Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

The Diary of a Teenage Girl
(The Diary of a Teenage Girl)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Universal Sony Pictures Home Entertainment för recensionsexemplaret
Sök efter The Diary of a Teenage Girl på CDON
   ANNONS
Drama / Komedi / Romantik / Spelfilm / Baserad på bok / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 42 minuter
Genre: Drama
Produktionsland/år: USA, 2015
Produktionsbolag: Caviar Films, Archer Gray, Cold Iron Pictures & Sony Pictures Classics
Producent: Miranda Bailey, Anne Carey, Bert Hamelinck & Madeline Samit
Regi: Marielle Heller
Manusförfattare: Marielle Heller, baserat på en delvis självbiografisk roman av Phoebe Gloeckner
Svensk distributör: Universal Pictures Nordic AB & Sony Pictures Home Entertainment Nordic AB
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Minnie - Bel Powley Monroe - Alexander Skarsgård
Charlotte - Kristen Wiig Gretel - Abby Wait
Pascal - Christopher Meloni Ricky - Austin Lyon
Kimmie - Madeleine Waters Tabatha - Margarita Levieva
Burt - John Parsons Andrea - Miranda Bailey
Chuck - Quinn Nagle Michael Cocaine - Carson Mell
Frankie - Anthony Williams Arnie - Davy Clements

Året är 1976, och 15-åriga Minnie bor med sin måttligt stabila mamma Charlotte och sin lillasyster Gretel. Charlotte har nyligen skilt sig från Pascal, och roar sig numera mestadels med att supa och knarka. Hennes pojkvän Monroe kommer dit ofta, och tycker också alldeles för mycket om alkohol. Minnie drömmer om att bli serietecknare, och spelar in sin dagbok på band för att kunna lyssna på i framtiden. Hon har länge varit attraherad av sin mammas pojkvän Monroe, och efter att hon visat det kan han en dag inte motstå frestelsen och de har sex. Han är förvisso 35 år gammal, men trots den stora åldersskillnaden inleder de ett förhållande och börjar ha sex regelbundet; något som påverkar både Minnie och omgivningen.

Jag har tyvärr inte läst Phoebe Gloeckners självbiografiska roman, och har därför inget att jämföra med. Men The Diary of a Teenage Girl har en både ovanlig stil och förhållandevis originell story. Tonårs- och uppväxtskildringar om tonårskillar råder det ingen brist på och filmer om killar som försöker förlora oskulden går det tolv på dussinet av, men liknande filmer ur ett kvinnligt perspektiv lyser nästan helt med sin frånvaro världen över. Därför är det glädjande att äntligen få se en sådan film, som är både intressant och fascinerande. Allting skildras ur just Minnies perspektiv, och det vinner filmen på; just för att det är så sällsynt att skildra någonting ur 15-åriga tjejers perspektiv.

Resultatet är en både charmig och underhållande film, som har lite humor för att lätta upp stämningen och dessutom är på fullaste allvar. Det är dystert, men genom ett välskrivet manus blir det aldrig för mörkt och deprimerande utan alltid med framtidshopp. Det är engagerande, och tiden går fort. Allt känns också mycket realistiskt, och trots en tillspetsad berättelse var det länge sedan jag upplevde en film så trovärdig som denna. Det är också en stark och berörande film, som inte kommer att lämna någon oberörd och som även leder till en och annan tår.

Långfilmsdebuterande Marielle Heller gör det dessutom med en imponerande fingertoppskänsla, så att filmen aldrig blir osmaklig eller manipulerande trots att många rollfigurers beteende lämnar en del övrigt att önska. I och med handlingen finns det många sexscener, men för ovanlighetens skull är allt gjort smakfullt och finkänsligt, och det upplevs aldrig konstruerat eller gjort "för sakens skull". Det är snyggt gjort, och jag befarar att filmen med de flesta manliga regissörer sannolikt hade blivit osmaklig och manipulativ.

Filmen väver ihop en huvudsakligen filmad berättelse med vissa tecknade inslag, i form av animerade illustrationer. Då filmen bygger på en förlaga med många illustrationer och dessutom handlar om en konstintresserad tjej är det ett smart drag, och gör att allting upplevs mer levande. Genom berättartekniken att Minnie spelar in sin dagbok på kassettband fungerar också hennes berättarröst bättre än vanligt, och gör att det faktiskt finns en logik med berättarrösten; något som annars sällan brukar vara fallet.

För ovanlighetens skull har The Diary of a Teenage Girl blivit en ovanligt nyanserad film, och blir aldrig så svartvit som det vanligtvis brukar bli. Rollfigurerna har fått många bottnar, och i stort sett ingen är stereotyp. Framförallt är skildringen av Minnie mycket positiv, och hon har blivit en mångfacetterad rollfigur som både är stark men samtidigt osäker och naiv. En svår balansgång, men det har skildrats på ett mycket trovärdigt sätt där Minnie är och förblir komplex och realistisk. Även Monroe hinner få en del nyanser och ett visst djup - alltför sympatisk är han måhända inte, men han förminskas aldrig till en läbbig stereotyp på samma sätt som annars lätt hade kunnat bli fallet.

Filmen tar heller aldrig tydlig ställning, och undviker skickligt allt vad pekpinnar heter. Här får man aldrig någon föreläsning vad som är rätt eller fel, utan tittarna får istället dra sina egna slutsatser. Det är onekligen en trevlig omväxling att slippa överpedagogiska pekpinnar. Därför har det blivit ett relativt lågmält drama som aldrig upplevs övertydligt, och det uppskattar jag.

Trots de många positiva egenskaperna i denna ovanliga film finns dock också några brister. Filmen upplevs ibland lite repetitiv, genom de många sexscener som förekommer. Det är visserligen smakfullt och konstnärligt skildrat, och känns aldrig intvingat på något sätt, men det förekommer lite för många scener varför filmen ibland kan upplevas något tjatig. Det finns trots allt så mycket mer om Minnie att berätta än enbart den olämpliga relationen med Monroe, och jag tror att filmen kanske vunnit på ett delvis annat fokus.

Det är också lite olyckligt att Minnies mamma Charlotte fått en mer undangömd roll och även fått färre nyanser. Hon blir visserligen aldrig stereotyp, men alltför mycket om henne får vi inte veta; och det vi trots allt får veta är sällan positivt. Hon verkar ärligt talat inte göra så mycket mer än att supa och knarka hela dagarna i ända, och jag hade velat veta lite mer om henne. Även lillasystern Gretel syns till lite för sällan och vi får inte veta alltför mycket om henne heller, men av det lilla vi får se av henne framstår hon som den mest normala och mogna rollfiguren i filmen; lite ironiskt då hon också är den i särklass yngsta. Några av birollerna får också för lite utrymme.

Fotot är utmärkt, och filmen har ett starkt bildspråk som också skickligt bibehåller tidskänslan från 1970-talet in i minsta detalj. Det är också bra musik, som ytterligare bidrar till en fin helhetsupplevelse. Skådespelarinsatserna är mycket bra. Framförallt är den förhållandevis okända brittiska skådespelerskan Bel Powley fullkomligt lysande i huvudrollen som Minnie. Hon lyckas att göra en komplex rollfigur rättvisa på ett imponerande sätt, och gör en mångbottnad rolltolkning som skickligt undviker stereotyper. Bel har alla möjligheter att gå hur långt som helst inom filmbranschen. Hennes amerikanska accent är också helt trovärdig, åtminstone för mina öron. Alexander Skarsgård är också mycket bra i en svår roll som Monroe, och han lyckas att balansera helt rätt i denna otacksamma roll som i fel händer hade framstått som en stereotyp obehaglig pedofil. Kristen Wiig är också riktigt bra som Charlotte, men får utan tvekan mindre att arbeta med. Men det är trevligt att äntligen få se Kristen i en mer seriös roll än vi är vana vid. Madeleine Waters är också bra som bästa vännen Kimmie, men sticker inte ut lika mycket som i synnerhet Bel.

The Diary of a Teenage Girl är en originell och ovanlig film, och det är mycket välkommet med en uppväxtskildring om en tonårstjej - något som knappt existerar överhuvudtaget, trots att motsvarande filmer om killar finns i mängder. Det är ovanligt trovärdigt gjort; åtminstone för mig som trots allt aldrig har varit en tonårstjej... Det har också blivit en mångfacetterad film, som aldrig blir svartvit eller stereotyp, vilket bara det är en imponerande bedrift. Det är också imponerande att lyckas att skildra sexscenerna utan att det blir osmakligt eller obehagligt. Storyn kan dock upplevas i tunnaste laget, och blir därför också något repetitiv. Plus att det är synd att inte alla rollfigurer kommer till sin fulla rätt, och sidohistorien med Tabitha känns helt bortkastad - Tabitha är i grund och botten en intressant karaktär, men har blivit alltför underutvecklad. Men överlag är det ändå en riktigt imponerande manus- och regidebut av Marielle Heller, och det är inte många teaterregissörer som har lyckats göra en så smärtfri övergång till filmmediet. Trots bristerna är det här därför ändå en mycket bra film, som är väl värd att se för alla och som säkerligen också håller att ses om. Jag väljer därför en svag åtta i betyg, och det är bara synd att den tämligen ooriginella titeln säkert kommer att avskräcka en och annan mer vuxen tittare...

Blu-Ray-utgåvan erbjuder Widescreen-bild med proportionerna 2,40:1 och ljud i DTS-HD 5.1 på engelska (originalspråk), tyska och spanska. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra. Filmen är textad på de skandinaviska språken samt tyska, spanska, turkiska samt engelska för hörselskadade. Tyvärr finns dock ingen svensk text för hörselskadade, och heller ingen vanlig engelsk text. Textningen är lagom stor och förhållandevis lättläst, men tyvärr är kantlinjen svag och det finns ingen skugga alls; vilket gör att det blir svårläst vid ljusare bakgrunder.

När man matar in Blu-Ray-skivan spelas en kort distributörsjingel, och därefter spelas några trailers för andra filmer (som går att hoppa förbi). Därefter kommer man till huvudmenyn, som är stillastående och stilren men som bara finns på engelska. Tyvärr spelas en lite irriterande ljudeffekt på menyn varje gång man markerar något alternativ; något som inledningsvis är effektfullt men som efter en stund mest blir irriterande. Det finns ingen inledande språkvalsmeny, och för att spela upp filmen med textning måste man därför gå in under språkmenyerna från huvudmenyn och välja textspråk. Inte helt användarvänligt, i synnerhet för personer som inte kan engelska. Efter att man spelat upp filmen visas varningstexter på valt textningsspråk (ex. svenska) samt på engelska. Jag förstår inte riktigt behovet av att visa varningstexter på både svenska och engelska, men däremot uppskattar jag att Sony Pictures flyttat varningstexterna till efter filmen istället för före den som alltid varit fallet på DVD. Dessutom är det förstås mycket tacksamt att vi slipper se texter på femtioelva andra språk som vissa andra distributörer envisas med.

Som bonusmaterial hittar vi först ett kommentatorspår till filmen med regissören och tillika manusförfattaren Marielle Heller samt skådespelarna Bel Powley och Alexander Skarsgård. Det är ganska intressant, och vi får veta en del matnyttigt. Ibland verkar dock teamet vara lite väl oseriösa med en del internskämt som bara de själva lär förstå, och dessutom har de inte riktigt tillräckligt mycket att berätta för en hel film. Därefter hittar vi en bakom kulisserna-dokumentär på 22 minuter, som huvudsakligen fokuserar på intervjuer med regissören Marielle Heller, några av skådespelarna samt producenter. Jag tycker att det här är ett ovanligt intressant inslag, och vi får veta ganska mycket matnyttigt. Mellan varven blir det dock ändå en del traditionellt "ryggdunkande", när de inblandade skryter över allt och alla. Vidare återfinns en "Q&A" (offentlig frågestund) från någon filmfestival (oklart vilken) med Marielle Heller, Bel Powley och Alexander Skarsgård som blir intervjuade av en moderator. Inslaget räcker i 25 minuter och är ovanligt intressant, då vi faktiskt får veta ganska mycket intressanta fakta och de intervjuade också verkar kloka. Valet av moderator var dock kanske inte den bästa... Slutligen finns även en ursprunglig biotrailer, vilket är precis så spännande som det låter. Tyvärr har bonusmaterialet varken skandinavisk eller engelsk text, utan spanska och tyska är allt som finns att tillgå. Det kan ställa till med en del problem även om man är bra på engelska, då inte alla talar helt tydligt och "Q&A"-inslaget heller inte har den bästa ljudkvaliteten.

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 6 juli 2016
Senast uppdaterad: 6 juli 2016

Recensionen har lästs 2567 gånger av 1434 personer, sedan den 6 juli 2016

Betyg:
Film/serie * * * * * * * *    8
BD-produktion * * * * * * *     7
Snittbetyg: * * * * * * * och en halv    7,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
ETTA - SEXA - TVÅA - SEXA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern