Dubbningshemsidan
Recensioner
Ready Player One
(Ready Player One)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Året är 2045, och de överbefolkade städerna bygger numera på höjden istället för på bredden. På grund av klimatförändringar och en växande andel fattiga har många städer förvandlats till rena slumområden. Å andra sidan behövs dock inga lyxiga bostäder, för de flesta gör inte mycket mer än att äta, sova och gå på toa i "verkligheten". För allting annat används Virtual Reality, och i synnerhet VR-världen OASIS utvecklad av världens största företag. Där kan man arbeta, underhålla sig och göra i stort sett allt man vill mellan himmel och jord. I det som numera är den fattiga slumstaden Columbus i Ohio bor tonåringen Wade Watts tillsammans med sin moster och hennes hopplösa pojkvän, efter att hans föräldrar dött.
Som de flesta i världen tillbringar han mest tid åt att försöka hitta de tre nycklar som OASIS grundare James Halliday gömt någonstans i VR-världen - Halliday dog fem år tidigare, och har gått ut med information att den som först hittar alla tre gömda nycklar och det gömda "påskägget" i spelet får ärva hans enorma förmögenhet och ta över kontrollen av OASIS. Det är en chans som världens näst största företag IOI inte vill missa, och dess VD Nolan Sorrento är därför beredd att gå precis hur långt som helst för att själv hitta nycklarna. Men fastän det gått fem år har ingen ens lyckas att hitta den första nyckeln. Mot alla odds lyckas dock Wade, som i VR-världen kallar sig för Perzaval, att hitta den före alla andra; och han får sällskap av Art3mis som han genast blir blixtförälskad i - detta trots att han aldrig träffat henne i verkligheten, och att hans bästa vän Aech (som han heller aldrig träffat i verkligheten) varnar honom för att han inte ens kan vara säker på att Art3mis faktiskt är en tjej i verkligheten; än mindre vem hon är...
Även fast hans filmer hållit en lite ojämn nivå, är det svårt att förneka att Steven Spielberg är en skicklig regissör. Det här liknar inte direkt hans mer traditionella filmer, men det är onekligen en intressant och fascinerande berättelse. Här finns också fler bottnar och ett större djup än det kan verka som vid en första anblick, så det är långt ifrån någon traditionell science-fictionaction. Det uppskattar jag, och därigenom har Ready Player One också blivit en bra film.
Det är underhållande och mycket fartfyllt, och här händer någonting hela tiden. Det finns en tacksam intensitet, och det är överlag riktigt spännande. Samtidigt får man lära känna de centrala rollfigurerna ganska väl, och de flesta hinner få en del nyanser. Därigenom bryr man sig om rollfigurerna och vad som händer med dem. Man dras in i handlingen på ett effektivt sätt, och det förblir engagerande från början till slut. Samtidigt finns det förvånansvärt många bottnar, och filmen har ett större djup än man skulle kunna tro.
Det kryllar också av populärkulturella referenser, vilket är ganska kul. Framförallt finns här många 1980-talsreferenser, som är inplacerade på ett smart sätt och tillför en extra krydda till filmen; även om man med all rätt kan ställa sig frågan varför just 1980-talet verkar vara så populärt på 2040-talet...? Steven Spielberg har också gjort ett bra jobb med att bredda målgruppen och blanda olika genrer, med förvånansvärt bra resultat. Här finns traditionell science-fiction, dystopi, romantik, matinéäventyr, storslagen action med mycket datoranimation (ā la Michael Bay) och dessutom lite drama med sensmoral. Plus många referenser till TV-spel och filmer från 1970- och 1980-talet.
Trots att det finns mycket action och adrenalin finns det samtidigt hela tiden ett fokus på historien, och Spielberg glömmer inte bort att det viktigaste trots allt är handlingen och rollfigurerna. Manusförfattarna har gjort ett bra jobb, som lyckas att blanda så många beståndsdelar och få med lite av allting men utan att någonsin glömma premissen och storyn. Med andra ord, ungefär som Transformers-filmerna borde ha varit men aldrig riktigt var. Det är en omfattande intrig, men samtidigt blir det aldrig rörigt och den röda tråden är hela tiden närvarande.
Alltför lågmält är det dock inte, och även fast budskapet är bra och tämligen behövligt så är den också tämligen övertydlig. Under filmens andra halva blir det också bitvis lite för mycket action, när filmteamet nästan verkar glömma bort rollfigurerna till förmån för storslagna strider - ungefär som en korsning mellan Transformers och Sagan om Ringen-ungefär, och det är lika märkligt som det låter. Den första halvan är nära på perfekt, men sen blir det lite för mycket av det goda och några actionsekvenser pågår lite för länge för sitt eget bästa. Speltiden är också i längsta laget, och trots den omfattande intrigen är det lite väl saftigt med en film på 2 timmar 20 minuter. Jag tror att filmen hade vunnit på att kortas ned en liten aning, och med en kvarts kortare längd hade den förmodligen känts ännu mer fokuserad. Dessutom uppstår vissa trovärdighetsproblem, då alla ungdomar på 2040-talet verkar kunna precis allt om spel och filmer från 1970- och 1980-talet, och till och med kan varenda detalj av The Shining utan till; en film trots allt gjord närmare 50 år före någon av de föddes. I min erfarenhet har merparten av dagens ungdomar inte direkt råkoll på filmer och TV-spel från 1980-talet, så varför skulle det decenniet vara så mycket populärare några decennier framåt i tiden...?
Fotot är snyggt, och specialeffekterna imponerar stort. Det märks att tekniken har kommit långt på senare år, och för en gångs skull kan man här aldrig se några uppenbara tendenser till green screen eller dylikt, och allting ser realistiskt ut. Skådespelarinsatserna är också riktigt bra, och jag uppskattar att filmteamet valt förhållandevis okända (eller åtminstone bara halvkända) skådespelare, där man undvikit de största stjärnorna - det gör under för trovärdigheten. Tye Sheridan gör en mycket bra insats som Parzival/Wade, och spelar övertygande helt utan överspel. Olivia Cooke är utmärkt som Art3mis/Samantha, och gör en lågmäld och trovärdig rollprestation med enkla medel. Lena Waithe är också riktigt bra som Aech, medan Win Morisaki är helt okej men något stel som Daito. Ben Mendelsohn balanserar dock på gränsen till överspel som Sorrento, och ibland går han också över gränsen, vilket är lite olyckligt. Ben brukar spela bättre än så här, varför jag bara kan förmoda att felet åtminstone delvis ligger i regi och/eller manus.
Ready Player One är överlag en riktigt bra film, som är underhållande, spännande och förhållandevis djupsint. Här finns många bottnar, en bra om än något övertydlig sensmoral och en tacksam intensitet. Rollfigurerna är intressanta och hyfsat nyanserade, och jag uppskattar att i stort sett ingen är helt god eller ond utan har både bra och dåliga sidor. Undantaget är dock Sorrento, som blivit så fruktansvärt endimensionell och stereotyp så att till och med Cruella de Vil framstår som mer nyanserad än han. När man lagt ner så mycket tid på ett mångbottnat manus och nyanserade rollfigurer är det beklagligt varför just han blivit så genomond så att hälften vore nog. Några stridsscener pågår också lite för länge för sitt eget bästa, och filmen hade nog vunnit på att kortas ned lite. Men trots bristerna är det en bra och välgjord film, som är väl värd att se även för de som vanligtvis inte uppskattar den här genren. Därför väljer jag efter moget övervägande en stabil sjua i betyg, och även fast manuset hade förtjänat en genomsyn är det ändå bättre än väntat och bättre än många andra dystopier.
Ready Player One går upp på bio i både 2D- och 3D-version. På pressvisningen jag närvarade på visades dock 2D-versionen, så därför kan jag inte uttala mig om hur 3D-effekterna är. Men då den här filmen, i likhet med de flesta andra filmer, inte är inspelad i äkta 3D utan efterkonverterad, så misstänker jag att 3D-effekterna förmodligen inte är alltför imponerande.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 30 mars 2018
Senast uppdaterad: 30 mars 2018
Recensionen har lästs 2224 gånger av 1278 personer, sedan den 30 mars 2018
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(17533126)a(1587777))