Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Puss
(Puss)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Nordisk Film för recensionsexemplaret
Sök efter Puss på CDON
   ANNONS
Drama / Komedi / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 45 minuter
Genre: Dramakomedi
Produktionsland/år: Sverige/Norge, 2010
Produktionsbolag: St Paul Film AB, i samarbete med Spillefilmkompaniet 4½, Sveriges Television, Nordisk Film & Canal+
Producent: Fredrik Heinig & Mathilde Dedye
Regi: Johan Kling
Manusförfattare: Johan Kling
Svensk distributör: Nordisk Film AB
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Katja - Susanne Thorsson Alex - Alexander Skarsgård
Jessica - Philomène Grandin Jon - Gustaf Skarsgård
Mia - Moa Gammel Natalie - Vera Vitali
Frida - Erica Carlson Michelle - Michelle Meadows
My - Lotti Törnros Pikner - Michael Segerström
Andreas - Richard Ulfsäter Sebastian - Lars Bringås
Jessicas mamma - Jessica Zandén Den hemlöse mannen - Peter Carlberg

Den svenska regissören och manusförfattaren Johan Kling långfilmsdebuterade 2007, med den kritikerrosade och mångfaldigt prisbelönade filmen Darling, efter att han före det mestadels arbetat med TV-serier. Ifjol gav han också ut en roman, men nu kommer hans första långfilm på fyra års tid; en dramakomedi med den kryptiska titeln Puss. Här utspelas handlingen på en amatörteater i Stockholmstrakten, som drivs av Katja som själv skriver och regisserar alla deras pjäser. Hon har dock problem med skådespelarna, varav de flesta är måttligt engagerade i att faktiskt repetera. Hon lever i ett stabilt förhållande med pojkvännen Alex, som dock inte är fullt så trogen som hon tror...

Johan Klings debutfilm Darling var en originell och bra film, även fast jag inte tycker den var fullt lika märkvärdig som alla andra velat göra gällande. Tyvärr upplever jag inte att hans andra film Puss är riktigt lika bra, och är framförallt inte alls lika originell. Det här är ett sedvanligt traditionellt drama av samma slag som vi sett mängder av exempel på, och det finns inte många fräscha eller nyskapande begrepp. Det i sig behöver dock inte göra särskilt mycket, och det finns många exempel på oerhört lyckade filmer som varit mycket ooriginella.

Men trots att filmen officiellt marknadsförts som en komedi (enligt DVD-omslaget och bioaffischerna en "fjäderlätt komedi"), så är den inte alltför rolig. Förvisso är det småroligt någon gång då och då, men jag skrattade bara vid något enstaka tillfälle. Annars går det inte längre än till leenden eller på sin höjd småfniss. Överlag känns Puss därför mer som ett drama än en komedi, trots att den inte är tillräckligt djup för att fullt ut fungera som drama.

Det är en stillsam och ganska långsam film, där inte alltför mycket händer. Men den förblir ändå engagerande och underhållande, och det är absolut en trevlig och småmysig film. Det största problemet är kanske att de allra flesta rollfigurer blivit mer eller mindre endimensionella, och dessutom fullkomligt kryllar det av stereotypa karaktärer. De vi får lära känna här kan knappt ses som människor, utan snarare som stereotypa människotyper av samma slag som vi redan sett i många andra sammanhang. De enda som blivit någorlunda nyanserade och som vi får lära känna på ett tillfredsställande sätt är Kajta och Jessica, medan alla andra förblir platta utan minsta lilla djup. Värst ställt är det med pojkvännen Alex, som är det mest endimensionella och klichéartade som världen någonsin skådat. Därför ställer man sig genast frågan varför någon skulle vilja ha någonting med honom att göra. Men flera av rollfigurerna har man ändå lätt att sympatisera för, och därför vill man hela tiden fortsätta se.

Puss är också ganska förutsägbar, och några stora överraskningar väntar inte. Det är huvudsakligen en dialogdriven film, där inte mycket händer aktivt utan där det istället handlar om diskussioner och samtal. Vid en sådan film är det en stor nackdel att dialogen inte känns särskilt trovärdig, utan ger åtminstone bitvis ett ganska konstlat och onaturligt intryck. Jag stör mig också över att filmen blivit ganska övertydlig - här lämnas ingenting till egen tolkning, utan allting ska ältas och förklaras in i det oändliga. Det som säkerligen ska föreställa vara överraskningar känns uppenbart från allra första stund.

Filmen lider också av vissa trovärdighetsproblem, där man bl.a. ställer sig frågande varför så många medlemmar i ett frivilligt amatörteatersällskap verkar totalt oengagerade i teatern eller pjäserna - det känns mer som tvingade högstadieelever i en skolpjäs än ett vuxet teatersällskap, och det förefaller osannolikt att personer som inte ser ut att vilja vara där verkligen skulle vara det av egen vilja. Dessutom förekommer lite väl många tillspetsade förvecklingar, som mer känns som manuskonstruktion än som naturliga händelser.

Det här låter inte alltför lyckat, men Puss är inte fullt lika illa som det kan verka som. Det är trots allt en intressant, engagerande och charmig film, som lyckas att hålla intresset vid liv trots ett långsamt tempo. Man vill hela tiden veta vad som ska hända med teatern och rollfigurerna, trots att man samtidigt stör sig när inget som händer kommer som någon större förvåning. Jag hade önskat mig mer humor som hade kunnat kompensera för de andra bristerna, men det är förstås en smaksak.

Precis som i Darling är fotot dock i absoluta toppklass, med både snygga vyer, ett starkt bildspråk och ett imponerande sinne för detaljer vid såväl bildkomposition som ljussättning. Allt bidrar till en autentisk och levande känsla, som också förstärks av fin klippning. Däremot störde jag mig över bakgrundsmusiken, som alltför ofta tar överhanden och inte alls integrerats på samma fina sätt som i Darling. Stup i kvarten förekommer också en slags musikeffekter, som första gångerna är effektiva men som snart har överutnyttjats till bristningsgränsen. Skådespelarna är överlag mycket bra, och både Susanne Thorson och Philomene Grandin är utmärkta i de båda huvudrollerna. Även Alexander Skarsgård, Moa Gammel, Erica Carlson, Vera Vitali och Lotti Törnros är mycket bra, och alla gör sitt yttersta för att väcka liv i sina trots allt tämligen platta karaktärer. Det är också roligt att återse Michelle Meadows från Darling, och hon spelar alltid utmärkt. Hennes rollfigur här har dock blivit så platt och underutnyttjad att hon inte får mycket att arbeta med. Då ser vi lite mer av Michael Segerström, i en allt annat än sympatisk roll, och han spelar ganska bra. Förutom båda bröderna Skarsgård uppskattar jag också att filmteamet satsat på huvudsakligen lite mer okända skådespelare, vilket är en fördel för den autentiska stämningens skull.

Puss är en underhållande och trevlig film, men som tyvärr inte blivit alltför rolig och dessutom lider av lite väl stereotypa och endimensionella rollfigurer. I och med det långsamma tempot lär den sannerligen inte passa alla, men tycker man om stillsamma svenska dramer lär man också uppskatta Puss. För mig stannar filmen vid trevlig underhållning för stunden, men då det inte finns något originellt lär man glömma den ganska snabbt. Slutet känns också lite för ouppklarat för min smak, i synnerhet vad gäller relationer och karaktärer, men det räcker ändå till en stark sexa i betyg. Exakt var logiken med filmens minst sagt egendomliga titel ligger vet jag dock inte...

DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild med proportionerna 2,35:1, och ljudet är i Dolby Digital 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är bra. Filmen har svensk text för hörselskadade samt vanlig text på norska, danska, finska och engelska. Textningen är i minsta laget men relativt lättläst. När man matar in DVD-skivan, möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny. Därefter visas varningstexter på valt språk, och därefter kommer vi direkt till en mycket enkel huvudmeny som bara erbjuder möjlighet att spela filmen utan text eller med svensk text för hörselskadade. Märkligt nog saknas scenvalsmeny, vilket försvårar om man vill hitta åt en viss scen i filmen. Tyvärr finns inget tillstymmelse till extramaterial, vilket känns svagt för en så pass omtalad svensk biovisad film som denna.

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 17 september 2010
Senast uppdaterad: 2 april 2011

Recensionen har lästs 4193 gånger av 2238 personer, sedan den 17 september 2010

Betyg:
Film/serie * * * * * *      6
DVD-produktion   --
Snittbetyg: * * * * * *      6

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
FEMMA - SJUA - FYRA - SJUA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern