Dubbningshemsidan
Recensioner
Blade Runner 2049
(Blade Runner 2049)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Året är 2049, och det har gått några decennier sedan händelserna i första Blade Runner. Storföretaget Tyrell Corporation har gått i konkurs, och köpts upp av affärsmannen Wallace. Den gamla tidens replikanter (androider) har ersatts med en ny och mer foglig modell, som fungerar perfekt som slavar. Det är fortfarande så kallade Blade Runner-poliser som ansvarar för att pensionera (=mörda) de gamla modellerna replikanter, men numera behövs inte längre människor för den uppgiften. Nya replikanter har tagit över som Blade Runner-poliser, som regelbundet kontrolleras av polismyndigheten för att säkerställa att de inte börjat känna känslor. En av dessa poliser är K, som är snabb och effektiv på att söka upp och göra sig av med replikanter. Men efter hans senaste framgångsrika mord upptäcks det att replikanten ifråga hade ett skelett tillhörande en replikant som ser ut att ha dött för 30 år sedan. När det sedan framkommer att offret var gravid när hon dog blir goda råd dyra, för polismyndigheten vill verkligen inte att det ska komma fram att det ens är teoretiskt möjligt för replikanter att bli...
1982 års Blade Runner var en något långsam och bitvis väl actionbetonad men ändå bra och välgjord film. Med dagens mått mätt visserligen inte särskilt nyskapande eller alltför märkvärdig, men förmodligen betydligt häftigare med 1982 års mått mätt. Därför hade jag ganska höga förväntningar inför en uppföljare så här 35 år senare, och huvudsakligen infriades dem. Blade Runner 2049 är en ganska bra film, och en värdig uppföljare till 1980-talsklassikern.
Här är det mindre action än senast, och istället ett större djup och mer filosofi. Det uppskattar jag, och det är en fascinerande men allt annat än positiv framtidsvision som målas upp. Här är det ännu mer becksvart och dystert än i föregångaren, och det är en väldigt mörk framtidsbild som skildras. Men det är intressant, och filmen har en fantastisk stämning där man dras in i filmen från första bildrutan. Det är engagerande och intresset hålls vid liv på ett elegant sätt. Här finns ett påtagligt djup, och även en del filosofiska frågor ställs. Även fast det finns mycket våld, så blir det inte lika utstuderande som i föregångaren, utan de aspekterna har integrerats bättre i själva handlingen. Det är starkt, berörande och spännande.
Visuellt är det också en fantastisk upplevelse, och det märks att tekniken kommit långt sedan 1982. Det är smutsigt och skitigt men oerhört stiliserat; utan att det gåt över gränsen till att upplevas konstruerat. Det är vackert och fult på samma gång, och filmen har ett imponerande bildspråk och fantastisk scenografi. Varenda bildruta är som ett litet konstverk, och gör att man verkligen dras in i den här mörka men tyvärr inte helt orealistiska världen. Däremot är det lite synd att föregångarens film noir-stil helt försvunnit, till förmån för en stil som kanske ligger lite mer i tiden. Men då film noir börjar vara så sällsynt nuförtiden hade jag uppskattat om man fortsatt kunnat bibehålla film noir-känslan; åtminstone till viss del.
K är en intressant och mångfacetterad rollfigur, och trots att det rör sig om en replikant (robot) så har han fått oväntat många nyanser. De flesta andra är mer endimensionella, men då allt kretsar kring K kan man väl åtminstone till viss del rättfärdiga det. Värst ställt är det med Wallace och Luv, som blivit alltför stereotypa och obalanserat "onda", som vilken godtycklig Bond-skurk som helst. Lite fler nyanser eller åtminstone förklaringar kring Wallace vore inte för mycket begärt, då han mest känns som ett enda stort frågetecken. Även polischefen Joshi har blivit alltför platt och underutvecklad, och man hade velat veta mer om henne. Jag hade också önskat att vi fått se Deckard lite tidigare, i och med att han är den främsta kopplingen till den första filmen.
Men det största problemet är att Blade Runner 2049 är lång; ärligt talat för lång. Filmen klockar in på ganska precis 2 timmar 45 minuter, och det blir för mycket av det goda. Filmen må vara häftig och intressant, men handlingen räcker inte till för att rättfärdiga nästan tre timmar. En del partier upplevs långrandiga, och en del storymässiga lösningar blir onödigt tillkrånglade. Bitvis blir historien onödigt komplex, och det är inte helt lätt att hänga med i vilka vissa rollfigurer är och hur deras koppling till intrigen ser ut. Filmen hade vunnit på att kortas ned en del, för om den vore närmare en halvtimme kortare hade den förmodligen upplevts betydligt bättre och mindre repetitiv.
Blade Runner 2049 är en bra film, och överlag faktiskt bättre än originalfilmen från 1982; en av få uppföljare som lyckas med det konststycket. Jag uppskattar att man den här gången fokuserat betydligt mindre på action och våld, för att istället huvudsakligen fokusera kring de etiska och filosofiska frågorna. Det gör också filmen mer originell, och den sticker ut mer från mängden. Stämningen är också utmärkt, och visuellt är det en fantastiskt imponerande film. Det är spännande, engagerande och välgjort.
Men ack så långt det blivit...! Trots den intressanta handlingen är nästan tre timmar för mycket för den här premissen, och det blir väldigt länge att sitta i en biofåtölj utan paus... Bitvis upplevs filmen därför lite långrandig och repetitiv, och det förekommer några tämligen onödiga scener. Det hade blivit bättre om filmen kunnat kortas ned för att få en större intensitet, och dessutom är det beklagligt att nästan alla utom K och till viss del Deckard blivit alltför endimensionella och underutvecklade. Med den så talangfulla fransk-kanadensiske regissören Denis Villeneuve bakom ratten är det svårt att inte bli lite besviken, för filmen kommer inte alls upp i samma exceptionella klass som i synnerhet årets Oscarsnominerade Arrival. Men det är ändå en bra och fullt sevärd film, varför jag trots bristerna ändå ger den en stabil sjua i betyg. Har du sett första Blade Runner och tyckte om den vill du med all säkerhet även se denna, och har du inte sett den förra filmen är det en bra idé att se den först.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 5 oktober 2017
Senast uppdaterad: 5 oktober 2017
Recensionen har lästs 2973 gånger av 1660 personer, sedan den 5 oktober 2017
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(24069934)a(1587777))