvens av råmaterialet/inspelningstekniken. Filmen har vanlig textning på holländska och de fyra skandinaviska språken samt engelsk text för hörselskadade, men tyvärr finns ingen vanlig engelsk text eller svensk text för hörselskadade. Texten är lagom stor och förhållandevis lättläst, men kantlinjerna är i smalaste laget varför det ibland blir svårt att läsa vid ljusare bakgrunder. Den svenska texten håller hyfsad klass men med ett fåtal grövre översättningsfel - ett solklart exempel är att "He checked out" översatts med "Han stämplade ut", medan det av handlingen är uppenbart att de i själva verket menar att hans vittnesmål stämde eller att hans alibi stämde. När man matar in skivan möts man av en distributörsjingel (som går att spola sig igenom men inte hoppa förbi) som följs av språkvalsmeny. När man valt språk visas flera varningstexter på valt språk (som går att hoppa förbi genom att gå till nästa kapitel), och en reklamfilm för Universal Pictures 100-årsjubileum. Därefter kommer man till huvudmenyn, som är snygg och rörlig men engelskspråkig.
Som bonusmaterial hittar vi först och främst så kallade "outtakes", d.v.s. misslyckade tagningar och dylikt, på totalt 22 minuter (!). Det är småroligt och lite intressant att se, men det har blivit alldeles för långt. Jag har svårt att tro att särskilt många skulle orka se misslyckade tagningar på över 20 minuter. Därefter hittar vi totalt 18 bortklippta scener med en sammanlagd speltid på 35 minuter. En del av dessa är snarare utökade eller alternativa versioner av befintliga scener, och de håller lite varierande klass. Några av scenerna är riktigt intressanta och borde ha fått vara kvar i filmen, ett par är bra men hade kanske känts för övertydliga att ha med i filmen medan många andra inte tillför särskilt mycket alls. Jag tycker verkligen att DVD-producenterna borde ha sållat lite bland de borttagna scenerna istället för att ha kvar samtliga, för att se bortklippta scener i 35 minuter är i saftigaste laget; i synnerhet som det max är en tredjedel av scenerna som tillför någonting till filmen.
Vidare finns även en videodagbok med regissören Andrew Shortell, där han under 35 minuter guidar oss igenom den en månad långa inspelningsperioden. Vi får se rundturer på inspelningsplatserna, följa repetitioner och inspelningar samt lite annat. Det finns en hel del intressant och matnyttigt, men en del annat känns ganska onödigt och även här har det blivit onödigt långt. Slutligen finns en ursprunglig biotrailer till filmen, vilket är precis så spännande som det låter. Bonusmaterialet har tyvärr ingen svensk text, men däremot finns engelsk text som i alla fall är betydligt bättre än ingenting.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 1 november 2012
Senast uppdaterad: 2 november 2012
Recensionen har lästs 4267 gånger av 2577 personer, sedan den 1 november 2012
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| BD-produktion |
|
6 |
| Snittbetyg: |
 |
6,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
RS - tisdag den 1 januari 2013 kl. 22:31:
Lite för psyko för min del. Småspännande dock, men inte fängslande.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(18507732)a(1587777))