Dubbningshemsidan
Recensioner
Vares - Aprilflickorna
(Vares - Huhtikuun tytöt)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Nordisk Film för recensionsexemplaret
Den finska författaren Reijo Mäki har etablerat sig som en av Finlands främsta kriminalförfattare. Merparten av de många romaner han skrivit genom åren har handlat om den Åbo-baserade privatdetektiven Jussi Vares, som haft huvudrollen i 22 kriminalromaner till dags dato, utgivna mellan 1986 och 2011. Under 2000-talet gjordes två filmer med Jussi Vares; de i Finland mycket framgångsrika biovisade filmerna Vares från 2004 och V2 - Död ängel från 2007. Ingen av filmerna har vare sig visats på bio eller släppts på VHS/DVD i Sverige, men har däremot visats på Canal+ vid några tillfällen under 2000-talet. Nu har produktionen inletts av en ny serie filmer med Jussi Vares med nya skådespelare. Det kommer att resultera i 6 filmer, varav den första visats på bio i Finland medan de resterande släpps direkt på DVD. Nu har den andra filmen släppts i Sverige, Vares - Aprilflickorna baserad på en av Reiko Mäkis böcker från 2004, som i likhet med den första filmen släppts direkt på DVD.
Jussi Vares jobbar som privatdetektiv i Åbo i Finland, men har inte haft några spännande fall på ett tag. Hans kompis, journalisten Ruuhio, vill därför anlita Vares för research. Ruuhio har nämligen fått i uppdrag att skriva en ny artikelserie där han på nytt granskar ett av Finlands största olösta mordfall; tre unga kvinnor som 15 år tidigare spårlöst försvann under april månad och vars utredningar snabbt lades ner av polisen i brist på bevis. Alla har antagit att tjejerna blivit mördade, men det har aldrig funnits några konkreta bevis på att de faktiskt är döda då alla tre gått upp i rök utan att lämna några spår efter sig. Vares tar sig an uppdraget och hoppas kunna komma längre med utredningen än vad polisen någonsin gjorde, men fallet blir snabbt mer invecklat än han väntat sig...
Precis som den första filmen i serien är Vares - Aprilflickorna en lågmäld och annorlunda film, som sticker ut från mängden och erbjuder något förhållandevis nytt av kriminalgenren; långt ifrån den lite slätstrukna och övertydliga stil som exempelvis Wallander och Beck vanligtvis har erbjudit. Jag uppskattar ambitionen att producera mer nyskapande kriminaldramer, och upplägget är intressant även om grundidén inte är helt olik norska Varg Veum.
Det är en intressant och ganska engagerande story, och överlag är den här filmen bättre än den första i serien. Här är det inte riktigt lika lågmält och udda, utan filmen är lite mer normal vilket jag uppskattar och mer lagom lågmält. Berättarrösten fungerar också bättre än i den första filmen, och har inte överanvänts på samma sätt här. Visst är det fortfarande en hel del voice-overs med Vares, men man stör sig inte alls på det på samma sätt som i Ondskans kyss. Det blir också mer engagerande, och intresset hålls vid liv under filmens gång. Särskilt under den första halvan tyckte jag om Aprilflickorna, som visserligen var lite rörig men samtidigt underhållande och intressant. Med en fascinerande grundstory, några intressanta sidohistorier och ett lagom högt tempo är det ganska lätt att uppskatta filmen; i synnerhet som det dessutom är ovanligt lågmält och lite annorlunda jämfört med andra kriminaldramer.
Problemet är att filmen inte lyckas att bibehålla samma stil hela filmen ut, utan ju längre filmen pågår desto rörigare blir det. Det är både invecklat, svårfattligt och rörigt med mängder av rollfigurer och en lång rad till synes osammanhängande sidospår; som visserligen visar sig höra ihop i slutändan men som länge känns malplacerat. Periodvis är det väldigt svårt att hålla isär vilka alla är, då vi får höra talas om många namn på rollfigurer som vi sett som hastigast eller i vissa fall aldrig har sett. Till slut började jag tappa intresset i det enorma virrvarret som uppstår av en lång rad rollfigurer och sidohistorier. Bitvis är det nästan hopplöst att förstå någonting, och vid en speltid på bara en och en halv timme finns det inte tillräckligt med tid att utveckla alla rollfigurer och sidohandlingar tillräckligt mycket för att man faktiskt ska kunna hänga med i svängarna. Även om man är skärpt och uppmärksam är det verkligen inte lätt att förstå allt som händer i denna röriga historia. Kanske har detta uppstått på grund av anpassningen av den litterära förlagan (som jag inte har läst), då det alltid är lättare att introducera många sidohistorier utan att det blir rörigt i en tjock roman än i en enda film på 90 minuter.
Tempot är dock betydligt bättre än i Ondskans kyss, och medan jag upplevde den filmen som ganska seg, så kände jag aldrig så under Aprilflickorna. Här händer det tvärtom lite för mycket för den korta speltiden, och filmen hade vunnit på att förlängas en smula. I och med den korta längden har många rollfigurer blivit tämligen endimensionella, men vi får i alla fall lära känna Vares på ett fint sätt och han känns förvånansvärt äkta. Fortfarande finns ingen större spänning, och att kalla det för en thriller som omslaget gör är verkligen att utmana ödet en smula. Men det är i alla fall engagerande och någorlunda fängslande nästan hela tiden. Och här förekommer inga nämnvärda logiska luckor på samma sätt som annars brukar vara vardagsmat, då storyn håller ihop logiskt; hur invecklat och svårfattligt det än må vara.
Fotot är fullt funktionellt, och innehåller en del vackra vyer över Åbo och ett effektivt men måttligt originellt bildspråk. Skådespelarinsatserna är helt okej och gör det de ska, men ärligt talat blev jag inte så jätteimponerad av Antti Reini. Han spelar lite onaturligt och stelt, och jag upplever hans spel som lite konstlat. Kanske beror det dock åtminstone delvis på språket, så det är möjligt att det blir bättre när man vänjer sig vid finskan. Resten av ensemblen är bättre, men ingen sticker ut som någonting utöver det vanliga.
Vares - Aprilflickorna är en välgjord och helt okej film, som är lite bättre än den första filmen i serien och som har en fin lågmäld stil. Men tyvärr har det blivit alldeles för rörigt och invecklat, trots att den här storyn inte hade behövt bli så invecklad. Vid vissa genrer, såsom exempelvis episodfilmer, är det ju oundvikligt att en film måste få vara ganska rörig. Men jag tycker inte det finns något skäl att i en vanlig hederlig kriminalare behöva blanda in femtioelva olika sidohistorier och ännu fler rollfigurer; något som kanske fungerade i bokform men som inte riktigt fungerar på film. Men det är ändå en hyfsat engagerande och underhållande film, och jag uppskattar den ovanliga lågmälda stilen och att det finns ett större djup än i de flesta kriminaldramer. Det räcker till en sexa i betyg, vilket är lite bättre än Ondskans kyss, men det räcker inte riktigt hela vägen för att jag ska känna mig helt nöjd.
DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild med proportionerna 2,40:1, medan ljudet finns i både Dolby Digital 5.1 och tvåkanalig stereo. Bild- och ljudkvaliteten är relativt bra, men utmärker sig inte som något utöver det vanliga. Filmen har vanlig text på svenska, norska, danska och engelska plus finsk text för hörselskadade. Det finns dock ingen svensk text för hörselskadade. Textningen är lagom stor och relativt lättläst. När man matar in DVD-skivan, möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny och varningstexter. Märkligt nog innehåller språkvalsmenyn bara finska och engelska som val, vilket avgör menyspråket och eventuell förvald textning. För att ha en chans att förstå något måste man följaktligen välja engelska som språk, och därefter gå in i språkinställningsmenyn och välja svenska. Efter språkvalsmenyn kommer man i alla fall direkt till huvudmenyn, och alla menyerna är stillastående men med en ganska långsam ut- och intoning som kan upplevas lite störande. Märkligt nog saknas scenvalsmeny, vilket försvårar om man vill hitta åt en viss scen i filmen. Till skillnad från den förra filmen fungerade dock språkinställningsmenyn på den här, och jag fick faktiskt svenska när jag hade valt det.
Som extramaterial finns trailers för den här filmen och nästa film i serien, och dessutom trailer för vad som verkar vara någon helt annan finsk film. Det kanske hade varit lite intressant om man nu förstått något, men tyvärr är allt extramaterial på finska utan text, vilket förstås gör det tämligen obegripligt och värdelöst för de flesta i Sverige. Det är verkligen dålig stil att inte förse extramaterial på annat språk än svenska eller engelska med någon form av text så att man har en chans att fatta någonting. Det enda bonusmaterialet som man faktiskt har utbyte av blir istället en musikvideo med den finska rockgruppen Apulanta, vars låt "Vääryyttä" spelas under filmens eftertexter. Tycker man om låten är det kanske trevligt, men jag kan inte påstå att jag blev alltför överförtjust.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 26 juni 2012
Senast uppdaterad: 27 juni 2012
Recensionen har lästs 3404 gånger av 1964 personer, sedan den 26 juni 2012
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
6 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
|
5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(59966)a(1587777))