Dubbningshemsidan
Recensioner
Brev från min barndom
(L'âge de raison)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Noble Entertainment för recensionsexemplaret
Den franska regissören och manusförfattaren Yann Samuell började sin karriär som storyboardillustratör, innan han senare sadlade om och blev regissör. Han har framförallt blivit känd för debutfilmen, den mångfaldigt prisbelönade och hyllade Love Me If You Dare från 2003. Senare regisserade han den amerikansk-koreanska romantiska komedin My Sassy Girl 2008, och 2010 var det dags för Yanns tredje film. Dramakomedin L'âge de raison, som hade premiär i hemlandet sommaren 2010 men som i de flesta andra länder släppts direkt på DVD eller inte alls, och som två år efter premiären plötsligt släppts direkt på DVD i Sverige.
Marguerite Flore (som föredrar att kalla sig för Margaret för att låta mer professionell) är en stentuff affärskvinna i en ospecificerad men finansinriktad bransch, och har flera möten samtidigt. Karriären betyder allt för henne, och pojkvännen och tillika kollegan Malcolm kommer i andra hand. När hon fyller 40 får hon plötsligt besök av en äldre notarie vid namn Mérignac, som överlämnar ett paket till henne. I paketet finns ett flertal brev som Marguerite själv skrev till sitt framtida jag när hon var sju år gammal - brev hon skrev när hon hade det jobbigt efter att hennes pappa övergav familjen och hennes mamma fick stora ekonomiska problem. Genom breven börjar Marguerite att återigen minnas sin barndom - en tid hon sedan länge försökt förtränga - med brodern Mathieu hon senare tappat kontakten med och hennes bästa vän och första pojkvän Philibert...
Handlingen låter kanske inte speciellt märkvärdig, och det är den egentligen inte heller. Men Brev från min barndom har ett förhållandevis originellt och fräscht grepp, som gör att man kan ha överseende med att upplägget i sig är av gammalt beprövat slag. Filmen har en kul och smart idé, som underhåller med enkla medel. Det är charmigt och kul, där man får skratta en del samtidigt som filmen engagerar. Det är långt ifrån någon stor skrattfest, och man ska inte bli lurad att tro att detta är en renodlad komedi. Men det är småroligt ganska ofta, där man fnissar ganska ofta och skrattar högt vid något enstaka tillfälle. De komiska undertonerna tar samtidigt aldrig överhanden, utan filmen fungerar också bra som ett berörande drama. Fokuset ligger visserligen på förhållandevis lättsam underhållning, men det finns ändå ett påtagligt djup och en fin sensmoral. Helt enkelt en fin balansgång mellan allvarligt drama och lättsam komedi, där ingen av delarna får alltför stort utrymme.
Brev från min barndom har ett ganska högt tempo, med en ovanligt rapp och smart dialog. Ibland är det inte helt lätt att hänga med i svängarna, men det gör samtidigt att det aldrig blir segt eller tråkigt. Ibland tycker jag att tempot överdrivits en smula, och jag hade nog föredragit ett aningen lugnare tempo, men överlag håller sig filmen ändå på rätt nivå. Det är charmigt, mysigt och lagom gulligt; utan att det blir övertydligt. Däremot balanserar filmen vid några tillfällen på gränsen till att bli översentimental, vilket är tråkigt då handlingen är tillräckligt berörande utan att behöva spela på känslosträngar. Men jag kan inte förneka att det blivit en stark och berörande film som griper tag, och vid några tillfällen kunde jag inte hålla tårarna borta.
Vid några få tillfällen har det dock blivit lite för mycket i största allmänhet, och bl.a. stör jag mig över en överdriven scen på en toalett där Margaret pratar med sitt 7-åriga jag. Sådana fantasiscener hade kunnat fungera bra om de använts mer konstant, men när det bara händer vid ett enda tillfälle i en annars hyfsat realistisk film känns det lite malplacerat.
Det är uppenbart att fokuset i Brev från min barndom ligger på just Marguerite, och därför uppstår vissa problem då andra för handlingen viktiga rollfigurer fått orimligt lite utrymme. Bl.a. får vi bara skönja Marguerites relation till sin lillebror Mathieu, och vi har fått veta alldeles för lite om honom för att verkligen bry sig när han kommer in i handlingen. Även barndomsvännen Philibert har fått ett ganska litet utrymme, och via tillbakablickarna från Marguerites barndom får vi bara se ett fåtal glimtar av honom - inte tillräckligt för att bilda oss någon ordentlig uppfattning om vem han egentligen är och var. Därför uppstår vissa logiska problem, då filmmakarna förväntar sig att vi ska bry oss om karaktärer som vi knappt fått se. Och framförallt kan vi bara gissa vad exakt som hänt mellan Marguerite och Mathieu, då filmen inte berättar tillräckligt för att vi ska kunna bilda oss en uppfattning om varför de två inte haft kontakt på så länge.
Däremot uppskattar jag filmens smarta upplägg, som genom uppläsning av de gamla breven väver in tillbakablickar från Marguerites barndom på ett elegant och smidigt sätt utan att det blir tillrättalagt eller konstlat. Allting har skett på ett snyggt sätt, så att vi får en fin inblick över vem Marguerite var och vad som hänt sedan dess. Genom detta upplägg och annorlunda berättarteknik lyckas filmen också att förmedla en bra sensmoral, på ett lättsamt och finkänsligt sätt - helt utan pekpinnar eller övertydlighet. Det är trevligt, och tillhör sannerligen inte vanligheterna i dagens läge. Därigenom har filmen fått en fin atmosfär och har blivit mycket finstämd utan att bli vare sig glättig eller deprimerande.
Fotot är snyggt, och filmen har ett starkt bildspråk med en del annorlunda bildtekniska lösningar. Skådespelarinsatserna är också bra, och Sophie Marceau är riktigt bra i huvudrollen som Marguerite. Marton Csokas är också bra som kollegan/pojkvännen Malcolm, förutom att hans brittiska dialekt kommer och går lite som den vill och känns aldrig helt övertygande. Det är fullt förståeligt, då Marton ursprungligen kommer från Nya Zeeland och därefter bl.a. bott i Ungern, men jag förstår inte riktigt varför manusförfattaren så tydligt påpekar att Malcolm är engelsman - hans nationalitet får aldrig någon betydelse för handlingen, och bevisligen kan Marton Csokas trots allt en hyfsad franska också samtidigt som hans engelska uttal inte direkt skriker brittisk så det förslår. Jonathan Zaccaï är bra som Philibert, och Michel Duchaussoy gör en stabil och fin insats som Mérignac.
Brev från min barndom är en engagerande och berörande dramakomedi, med en hel del charm och lågmäld humor. Det är charmigt och underhållande, samtidigt som det finns ett hyfsat djup och en intressant sensmoral. Men ibland blir det lite för mycket av allt, samtidigt som filmen ibland balanserar på gränsen till översentimentalitet. Någon jättemärkvärdig film är det inte, och visst hade den kunnat bli bättre, men samtidigt är det svårt att klaga på en "feel good"-film som faktiskt också förmedlar ett bra budskap och utan att bli sockersöt. Det är ganska tänkvärt, fast filmen i sig är nog ändå lite för traditionellt berättad för att man ska komma ihåg den långt i efterhand. Men det är väl värt att se för de allra flesta, och något annat än en stabil sjua i betyg kan omöjligen bli aktuellt.
DVD-utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 2,35:1, och ljudet finns i både Dolby Digital 5.1 och 2-kanalig stereo. Bild- och ljudkvaliteten är bra. Filmen är textad på svenska, norska, danska och finska, men tyvärr finns ingen text för hörselskadade. När man matar in DVD-skivan möts man av en språkvalsmeny följt av distributörsjingel och varningstexter. Därefter kommer man direkt till huvudmenyn, som är stillastående, stilren och engelskspråkig. Tyvärr finns inget tillstymmelse till bonusmaterial.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 10 oktober 2012
Senast uppdaterad: 11 oktober 2012
Recensionen har lästs 4013 gånger av 2337 personer, sedan den 10 oktober 2012
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
 |
5,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(17533126)a(1587777))