Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Ricki and the Flash
(Ricki and the Flash)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Universal Sony Pictures Home Entertainment för recensionsexemplaret
Sök efter Ricki and the Flash på CDON
Sök efter Ricki and the Flash på Discshop.se
Sök efter Ricki and the Flash på WOW HD
   ANNONS
Drama / Komedi / Musik / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 41 minuter
Genre: Dramakomedi
Produktionsland/år: USA, 2015
Produktionsbolag: TriStar Pictures, LStar Capital & Clinica Estetico
Producent: Diablo Cody, Gary Goetzman, Mason Novick & Marc Platt
Regi: Jonathan Demme
Manusförfattare: Diablo Cody
Svensk distributör: Universal Pictures Nordic AB & Sony Pictures Home Entertainment Nordic AB
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Ricki/Linda - Meryl Streep Julie - Mamie Gummer
Adam - Nick Westrate Emily - Hailey Gates
Pete - Kevin Kline Maureen - Audra McDonald
Josh - Sebastian Stan Oma - Charlotte Rae
Greg - Rick Springfield Buster - Rick Rosas
Joe - Joe Vitale Billy - Bernie Worrell
Max - Gabriel Ebert Nicole - Lisa Joyce
Daniel (bartender) - Ben Platt Jeff - Jeff Biehl
Ensamstående pappa - Bill Irwin Journey - Ripley Sobo

Ricki Rendazzo (som egentligen heter Linda i förnamn) valde att till varje pris satsa på sin karriär som sångerska, och övergav därför sin man och sina barn. Karriären har dock inte slagit på samma sätt som hon hoppats, utan sedan ett flertal år tillbaka frontar hon coverbandet Ricki and the Flash, som regelbundet spelar på en mindre bar i Los Angeles. Några stora pengar tjänar hon inte, utan hon jobbar som kassörska i en affär, och klarar sig ändå bara med nöd och näppe. En dag får hon ett telefonsamtal från sin f.d. man Pete, som vill att hon genast ska resa till Indianapolis - detta då deras vuxna dotter Julie försökt begå självmord efter att hennes man varit otrogen mot henne och nu vill skiljas. Julie behöver helt enkelt sin mamma, och motvilligt reser Ricki/Linda då tillbaka till Indianapolis för att stötta henne. Där finns också hennes två söner, som inte direkt välkomnar Ricki med öppna armar - nyförlovade Adam och homosexuella Josh. Ricki och Pete får en chans att komma lite närmare varandra igen, fram tills dess att hans nya fru Maureen kommer hem från sin affärsresa...

Ricki and the Flash är inte någon alltför originell film, men överraskar ändå som en riktigt lyckad sådan. Den har en intressant och genomarbetad story, och jag uppskattar den lagom lättsamma handlingen. Filmen lyckas med konststycket att ha ett djup och flera viktiga poänger, samtidigt som det är lättsam "feel-good" som passar för alla. Den tar upp tänkvärda och viktiga poänger om manschauvinism, då ingen hade reagerat ett dugg över beteendet eller personligheten om Ricki hade varit en man. Bitvis blir det riktigt berörande, och vid några tillfällen är det oundvikligt att fälla några tårar.

Det är också charmigt och underhållande, och det är en hyfsat rolig film där man får skratta då och då. Det är visserligen långt mellan de riktigt klockrena poängerna, men i alla fall småroligt väldigt ofta - och även om jag hade väntat mig ännu bättre humor av den så talangfulla Diablo Cody, så är det ändå bättre ställt än med många andra filmer.

Överlag har det blivit engagerande, och intresset hålls vid liv på ett effektivt sätt. Alltför lågmält är det inte, men i alla fall en tacksam story som är lätt att ta till sig. Ricki/Linda har också blivit en mycket mångbottnad rollfigur, som har många brister men som man ändå inte kan låta bli att tycka om. Ricki är sårbar och bristfällig, men ändå varm och på sitt eget vis också sympatisk. En sådan karaktär som om det vore en man hade gått tolv på dussinet av, men som i och med könet plötsligt blir relativt unik. Även dottern Julie hinner få en del nyanser, och har blivit en lagom sårbar och sympatisk rollfigur som man genast fastnar för.

Exmannen Pete och i synnerhet sönerna Josh och Adam har tyvärr blivit mer endimensionella, och speltiden räcker inte riktigt till för att ge något större djup åt dem. Just därför är det olyckligt att filmen under den andra halvan mer fokuserar på de andra barnen, medan Julie hamnar i skymundan och nästan helt lyser med sin frånvaro efter ungefär halva filmen. Det känns som ett feltänk, då det är just personkemin och relationen mellan Ricki och Julie som är filmens allra största behållning. Jag hade velat se mer av Julie, medan Adam och Josh blivit lite för anonyma för att man till fullo ska bry sig om dem. Adams fästmö Emily har också blivit alltför stereotyp, vilket känns som bortkastad potential.

Det är onekligen en upplevelse att se Meryl Streep på scenen och sjunga tillsammans med riktiga musiker, och hon har en förvånansvärt bra sångröst. Därför är det förståeligt att filmteamet fokuserat mycket på just musik, men ändå blir det lite för mycket av det goda. Jag räknade till 9 låtar under filmen, och då merparten av dessa återges i fullängdsformat blir det lite för mycket sång på bekostnad av handlingen. Om det här hade varit nyskrivna låtar, helst med någon koppling till storyn, hade det inte varit något problem; men att lyssna på en massa covers på kända låtar man redan hört femtioelva gånger blir en smula poänglöst. När det handlar om en musiker är det förstås ett måste med musik, men jag hade önskat fler nyskrivna låtar och att en lite mindre del av speltiden lagts åt sångnumren. Särskilt under mittpartiet blir det för många sånger under kort tid, så att hela storyn och narrativet blir lidande.

I synnerhet under upplösningen börjar filmen också upplevas översentimental och alltför smörig, vilket är förvånansvärt då den så talangfulla manusförfattaren Diablo Cody aldrig tidigare visat sådana tendenser. Periodvis blir det också lite övertydligt, och slutet känns något förenklat och tillrättalagt. Det är knappast ovanligt för genren, men ändå lite märkligt då Diablo Cody brukar ha en bättre fingertoppskänsla i sina tidigare manus.

Fotot är bra och effektivt, med snyggt koreograferade musiknummer och ett enkelt men riktigt lyckat bildspråk. Skådespelarinsatserna är överlag också riktigt bra. Ingen kan förneka att Meryl Streep är en talangfull skådespelerska, och hon gör allt som går av den komplexa och intressanta karaktären Ricki. Hon gör en trovärdig och nyanserad rolltolkning, samtidigt som hon också har bra sångröst. Även fast hon sjöng helt okej redan i Mamma Mia, så märks det att hon har tränat upp rösten mycket sedan dess. Meryls dotter Mamie Gummer är också utmärkt som hennes dotter i filmen, och gör en stark och trovärdig rollprestation där man hela tiden tror på karaktären och tycker om henne. Kevin Kline tillhör inte någon av mina favoritskådespelare, men gör ändå ganska bra ifrån sig som exmaken Pete, även fast han aldrig når upp till samma kaliber som Meryl eller Mamie. Även i övrigt är det bra skådespelare, fast resten av ensemblen är lite mer anonyma.

Ricki and the Flash är en riktigt bra och underhållande film, som är ganska rolig och charmig samtidigt som den berör och engagerar. Filmen lyckas att förmedla en del tänkvärda poänger och det finns ett påtagligt djup, samtidigt som den också duger utmärkt som lättsam underhållning för stunden. Det är en svår balansgång mellan djup och lättsam underhållning, men filmen lyckas på ett bra sätt och det har blivit en riktigt trevlig film. Men det är olyckligt att den mest berörande och intressanta historien, relationen mellan Ricki/Linda och sin dotter Julie, delvis hamnar i skymundan och känns mer undangömd under filmens andra halva; då allt istället ska fokusera på bröllopet mellan Adam och Emily - och då det är karaktärer man aldrig riktigt får något grepp om, så blir den historien inte alls lika gripande. Så tyvärr är filmen lite ojämn och bitvis också alltför sentimental, men det är ändå en bra och underhållande film som är fullt sevärd för alla men som nog tilltalar den lite äldre publiken allra mest. På sätt och vis hade jag väntat mig lite mer av en så skicklig manusförfattare som Diablo Cody, men genom skådespelarinsatserna och den charmiga stilen väljer jag till sist ändå en ganska stark sjua i betyg.

Som bonusmaterial hittar vi först några bortklippta scener, som är småtrevliga och småroliga att se på men som egentligen inte tillför någonting alls - så det är fullt förståeligt att de klippts bort. Därefter hittar vi en bakom kulisserna-dokumentär på 10 minuter, som innehåller intervjuer med skådespelare, manusförfattare, regissör och producenter. Det är ganska intressant, och vi får veta en del matnyttigt om produktionen av filmen. Men det förekommer också lite för mycket allmänt skryt över de inblandade, vilket aldrig ger så mycket att behöva lyssna på. Vidare återfinns en minidokumentär på fem minuter om musikern och skådespelaren Rick Springfield, som spelar Greg i filmen. Det är hyfsat intressant, men ger i slutändan inte så mycket. Till sist hittar man också ett bildgalleri med foton från inspelningen av filmen, vilket är precis lika spännande som det låter. Tyvärr har bonusmaterialet varken skandinavisk eller engelsk text, utan holländsk, tysk och fransk text är allt som finns att tillgå. Det ställer till med vissa problem även om man är bra på engelska, då somliga talar lite för otydligt.


Recensionen skriven: 17 mars 2016

Recensionen har lästs 706 gånger av 444 personer, sedan den 17 mars 2016

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
BD-produktion * * * * * *      6
Snittbetyg: * * * * * * och en halv     6,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
SEXA - SJUA - SJUA - SJUA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2012 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna