Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Cobain: Montage of Heck
(Cobain: Montage of Heck)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Universal Sony Pictures Home Entertainment för recensionsexemplaret

Sök efter Cobain på CDON
   ANNONS

Dokumentär / Musik / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 2 timmar 14 minuter

Genre: Dokumentär
Produktionsland/år: USA, 2015
Produktionsbolag: HBO, Primary Wave Entertainment & Public Road Productions
Producent: Brett Morgen, Danielle Renfrew & Frances Bean Cobain
Regi: Brett Morgen
Manusförfattare: Brett Morgen
Svensk distributör: Universal Pictures Nordic AB & Sony Pictures Home Entertainment Nordic AB
Klarar av Bechdel-testet: Ej tillämpbart
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)

Medverkande:
Kurt Cobain	Courtney Love
Don Cobain	Jenny Cobain
Krist Novoselic	Dave Grohl
Wendy O'Connor	Kim Cobain

Den amerikanska sångaren och låtskrivaren Kurt Cobain (1967 - 1994) är välkänd för de flesta, inte minst som frontfigur i grungerockbandet Nirvana. Nu har dokumentärfilmaren Brett Morgen, känd för bl.a. Oscarsnominerade On the Ropes och The Kid Stays in the Picture, har nu gjort en dokumentär om honom döpt till Cobain: Montage of Heck

Jag har aldrig varit särskilt förtjust i Nirvana, och har heller inte vetat mycket alls om Kurt Cobain; bara det allra mest grundläggande som i stort sett alla känner till. Därför tillhör jag förmodligen inte den tilltänkta målgruppen för den här filmen, men å andra sidan är det kanske personer som inte är alltför personligt investerade i subjektet som lättare kan bedöma en films kvaliteter. Cobain: Montage of Heck är en intressant och fascinerande dokumentär, och vi får en värdefull inblick i Kurt Cobains korta liv.

Det råder knappast någon brist på dokumentärer om olika personer som lidit av narkotikamissbruk, men den här filmen skiljer sig från mängden genom att regissören fått tillgång till animerade filmer som Kurt Cobain gjort tillsammans med hans anteckningsblock, teckningar, hemvideofilmer, Super8-filmer och kassettband - allt för att få en större inblick i honom som person, och för att få höra Kurts egna ord på ett sätt som inte vore möjligt annars. De animerade filmer vi får se är onekligen mycket intressanta, och att få höra Kurt Cobains egna ord från diverse ljudinspelningar tillför mycket. Allt detta varvas med traditionella intervjuer med ett fåtal personer som stod Kurt nära - tillräckligt många för att lära känna honom, men inte så många att man inte kan hålla isär personerna som intervjuas. Det blir mycket musik och ännu mer handskrivna anteckningar som Kurt verkar ha skrivit genom åren.

Allt bidrar till att få lära känna Kurt Cobain riktigt väl, och när det gäller personer som inte längre är i livet tror jag ärligt talat inte det går att få fram alltför mycket mer än det här. Så som en dokumentär betraktad är det en lyckad sådan, och vad man än tycker om Kurt Cobain är han ju så pass välkänd att det är värdefullt att få veta mer om honom. Det blir intimt och närgånget, och ibland kan man nästan tycka att det känns lite för intimt genom privata hemvideofilmer som förmodligen inte var tänkt att ses av någon utomstående. Bitvis är det riktigt berörande, och det som skildras är både tänkvärt och djupsint.

Men tyvärr är Cobain: Montage of Heck också en ganska ojämn dokumentär, som till råga på allt är alldeles för lång för sitt eget bästa. Nästan två timmar och en kvart är på tok för mycket för en dokumentärfilm, och det finns inte tillräckligt mycket att ta upp för att berättiga en sådan längd. Det börjar riktigt bra, och den första halvtimmen som skildrar Cobains barndom är mycket lyckad. Men när filmen väl kommer in på Cobains musikkarriär och Nirvana blir det alldeles för många och långa scener med skrikig musik nästan helt utan toner tillsammans med Cobains mängder av anteckningar. En del av Nirvanas låter var absolut bra, men en del andra är det verkligen inte (i mina ögon) och att tvingas lyssna på musik som inte verkar bestå av fler än 2 - 3 toner i flera minuter blir för mycket.

Samtidigt får vi ingen direkt inblick i Kurt Cobains musikaliska begåvning, utan vi får i stort sett bara veta att Nirvana blev populära snabbt. Inte heller får vi någon förklaring till hans uppenbara begåvning som konstnär och illustratör (som jag inte visste något alls om innan jag såg filmen), utan vi tvingas dra egna slutsatser utifrån högst begränsad information. Vi får helt enkelt bara veta fakta, men får ingen inblick i hur Kurt blev som han blev; och inte heller får vi mycket till förklaringar om varför drogmissbruket började. Intrycket vi får av Kurt Cobain som person är också ganska kluvet, då han periodvis verkar ha varit skärpt och intelligent för att vid andra tillfällen framstå som extremt barnslig och naiv.

Filmen känns också onödigt tung, då den fokuserar så mycket på att visa upp Cobains anteckningar och anteckningsblock; något som visserligen är intressant men att visa upp sådana i ett så otroligt högt tempo igenom nästan hela filmen blir lite tråkigt - vi vill nog hellre få veta en del sådant naturligt än via nedklottrade anteckningar. Eller om man så vill: få se en film hellre än att läsa en film... Det känns också lite märkligt att avbryta filmen abrupt en månad innan han begick självmord. Visst förstår jag att man inte vill grotta i själva självmordet genom att berätta eller visa en massa om just den dagen, men jag tycker inte det vore för mycket begärt att få veta vad som hänt månaden innan hans död.

Cobain: Montage of Heck är en välgjord och förhållandevis lyckad dokumentär, och det är mycket värdefullt att få en inblick i Cobains liv på ett sätt som inte gjorts förut; genom anteckningar, illustrationer, animationer, hemvideofilmer och förstås musik. Allt det bidrar till en ökad förståelse kring en så närmast mytomspunnen person, och periodvis är det en både berörande och engagerande film. Brett Morgen är utan tvekan en talangfull dokumentärfilmare, men för mig blir slutintrycket ändå ganska kluvet då den här filmen blivit ganska ojämn. Den är alldeles för lång för sitt eget bästa, och har för stort fokus på uppspelning av monoton musik och på visning av Cobains anteckningar. Slutet är också för abrupt, och känns nästan som att någon klippt bort de sista fem minuterna av filmen. Så någon komplett och fulländad dokumentär är det här inte, trots vad somliga andra velat göra gällande, men genom den stora mängden unikt material är den ändå värd att se och förhållandevis minnesvärd. Det borde ha kunnat bli bättre än det faktiskt blev, men det finns ändå så mycket jag tycker om hos filmen att jag väljer en stark sexa i betyg. Men det är som sagt en ojämn film, där de bästa delarna (framförallt början och slutet) hade förtjänat att betydligt högre betyg men där de sämsta delarna gör att filmen nästan känns poänglös.

Blu-Ray-utgåvan erbjuder bredbild i formatet 1,78:1 (fullskärm på en Widescreen-TV) och ljud i både DTS-HD 5.1 samt i okomprimerad PCM (WAV) i stereo. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra, men genom användningen av en del inslag från Super-8-filmer och liknande blir kontrasten stor i kvalitet mellan olika partier. Filmen är textad på hela 26 olika språk, däribland de fyra skandinaviska språken samt engelska för hörselskadade. Tyvärr finns dock ingen vanlig engelsk text och heller ingen svensk text för hörselskadade. Textningen är stor och mer lättläst än vanligt, men vid ljusare bakgrunder är det ändå inte helt okomplicerat att faktiskt lyckas att läsa texten i och med de tunna kantlinjerna.

När man matar in Blu-Ray-skivan möts man av en distributörsjingel, följt av en språkvalsmeny på två sidor. Efter de obligatoriska varningstexterna kommer man direkt till huvudmenyn, som är snygg och rörlig men som märkligt nog är neutral utan något språk alls. Det är en fin idé, men det fungerar inte riktigt lika bra i praktiken. Att Play-symbolen (en högerriktad pil) innebär att spela filmen kan väl de flesta lista ut, men att en uppslagen bok innebär scenval är knappast lika självklart. Den här filmen har dock ingen skärmsläckare och då menyn även ser lite annorlunda ut kan man dra slutsatsen att just denna Blu-Rayauthoring gjorts av ett annat företag än de flesta andra Universal-produktioner.

Som bonusmaterial hittar vi en fem minuter lång oklippt version av intervjun med Kurts pappa Don Cobain, som finns med i uppstyckad och redigerad form i filmen. Småintressant, men det tillför inte så mycket; mer än att man blir irriterad över människan. Slutligen finns en 12 minuter lång intervju med regissören Brett Morgen. Det innehåller en del värdefull och användbar information om hur filmen kom till, men helhetsintrycket dras ned av att Brett har en irriterande förkärlek att skryta över sin egen film. Bonusmaterialet har tyvärr ingen skandinavisk text, men det finns i alla fall engelsk text vilket är betydligt bättre än ingenting.

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 1 oktober 2015
Senast uppdaterad: 2 oktober 2015

Recensionen har lästs 2711 gånger av 1577 personer, sedan den 1 oktober 2015

Tweeta

Betyg:
Film/serie		6
BD-produktion		5
Snittbetyg:		5,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:	Välj här 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Läsarnas kommentarer

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg