Dubbningshemsidan
Recensioner
The Burning Plain
(The Burning Plain)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Sandrew Metronome för recensionsexemplaret
© 2929 Productions 2008
Bildkälla: Sandrew Metronome Distribution Sverige AB
Den mexikanska Oscarsnominerade manusförfattaren Guillermo Arriaga har blivit känd genom manus med icke-linjära händelseförlopp, och har främst arbetat tillsammans med regissören Alejandro González Iñárritu. För honom har Guillermo skrivit manus till Babel, 21 Grams och den i Sverige inte lika kända Älskade hundar. Nu har Guillermo tagit över filmskapande på egen hand, och efter ett par kortfilmer gjorde han 2008 sin långfilmsdebut som regissör med den amerikansk-argentinska samproduktionen The Burning Plain. Filmen blev under 2008 framgångsrik på en rad filmfestivaler, däribland filmfestivalen i Venedig och Torontos internationella filmfestival, men först i år har den börjat släppas i större skala. I Sverige visades den på bio i halvstor skala under sommaren, och har nu släppts på DVD. Den lite kryptiska filmtiteln syftar på en husvagn som brinner upp under filmens inledande scene, och den visar sig ha koppling till de andra händelserna. Därifrån får vi följa med i fyra parallella händelseförlopp, som sakta men säkert vävs samman. Sylvia bor i ett regnigt och kallt Portland i den amerikanska delstaten Oregon. Hon arbetar som hovmästare på en restaurang, men är sexberoende och har korta förhållanden med de flesta killar hon möter. Men hon har en hemlighet, som gör sig påmind när hon träffar en kille. I New Mexico nära den mexikanska gränsen träffar den amerikanska kvinnan Gina den mexikanska mannen Nick, och fastän båda två redan är gifta och har barn, så inleder de ett förhållande. De träffas ute i en övergiven husvagn i öknen, där de får vara ifred. Problemet är bara det att hennes tonårsdotter Mariana blivit misstänksam på vad hennes mamma har för sig, och blir snart varse om vad som försiggår. Det leder till att Mariana söker upp tonårssonen till hennes mammas älskare, och de kommer varann allt närmare; till deras anhörigas stora förtret. De 12-åriga flickan Maria har levt med sin ensamstående pappa hela livet, och känner inte sin mamma. Men när pappan kraschar i ett flygplan och skadas svårt, så börjar allting sakta förändras.
Filmer där man får följa parallella händelseförlopp och bruten kronologi brukar ofta lida av ett grundläggande problem; det blir lätt väldigt rörigt. Till viss del gäller detta även The Burning Plain, och inledningsvis hade jag svårt att hålla isär vem som är vem och hur allting hänger ihop. Den första halvtimmen kändes därför bitvis något oengagerande, men dessbättre kom filmen igång på allvar efter det. Det här är ingen film där man kan slötitta, utan här måste man vara koncentrerad och uppmärksam för att förstå allt. Men om man väl gör det så får man också sin belöning, för har man hängt med väl i filmen så blir det efter en stund en mycket intressant och fascinerande film. Vissa aspekter förstår man tydligt vid ett tidigt skede, men andra nyckelelement dröjde det tills knappt halvvägs in i filmen innan jag började förstå hur det hängde ihop. Säkert visste jag dock inte förrän slutet, men min misstanke från mitt i filmen visade sig stämma bra, och därför kan filmen ses som lite förutsägbar. Jag inser att det jag skriver låter väldigt kryptiskt, men jag vill inte avslöja för mycket, då det skulle påverka helhetsintrycket när man väl ser filmen. Förutsägbarheten spelar dock ingen större roll för upplevelsen av filmen, för även om man gissar rätt på hur allting hänger ihop, så fortsätter filmen att engagera och fascinera.
De flesta rollfigurer är mångbottnade och genomarbetade, och med ovanligt många nyanser så att allting känns äkta. Det finns visserligen en och annan stereotyp karaktär, men av de som handlingen huvudsakligen kretsar kring så är det riktigt bra ställt. Efter en lite trög inledning blir också filmen mycket engagerande och fängslande, och överlag är det en berörande och bitvis gripande film. The Burning Plain är ett starkt och lågmält drama, som överlag känns mycket trovärdig och realistisk. Här är det få häpnadsväckande händelser, utan det stannar på en jordnära nivå. Men det är absolut inget fel med det, och så länge man inte förväntat sig en snabb actionfilm så blir man troligen inte besviken. Dock kan jag anmärka på att storyn ibland balanserar på gränsen till det banala, men dessbättre håller den sig överlag på rätt sida av gränsen. Man kan också tycka att det blivit något tillrättalagt, och att kronologihoppen känns en smula konstruerade, men jag tycker inte att det blivit fullt lika påtagligt som i exempelvis Babel. Allting hänger också ihop förvånansvärt väl, och när filmen är slut har man fått svar på alla frågor och i alla fall undertecknad reagerade inte på några logiska luckor. Det är imponerande, då många liknande filmer trots allt lider av en och annan lucka i manuset. Slutet kan upplevas som lite abrupt och ouppklarat, men samtidigt är det ett ganska tillfredsställande slut som när man väl tänkt över saken trots allt känns rätt. Det är också en minnesvärd film, som sticker ut från mängden och som är svår att sluta tänka på i efterhand. The Burning Plain ger helt enkelt ett bestående och positivt intryck, fastän storyn i sig egentligen inte är så märkvärdig.
Fotot är förstklassigt, och regissören erbjuder såväl vackra vyer som ett effektivt och originellt bildspråk. Filmfotografen lyckas på ett skickligt sätt att anspela på kontraster och olika miljöer, och beroende på var vi befinner oss används också olika färgskalor och filter på ett sällsynt lyckat sätt. Skådespelarinsatserna är mycket bra, och Charlize Theron gör som alltid en utmärkt insats som Sylvia. Jag är inte lika förtjust i Kim Basinger, som gör en lite nedtonad och halvstel rolltolkning som Gina. Hon är visserligen fullt godkänd och ganska trovärdig, men hon brukar helt enkelt göra betydligt bättre ifrån sig än så här. Bäst är istället den nu 19 år gamla Jennifer Lawrence, som är fullkomligt lysande som Mariana och spelar trovärdigt in i minsta gest och rörelse. Jag ser fram emot att bevittna vad hon kan åstadkomma i framtiden. Även den unga Tessa Norvind är mycket bra som Maria, och J.D. Pardo spelar trovärdigt och starkt som Santiago. Alla skådespelarna har också trovärdig och imponerande personkemi, vilket ytterligare förhöjer helhetsintrycket och den trovärdiga känslan.
Sammanfattningsvis är The Burning Plain en mycket bra och minnesvärd film, som växer varje gång man tänker på den och inte lär lämna någon oberörd. Den tar upp ett fint budskap på ett lyckat sätt, och fastän det inledningsvis blivit lite väl rörigt och osammanhängande så hänger allting ihop riktigt väl när man väl kommer in i filmen. Inkörningssträckan kan upplevas lite väl lång, men så länge man inte är alltför ouppmärksam så förstår man snart hur det mesta hänger ihop. Det är inte en film som passar alla, för tempot är ganska lågt och det är åtminstone delvis en dialogdriven film. Tycker man om att slötitta på filmer som inte kräver stor tankeverksamhet, så ska man också hålla sig undan denna. Men om man vet vad man ger sig in i och tycker om att tänka när man ser på film, så blir man sannolikt inte besviken. Det är lite svårt att sätta betyg på den, men efter viss tvekan insåg jag att den trots allt gav ett så positivt bestående intryck så att jag väljer en svag åtta och kan varmt rekommendera filmen. Det är också en av de starkaste regidebuterna jag sett på mycket länge, och Guillermo Arriaga verkar redan i sin första film överträffa sin gamla regikollega Alejandro Gonzalez Inarritu. The Burning Plain känns helt enkelt som mindre konstruerad och mer äkta än exempelvis Babel, och ger därför ett mer bestående intryck.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 2 december 2009
Senast uppdaterad: 3 december 2009
Recensionen har lästs 3770 gånger av 2034 personer, sedan den 2 december 2009
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
8 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
|
6 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(17533126)a(1587777))