Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Escobar: Paradise Lost
(Escobar: Paradise Lost)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Universal Sony Pictures Home Entertainment för recensionsexemplaret
Sök efter Escobar på CDON
   ANNONS
Drama / Action / Thriller / Romantik / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 59 minuter
Genre: Dramathriller
Produktionsland/år: Belgien/Frankrike/Spanien/Panama, 2014
Produktionsbolag: Nexus Factory, Chapter 2, Pathé Pictures International, Jaguar Films, Roxbury & Umedia
Producent: Dimitri Rassam, Benicio Del Toro & Josh Hutcherson
Regi: Andrea Di Stefano
Manusförfattare: Andrea Di Stefano & Francesca Marciano
Svensk distributör: Universal Pictures Nordic AB & Sony Pictures Home Entertainment Nordic AB
Klarar av Bechdel-testet: Nej, klarar bara steg 1 och 2
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Nick - Josh Hutcherson Maria - Claudia Traisac
Pablo Escobar - Benicio Del Toro Drago - Carlos Bardem
Dylan - Brady Corbet Anne - Ana Girardot
Pepito Torres - Aaron Zebede Martin - Micke Moreno
Christo - Frank Spano Maria Victoria - Laura Londoño
Gustavo Gaviria - Jose Hernandez Juan - Hedras Urrego
Roldano Brother - Tenoch Huerta Juanita - Katterine Miranda

Nick Brady är en kanadensare som flyttat med sin bror till Colombia för att starta eget, där han mest livnär sig som surfinstruktör. När han någon gång mot slutet av 1980-talet träffar den (gissningsvis några år yngre) vackra kvinnan Maria blir han blixtförälskad, och de inleder ett förhållande. Det är dock först när Maria presenterar Nick för hennes familj som han inser vem hon egentligen är - hennes farbror råkar nämligen vara den ökända knarkkungen Pablo Escobar, som på den tiden var ledare för den våldsamma Medellin-kartellen som distribuerade kokain. Nick välkomnas ändå in i släkten med öppna armar, och inledningsvis framstår Escobar som en charmig och trevlig person. Men när Pablo är på väg att åka fast av polisen ber han Nick om en tjänst, och för sent inser han vad exakt som allt det innebär...

Att göra en film om den ökända Pablo Escobar är en mycket intressant och bra idé, i synnerhet som han knappast är lika välkänd i Europa som han är i Sydamerika. Det här är dock till största delen en påhittad film, där Nick och Maria liksom många andra är fiktiva karaktärer som till största delen inte har hänt på riktigt. Man kan tycka att det är bortkastad potential, då det borde finnas tillräckligt många verkliga historier i anslutning till Escobar så att man inte borde behöva hitta på en story när det kretsar kring en så välkänd verklig person.

Men om man kommer över det är Escobar: Paradise Lost en helt okej film med en intressant och genomarbetad story. Det är underhållande, fascinerande och obehagligt. Den lyckas att engagera och till stora delar även hålla intresset vid liv på ett effektivt sätt. Åtminstone periodvis är det också en riktigt spännande film, som har en föredömlig intensitet och bitvis känns riktigt rafflande. Det uppskattar jag, och det gör att man dras in i filmen på ett effektivt sätt. Särskilt en del scener är så intensiva och spännande att man omöjligen kan slita ögonen från TV-skärmen. Överlag upplevs filmen också trovärdig och realistisk.

På gott och ont är Escobar: Paradise Lost en mycket mörk och dyster film, som inte lämnar något framtidshopp. Tvärtom är den så deprimerande att man nästan förlorar livslusten av att se på filmen... Det är också oerhört våldsamt och brutalt på alla sätt och vis. Det är för all del glädjande att en film om så mörka ämnen undviker påklistrade och sockersöta klichéer, så att filmen blir trovärdig utan att kännas "Hollywood-ifierad". Men här har det istället gått för långt åt andra hållet, då man inte får se något framtidshopp och allting blir så fruktansvärt mörkt och deprimerande. Inte för att det nödvändigtvis är något fel med det - en såda här film hade ju trots allt inte fungerat som lättsam sockersöt underhållning - men jag hade önskat någon form av ljusglimt så att man åtminstone kunnat antyda något hopp inför framtiden. Det här är faktiskt så brutalt att den får Gomorra att framstå som en lättsam komedi i jämförelse, och jag undrar om det verkligen var avsiktligt...

Man kan också få en något schizofren känsla av den här filmen, då manusförfattaren verkar ha haft lite svårt att avgöra vilken slags film han egentligen velat berätta. Är det här ett romantiskt drama, en rafflande thriller, en actionfilm eller en biografi över delar av Pablo Escobars liv? Därom tvista de lärde. Inledningsvis läggs stor tyngdvikt på Nick och Marias relation, vilket i och för sig är sött och intressant men som inte har särskilt mycket gemensamt med den betydligt mörkare andra halvan av filmen. Det är absolut inget fel på romantik, men det finns rätt och fel tidpunkter för sådant; och här skär det sig med resten av filmen som blir brutal och intensiv.

Till råga på allt avslöjar filmen onödigt mycket genom att i början visa en scen från mitten av filmen, och därefter hoppa bakåt några år. Rätt använt kan det vara en effektiv berättarteknik, men här känns det mest som en nödlösning för att man inte ska tappa intresset under den mer långsamma första halvan. Den första halvan upplever jag också lite seg och onödigt långsam, och trots intressanta personer händer inte tillräckligt för att man till fullo ska förbli engagerad. Den andra halvan blir istället lite för rafflande och intensiv, då fokuset mest verkar vara spänning till varje pris - vare sig det faktiskt är logiskt eller inte.

Jag får heller inget tydligt grepp om Nick som person, som framstår som mer än lovligt naiv och som periodvis dessutom beter sig fruktansvärt korkat. Det rimmar lite dåligt med någon som trots allt flyttat från Kanada till Colombia för att starta eget; i vilket fall man rimligtvis inte borde vara särskilt naiv. Pablo Escobar får heller inte mycket till nyans, utan framstår som spritt språngande galen och som skjuter varenda människa utan att fråga. Kanske överensstämmer det med verkligheten, kanske inte - jag kände förstås inte Escobar och kan därför inte uttala mig med någon form av visshet.

Fotot är snyggt, och filmen har ett effektivt men föga originellt bildspråk. Skådespelarinsatserna är överlag bra. Josh Hutcherson är helt okej i huvudrollen som Nick, men känns en smula blek och opersonlig vilket jag ärligt talat inte är helt säker på om det är avsiktligt eller inte. Benicio del Toro är däremot utmärkt som Escobar, och gör en stark rollprestation av en svår roll. Det är bara synd att han inte får lite fler nyanser, för ingen skådespelare i världen kan göra en skjutglad galning riktigt intressant. Claudia Traisac är riktigt bra som Maria, men hon får tyvärr inte så mycket att arbeta med då hon under alltför många scener mer fungerar som vackert ansikte än något annat. Däremot har Josh och Claudia en övertygande personkemi, som gör att man hela tiden tror på deras relation; men det är kanske inte så konstigt då de ju faktiskt är ett par i verkligheten också. Resten av ensemblen är bra, men lär inte vinna några priser.

Escobar: Paradise Lost är en helt okej film, som är underhållande, spännande och intressant; även om man kan undra om det inte gått att göra en helt verklighetsbaserad film istället för en sådan här blandning med vissa verkliga och vissa fiktiva personer. Det är trovärdigt och mörkt, men tyvärr lite för deprimerande. Jag är heller inte helt förtjust i de minst sagt blandade genrerna, där det nästan känns som två olika filmer som nödtorftigt sammanfogats till en. Det uppstår också vissa trovärdighetsproblem, och i slutändan återstår lite för många obesvarade frågor. Därför blev jag överlag besviken på filmen, som trots att vissa scener är mycket lyckade ändå inte övertygar lika mycket som helhet. Det är för all del fortfarande en fullt sevärd film, men den borde ha kunnat bli så mycket bättre genom finslipning av manuset. Den erfarna skådespelaren men debuterande regissören Andrea Di Stefano uppvisar här stor talang som regissör, men övertygar tyvärr inte fullt lika mycket som manusförfattare. Mitt betyg stannar därför på en hyfsat stabil sexa, och fastän det på intet sätt är dåligt är det heller inte någon alltför minnesvärd film. Och under den första halvan är det periodvis så segt att man verkligen måste vara pigg när man ser den för att inte slumra till...

DVD-utgåvan (filmen släpps inte på Blu-Ray) erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 2,35:1, samt ljud i Dolby Digital 5.1. Utöver originalljudet (växelvis spanska och engelska) finns dubbade ljudspår på franska, ungerska och polska. Bild- och ljudkvaliteten är bra, men ibland kan man skönja att svärtan inte är så bra som den borde vara då en del partier som borde vara svarta snarare ser mörkbruna ut. Filmen är textad på 14 olika språk, däribland de fem nordiska språken samt engelska för hörselskadade. Tyvärr finns dock ingen vanlig engelsk text och heller ingen svensk text för hörselskadade. Textningen är lagom stor och lättläst.

När man matar in DVD-skivan möts man av en distributörsjingel, som följs av en språkvalsmeny och varningstexter på hela 30 sekunder (som inte går att hoppa förbi). Därefter spelas ett par trailers för andra filmer (som går att hoppa över), innan man kommer till huvudmenyn. Menyerna är snygga och rörliga, men är märkligt nog neutrala utan något språk alls (med undantag av bonusmaterialsmenyn). Det är en fin idé, men det fungerar inte riktigt lika bra i praktiken. Att Play-symbolen (en högerriktad pil) innebär att spela filmen kan väl de flesta lista ut, men att en uppslagen bok innebär scenval eller att en asterisk (*) innebär bonusmaterial är knappast lika självklart.

Det enda bonusmaterialet som finns är en bakom kulisserna-dokumentär på en halvtimme, som bl.a. består av intervjuer med regissör och skådespelare. Det är överlag intressant, och man får veta en hel del matnyttigt. Som vanligt förekommer dock sin beskärda del av allmänt skryt över de inblandade, och jag tror man hade vunnit på att korta ner dokumentären lite grand. Dokumentären har tyvärr ingen skandinavisk text, men det finns i alla fall engelsk text - dels en textremsa med engelsk översättning vid utländskt tal (spanska och till viss del franska) och dels en textremsa där allt tal har engelsk text.

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 5 november 2015
Senast uppdaterad: 6 november 2015

Recensionen har lästs 2857 gånger av 1609 personer, sedan den 5 november 2015

Betyg:
Film/serie * * * * * *      6
DVD-produktion * * * * * * *     7
Snittbetyg: * * * * * * och en halv     6,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
NIA - ÅTTA - SJUA - TVÅA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern