Dubbningshemsidan
Recensioner
The Ruins
(The Ruins)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Paramount Home Entertainment för recensionsexemplaret
Laura Ramsey & Jena Malone
Foto: Sam Urdank
© 2008 Dreamworks LLC. All rights reserved.
Den amerikanska roman- och manusförfattaren Scott Smith debuterade 1993 med romanen A Simple Plan, som gjordes till film några år senare. Han tillhör inte världens mest aktiva författare, utan har bara skrivit en annan bok - 2006 års skräckroman The Ruins. Tidigare i år blev boken till film, en australiensisk-amerikansk samproduktion, regisserad av den amerikanska fotografen Carter Smith som med denna film gör sin långfilmsdebut som regissör. Romanförfattaren Scott Smith har själv skrivit manuset till filmen, och därför är det lite förvånande att det trots allt verkar ha ändrats en hel del från boken. Fyra amerikaner är på semester i Mexico - Amy och bästa väninnan Stacy och deras respektive pojkvänner Jeff och Eric. Vid semesteranläggningen stöter de ihop med den tyska killen Mathias, och de blir vänner. Mathias och hans grekiska kompis Dimitri övertalar amerikanerna att besöka ruinerna av ett gammalt tempel från mayakulturen. Dimitris bror är arkeolog och ska vara där, men Dimitri lyckas inte längre få telefonkontakt med honom. Amy, Jeff, Stacy och Eric går med på det, men det visar sig inte vara en särskilt bra idé... Väl framme vid de gamla ruinerna upptäcker turisterna att de inte är ensamma - Mayafolket finns fortfarande kvar, och är inte särskilt vänligt sinnade. Mayafolket talar inte ett ord av vare sig engelska eller spanska, så att kommunicera med dem är inte enkelt. Mayafolkets ledare vill inte alls ha de där, utan dödar Dimitri. De andra fem har ingen annanstans att ta vägen än att fly uppför ruinerna till toppen. Dit vill inte mayafolket gå, men samtidigt vill de heller inte låta de fem ungdomarna ta sig därifrån. Plötsligt är alla fem fast vid det gamla templet, utan vare sig mat eller dryck, och kan inte ta sig därifrån utan att bli skjutna. Det finns heller ingen täckning för mobiltelefonerna i området. Men snart blir alla varse varför mayafolket inte vill följa efter dem upp i ruinerna - där finns gott om köttätande slingerväxter, som inte drar sig för att äta upp människor och dessutom kan ta sig in i människors hud genom öppna sår...
Jag har aldrig varit särskilt förtjust i skräckfilmer, och även om det finns lysande undantag brukar jag generellt undvika genren. I och med det och det faktum att filmen inte direkt fått lysande kritik (allra minst i Sverige), hade jag måttliga förväntningar inför The Ruins. Men det visade sig vara en riktigt bra film, och jag blev positivt överraskad. Grundstoryn är förvånansvärt intressant, och även om vi sett grundförutsättningarna förut, så är det tillräckligt originellt för att hålla intresset vid liv. Därför förblir filmen också engagerande och fängslande, från början till slut. Det är även trevligt att både Jeff, Amy, Eric, Stacy och Mathias har ungefär lika stora roller, och ingen tar överhanden. Det finns heller inga direkta onda eller goda rollfigurer, utan alla känns relativt mångbottnade och mänskliga, med både brister och positiva sidor. Det är inte så många filmer som lyckas med det, och det ska regissören och manusförfattaren ha en eloge för. Grundförutsättningen med köttätande växter kan låta lite absurd och löjlig, men faktum är att det fungerar förvånansvärt väl. Filmen lyckas på ett skickligt sätt att bygga upp en obehaglig och kuslig stämning med huvudsakligen psykologiska medel, och fysiskt våld hålls till ett minimum. Det känns som precis rätt väg att gå. Jag uppskattar också att manusförfattaren lyckats ta upp hot både från växterna och från personerna själva, efter att de blir alltmer desperata och börjar bete sig irrationellt. Regissören har också lyckats riktigt väl med att få till ett lagom tempo, som varierar mellan lugna scener och riktigt obehagliga sådana. Kontrasten fungerar väl, och det gör att det blir obehagligt mellan varven. En ren skräckfilm är det dock inte, och några stora skrik lär inte komma från någon. Istället handlar det om psykologisk terror, där det mer blir obehagligt än riktigt hemskt. Men det är en avvägning som fungerar riktigt väl, förutom möjligtvis för de största skräckfilmsfanatikerna. Fotot håller mycket hög klass, och trots att filmen utspelas i Mexico, är allting inspelat i Australien. Nästan hela filmen är inspelad utomhus, och drygt två tredjedelar är förlagt till en enda plats. Det brukar kunna leda till tråkiga filmer, men fungerar riktigt väl här. Inga lampor eller konstgjord belysning har heller använts, utan enbart naturligt ljus. Det är en trevlig omväxling, och gör att allting ser mer realistiskt och jordnära ut än vanligt. Det är också en trevlig omväxling att merparten av filmen utspelas i dagsljus, och regissören har därmed inte förlitat sig på mörker och otydlighet på samma sätt som med många andra rysare.
Filmmakarna har lyckats att åstadkomma en nära och obehaglig känsla, utan att ta till subjektiv handkamera eller skakningar. Skådespelarna är mycket duktiga, och de flesta är relativt okända för gemene man, vilket också förstärker den realistiska känslan och gör att man lättare kan leva sig in i filmen. Den mest kända är för de flesta troligen Jena Malone, som vi sett i bl.a. Into the Wild och Saved!. Hon gör också den bästa insatsen bland skådespelarna, men Laura Ramsey och Jonathan Tucker spelar också trovärdigt och kommer inte långt efter. The Ruins har dock även några aspekter jag inte är lika nöjd med. Det förekommer ett fåtal logiska luckor, och en del rollfigurer beter sig inte helt logiskt vid några tillfällen, även om det förstås inte är lätt att spekulera i vad man skulle göra om man hamnar i en sådan här mardrömssituation. Det finns även en del riktigtblodiga scener som blivit outhärdligt vidriga, där man knappt klarar av att se. Det hade inte varit nödvändigt, utan att fortsätta med den psykologiska känslan hade varit smartare. Om ingen klarar av att titta på de hemska scenerna, så försvinner liksom poängen med att ha de där... Jag tycker också att manusförfattaren har överdrivt slingerväxternas förmågor en del - att vara köttätande är en sak, men att växterna också kan imitera ljud och röster och härma folk blir lite för mycket. Där sjunker trovärdigheten, och det hade känts mer realistiskt om man tonat ner växternas förmågor en del. Dessutom hade jag önskat att få lära känna rollfigurerna ännu lite bättre innan mardrömssituationen uppstår, så man fått lättare att sympatisera med dem. I synnerhet Stacy har blivit lite för ytlig och bimbobetonad för att man till fullo ska bry sig om henne, och det tror jag inte var meningen. Det finns heller inte alltför mycket till karaktärsutveckling, även om jag inser att det är svårt att åstadkomma med den här genren. Man kan också ifrågasätta varför vi inte får veta någonting om växterna eller om mayafolkets agerande, vilket gör filmen lite väl öppen för min smak. Specialeffekterna är heller inte perfekta, även om de är godkända. Lite större budget hade antagligen inte skadat, för att få allting att verka lite mer verkligt. Men överlag är The Ruins ändå riktigt bra och välgjord, och lyckas på ett effektivt sätt att förmedla en hemsk situation och mardrömslik stämning utan alltför mycket blod eller våld. En särskilt rolig eller upplyftande film är det inte, men den är samtidigt intressant och spännande. Därför hålls intresset vid liv hela tiden, utan några större irritationsmoment. För min del räcker det till en sjua, och om man tycker om skräckfilmer är det förmodligen på sin plats att höja betyget med en poäng.
The Ruins släpps på DVD i Sverige i samma skick som den svenska och amerikanska bioversionen. Det finns även en s.k. "Unrated"-version som släppts på DVD i USA, och som är några minuter längre, men jag är osäker på exakt vad som skiljer dessa båda versioner åt. Det är i alla fall lite märkligt att inte den versionen också kunnat läggas med på den skandinaviska DVD-utgåvan, så man får välja själv.DVD-utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 2,35:1, vilket på ren svenska innebär mindre svarta fält upp- och nedtill på en Widescreen-TV och större fält på en 4:3-TV. Ljudet är i Dolby Digital 5.1. Både bild och ljud håller relativt hög kvalitet. Filmen är textad på de fyra skandinaviska språken samt engelska. Tyvärr finns ingen textning för hörselskadade alls, inte ens på engelska vilket Paramount annars brukar ha. Den svenska texten håller bra kvalitet, och även om enstaka uttryck verkar onaturliga så har jag inte kunnat hitta några översättningsfel. Texten är lagom stor och lättläst. DVD-skivan inleds med distributörsjingel, som tyvärr inte går att hoppa förbi. Därefter visas en språkvalsmeny, som följs av varningstexter. Det visas därefter flera trailers för andra filmer, som dock går att hoppa förbi. Därefter kommer huvudmenyn, som är stilren och effektfull, men tyvärr bara finns på engelska.
Som extramaterial hittar vi först och främst ett kommentatorspår med regissören Carter Smith samt redigeraren och tillika second unit-regissören Jeff Betancourt. Det är ganska intressant och lärorikt, men filmklipparen Betancourt tar lite för stor roll, och verkar mer pratglad än regissören - då är det något som inte riktigt är som det ska. Det hade sannolikt varit bättre att ersätta Jeff Betancourt i kommentatorspåret med exempelvis manusförfattaren Scott Smith, för att få det mer intressant. Därefter hittar vi en bakom kulisserna-dokumentär på 15 minuter, som huvudsakligen består av intervjuer med regissör, producenter, manusförfattare och skådespelare. Det är riktigt intressant, och en hel del matnyttigt framkommer. Dock kan man tycka att de inblandade ibland passerar gränsen för skryt över alla, vilket inte är så kul att lyssna på. Därefter återfinns en minidokumentär på 15 minuter med den kryptiska titeln "Creeping Death", som handlar om inspelningen av specialeffekterna och de blodiga scenerna. Det är intressant att se, även om man kan tycka att de inte riktigt visar upp tillräckligt för att man ska få en full bild över hur allting gått till. Den sista minidokumentären handlar om scenografin och inspelningsplatsen, och består främst av en intervju med scenografen Klaus Kastberg. Det är det svagaste inslaget i mina ögon. Det är visserligen intressant, men är för ouppklarat och kortfattat för att man ska riktigt förstå hur inspelningen gått till. Exempelvis läggs stor vikt vid att vissa pappersillustrationer av inspelningsplatserna, men nästan inga scener från den faktiska inspelningen och hur det faktiskt sett ut i större skala. Vidare återfinns tre bortklippta scener, som är intressanta att se men inte direkt för handlingen framåt. Under samma rubrik återfinns även ett alternativt slut, som var det slut som ursprungligen spelades in men som byttes ut innan biopremiären. Det är intressant att se, men är ett sämre slut och håller inte riktigt ihop logiskt, så därför är jag tacksam att slutet ändrades. Det finns även kommentatorspår med regissören Carter Smith och klipparen Jeff Betancourt för de bortklippta scenerna och det alternativa slutet, vilket är trevligt för att få veta mer om varför scenerna klippts bort och var i filmen de hörde hemma. Enligt uppgift innehåller den "Unrated"-version av filmen som släppts i USA en del av det alternativa slut som återfinns på DVD:n, vilket är egendomligt eftersom regissören själv i kommentatorspåret påpekar att det ursprungligen inspelade slutet blivit ologiskt. Förutom kommentatorspåren är allt extramaterial textat på både svenska och engelska, vilket är uppskattat. Paramount förtjänar en eloge som textar extramaterial på svenska, något som tyvärr inte är en självklarhet i dagens läge. Kommentatorspåren på filmen och de bortklippta scenerna har dock inte svensk text, utan bara textning på engelska. Men även det är trots allt betydligt bättre än ingen text alls, så jag är ändå rätt nöjd.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 25 november 2008
Senast uppdaterad: 26 november 2008
Recensionen har lästs 4197 gånger av 2321 personer, sedan den 25 november 2008
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
7 |
| Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(18507732)a(1587777))