Dubbningshemsidan
Recensioner
Shrink
(Shrink)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Noble Entertainment för recensionsexemplaret
I dagens läge tillhör det vardagsmat att personer uppsöker terapeuter eller psykiatriker, i synnerhet i USA, och därför är det heller knappast förvånande att just psykologer och psykiatriker allt oftare spelar väsentliga roller i filmer och TV-serier. Det senaste exemplet står den amerikanska regissören och producenten Jonas Pate för, som tidigare bland annat varit drivkraften bakom TV-serier som Surface och Dragnet. Resultatet har fått namnet Shrink, som gjort succé på en rad filmfestivaler runt om i världen men som blivit ganska anspråkslös på biograferna. Det beror säkerligen åtminstone delvis på filmens låga budget och independentstil, och i Sverige har den släppts direkt på DVD; här under den utökade titeln Shrink - Fallet Doktor Carter.
Här utspelas handlingen kring psykiatern Henry Carter, som länge varit de flesta Hollywood-stjärnors psykiater och blivit mycket framgångsrik inom sin bransch. Efter att hans fru dött har han dock inte orkat ta hand om sig själv, och tror inte längre på det han själv lär ut. Han ägnar istället merparten av tiden åt att röka marijuana och diverse andra droger, och blir alltmer ointresserad av sina patienter. Bland hans patienter och andra personer i hans närhet kretsar handlingarna. Bland dessa hör den skicklige filmproducenten Patrick, som lider av kraftiga tvångstankar och bacillskräck. Den unga manusförfattaren Jeremy som har svårt att slå igenom i filmbranschen och har svårt att faktiskt avsluta något manus. Patricks assistent, den höggravida Daisy, ser dock potential i Jeremy efter att han lämnar in ett manus till Patrick. Kate är en tidigare framgångsrik skådespelerska, som nu börjar bli lite äldre (åtminstone med Hollywoods mått mätt, vilket innebär runt 35-årsåldern) och har svårt att få roller i samma höga utsträckning som tidigare. Och den avdankade filmstjärnan Jack Holden som helst av allt vill få psykiaterns samtycke till att vara otrogen mot sin fru. Kanske kan allt förändras efter att Henry blir övertalad att ta över en av sin pappas patienter; tonårstjejen Jemma, som börjat utagera och skolka efter att hennes mamma begått självmord. Mot alla odds blir nämligen Henry för första gången på länge genuint engagerad i henne.
Ännu en film om en psykiater låter kanske inte alltför upphetsande, och det är ju inte direkt ett ovanligt tema i vare sig filmer eller TV-serier. Men jag blev positivt överraskad av Shrink - Fallet Doktor Carter, som faktiskt är en riktigt bra och trevlig film. Alltför originell är den förvisso inte, men manusförfattaren och regissören lyckas att ta en i grund och botten bekant story och göra något nytt av den så att det inte känns upprepande. Filmen tar upp ett intressant ämne på ett mycket lyckat sätt, och det har blivit en intressant story. Det är lätt att känna för de olika karaktärerna, och det har blivit en såväl fängslande som berörande film. Den passar dock inte alla. Framförallt har Shrink ett ganska lågt tempo, och egentligen händer inte alltför mycket. Det här är en mycket dialog- och karaktärsdriven film, som har en lågmäld och stillsam känsla från början till slut. Här finns ingen som helst spänning, ingen action och inga fartfyllda scener, så om man är ute efter sådant lär man bli mycket uttråkad. Det Shrink däremot kan erbjuda är ett ganska djupt drama och dessutom en del humor. Det är visserligen inte en komedi i första hand, men den mörka stämningen lättas upp av en hel del komiska poänger varför åtminstone undertecknad skrattade vid ett flertal tillfällen. Det handlar huvudsakligen om ganska svart humor, vilket passar bra för den här filmen och känns aldrig konstlat eller malplacerat.
Överlag är det en ganska dyster och deprimerande film, men den uppvisar trots allt en del hopp och blir därför aldrig becksvart. Det är en bra balansgång, och gör att man trots allt börjar må lite bättre av att se filmen trots en deprimerande stämning. Det är också glädjande med en film som för en gångs skull inte blivit vare sig sötsliskig, övertydlig, klichéartad eller förenklad. Istället känns det mycket realistiskt och jordnära hela tiden, och betydligt mer verklighetsförankrad än man hade kunnat vänta sig av en Hollywood-produktion. Det är också en förvånansvärt djup och tänkvärd film, som tar upp intressanta ämnen på ett övertygande sätt. Allt detta låter väldigt bra, men dessvärre finns det några nackdelar som drar ner helhetsintrycket från en i övrigt bra film. Det finns ett lite väl stort persongalleri, och det är många inblandade som vi får lära känna. Lite för många, för inledningsvis känns filmen lite rörig och oöverskådlig. Från början är det inte helt enkelt att få något egentligt grepp om rollfigurerna och vilka de egentligen är, vilket medför att den från början bitvis känns lite oengagerande. Det hade varit önskvärt om manusförfattaren kunnat hoppa över några av de mer ovidkommande karaktärerna, för trots allt är det långt ifrån alla rollfigurer som verkligen spelar någon konkret roll i sammanhanget.
Särskilt i början är det också lite väl snabba klipp på rollfigurerna, och jag hade önskat en lite mer stillsam introduktion av de inblandade innan själva huvudhandlingen sätter igång. Bitvis ger filmen också en något fragmentarisk känsla och spretar lite åt alla håll, genom snabba växlingar till helt olika rollfigurer och en del ganska korta scener. Det vore förmodligen att föredra att förlänga varje enskild scen, så vi fått se mer av de olika personerna innan det hoppas till någon ny. Jag kan också tycka att Henry Carter blivit lite väl nedgången och tillskruvad, som gör att man ibland mer irriterar sig på än sympatiserar med honom. Tanken är absolut god, men det har blivit lite för mycket och filmen hade vunnit på att tona ner honom lite. Medan Shrink överlag är en berörande och engagerande film, så bryr man sig som regel mer om dr Carters patienter än honom själv, och jag misstänker att det inte var avsikten. Dock är det trevligt att de flesta rollfigurer blivit mångbottnade och nyanserade, och därmed framstår som mänskliga och äkta. Bäst ställt är det med Jemma och Daisy, medan dr Carter själv och Kate bitvis blivit lite väl endimensionella och inte uppvisar riktigt samma djup som de övriga.
Shrink erbjuder snyggt foto och ett effektivt men tämligen traditionellt bildspråk. Skådespelarinsatserna är utmärkta, och både Kevin Spacey, Dallas Roberts och Saffron Burrows spelar mycket övertygande och trovärdigt. Robin Williams är förstås också alltid duktig, men han får inte mycket att arbeta med i rollen som Jack Holden; en ganska liten roll som begränsats till några få scener. Själv blev jag dock mest imponerad över Pell James som Daisy och den blott 16 år gamla Keke Palmer som Jemma, som båda två är lysande i sina rolltolkningar. Keke Palmer har alla möjligheter att komma långt inom branschen, och det ska bli mycket intressant att se vad hon kan åstadkomma i framtiden. Sammanfattningsvis är Shrink - Fallet Doktor Carter en intressant, gripande och fängslande film, som lyckas att förmedla en både dyster men samtidigt delvis positiv stämning på ett övertygande sätt. Den lyckade humorn förhöjer också helhetsintrycket, även om jag irriterade mig på det lite väl stora persongalleriet och den lite hoppiga känslan under särskilt filmens första dryga halvtimme. Att det är en riktigt bra film råder dock ingen tvekan, och jag kan varmt rekommendera filmen för alla som inte ogillar långsamma filmer. Det är också en ganska minnesvärd och tänkvärd film, men de nackdelar som trots allt förekommer gör tyvärr att jag inte kan ge den mer än en stark sjua i betyg.
DVD-utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 1,78:1, medan ljudet finns i både Dolby Digital 5.1 och DTS. Bild- och ljudkvaliteten är bra, även om undertecknad inte har utrustning för att testa det sistnämnda ljudspåret. Filmen är textad på svenska, finska och isländska, men tyvärr finns varken engelsk text eller textning för hörselskadade. Textningen är i minsta laget, men ändå förhållandevis lättläst. När man matar in DVD-skivan, möts man av en språkvalsmeny, som följs av varningstexter på valt språk. Därefter spelas trailers för ett par andra filmer, innan vi kommer till huvudmenyn. Menyerna är stilrena och stillsamma, men finns bara på engelska. Tyvärr finns inget som helst extramaterial, vilket är tråkigt även om det inte direkt är förvånande för filmer som i Sverige släppts direkt på DVD.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 20 januari 2010
Senast uppdaterad: 21 januari 2010
Recensionen har lästs 3319 gånger av 1800 personer, sedan den 20 januari 2010
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
 |
5,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(17533126)a(1587777))