Dubbningshemsidan
Recensioner
Robin Hood
(Robin Hood)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen, filmen eller dess dubbning samt sätta egna betyg.
Tack till Walt Disney Studios Home Entertainment för recensionsexemplaret
© Disney
Legenden om Robin Hood, som stal från de rika för att ge åt de fattiga, har berättats i olika former ända sedan 1400-talet. Huruvida Robin Hood funnits på riktigt i någon form har aldrig lyckats fastställas, men det råder ingen tvekan om att somliga karaktärer (däribland prins John) har funnits. Trots ett flertal filmer och serier som gjorts utifrån legenden, är Disneys tecknade version från 1973 mest känd för de allra flesta. Filmen är historiskt intressant då det var den första tecknade långfilmen som Disney gjorde helt utan Walt Disneys inblandning, efter att han gick bort 1966 - Aristocats släpptes visserligen några år efter Disneys död, men den hade hunnit påbörjas innan dess, medan Robin Hood däremot är planerad och producerad i sin helhet efter Walts bortgång. Nu har även Robin Hood kommit i nyutgåva på DVD; efterfrågat av många då den äldre utgåvan varit utgången i några år. Handlingen känner de allra flesta redan till, men trots det ska jag göra en kort sammanfattning för alla som exempelvis legat i ide de senaste 35 åren... Englands dåvarande kung Rikard har rest bort för att delta i korstågen i det Heliga Landet, och i hans frånvaro har brodern John lagt beslag på tronen. Till skillnad från sin bror har John inte helt rent mjöl i påsen, utan är mest ute efter att tjäna så mycket pengar som möjligt. Därför har han satt i system att höja skatterna till bristningsgränsen, och hans kumpan sheriffen i Nottingham går själv runt och samlar in alla pengar som folk tjänat in. Folkets enda hopp är Robin Hood - i den här versionen en räv - som tillsammans med sin björnkompis lille John stjäl pengar från de rika och t.o.m. från prins John, för att ge till de behövande. En av dessa är den unga kaninpojken Hoppsan, som på sin födelsedag får besök av sheriffen i Nottingham som tar hans födelsedagspengar ifrån honom. Robin Hood gottgör Hoppsan genom att ge honom sin pilbåge. När han ska prova sin nya pilbåge råkar han skjuta lite för högt, och pilen landar rakt inne i prins Johns slottsgård. Hoppsan smyger sig in för att ta tillbaka pilen, och kommer där i kontakt med den unga kvinnan Marian och hennes vän lady Kluck. Marian berättar att hon för många år sedan hade ett förhållande med Robin Hood, men att det tog slut när hon reste bort till London. Hon har dock inte kommit över Robin, men är övertygad om att detsamma inte gäller honom. Men Robin har inte glömt bort Marian, och när det arrangeras en bågskyttetävling i Nottingham där Marian ska kyssa vinnaren, så kan Robin inte motstå att själv ställa upp. Då han är efterlyst kan han inte gärna visa sig öppet, utan klär ut sig. Men det råkar vara precis det som prins John också räknat med.
Alla Disneys äldre tecknade klassiker har en charm och tidlöshet som är svår att uppnå i dagens läge, och Robin Hood är inget undantag. Det är en intressant och genomarbetad historia, som passar bra för alla åldrar. Filmen har en viss spänning som många andra Disney-klassiker saknar, och även om det inte är tillräckligt för att bli riktigt spännande för vuxna, så gör det att barn hålls engagerade och fängslade igenom hela filmen. De flesta rollfigurer är relativt mångbottnade, och allting har gjorts med glimten i ögat. Alltför mycket till humor finns inte, men trots allt är det småroligt då och då. Det är en välgjord film, där både animation och musik håller hög klass. I likhet med alla filmer från den här tidsperioden är filmen givetvis handanimerad, och det ger en viss charm och känsla som man inte med lätthet kan uppnå med modern datoranimation. Både karaktärerna och bakgrunderna är snyggt tecknade, och animationen är förstklassig. Därför får filmen också en tidlös kvalitet och känsla, och håller att ses om flera gånger. Fastän Robin Hood numera har drygt 35 år på nacken, så håller den fortfarande gott och väl i jämförelse med dagens tecknade filmer, och det är imponerande. Men Robin Hood tillhör tyvärr inte någon av Disneys bästa filmer, och ibland märks Walt Disneys frånvaro av ganska tydligt. Filmen är gjord med lägre budget än flera andra av Disneys klassiker, och därför märker man exempelvis av återanvända rörelsemönster och rutiner från andra filmer. Det är heller ingen alltför djup story, och den hade kunnat utökas lite grand. En del av sångerna är heller inte speciellt minnesvärda, och ingen för handlingen framåt i någon egentlig mening. Därför blir det lite irriterande när tre av filmens fem låtar placerats väldigt nära varann - inom loppet av 10 - 15 minuter hinner tre låtar spelas, och det märks att handlingen blir lidande av det. En av dem, "En låtsaskung av England", är visserligen en trevlig och underhållande låt som trots allt har viss betydelse för handlingen; men de andra två är ganska lättglömda och det känns mer som att handlingen stannar upp för att sjunga sångerna. Förmodligen beror åtminstone en del av bristerna på att Wolfgang Reitherman, som tog över ansvaret för Disneys tecknade avdelning efter Walts bortgång, ännu inte var tillräckligt rutinerad. Men trots bristerna är Robin Hood utan tvekan en bra film, som är både underhållande, charmig och välgjord. Den håller god klass än idag, och kan ses om flera gånger. Därför är den absolut köpvärd på DVD för de allra flesta, och en stark sjua känns som det mest rättvisa betyget.
Trots att ett flertal Disney-filmer som släppts efter denna redan har dubbats om med nya röster, så har Robin Hood fått behålla sin ursprungliga dubbning från 1973, vilket är mycket glädjande. I likhet med andra Disney-filmer under 1970-talet var det Doreen Denning som ansvarade för både regi och översättning. Inspelningen gjordes hos Europafilm, men troligen gjordes dubbningarna trots detta av Doreen som privatperson, och att hon i sin tur hyrde in sig i Europafilms lokaler för inspelningen. Detta har jag emellertid ej lyckats klarlägga till 100%. I huvudrollen som Robin Hood hör vi Jonas Bergström. Han gör en bra rolltolkning och låter någorlunda lik originalrösten, men har en lite för ljus röst. Han bibehåller dock rätt röstkaraktär och känsla, vilket jag tycker är viktigare än exakt röstlikhet. Lille John spelas av den sedan länge bortgångne Beppe Wolgers. Han har en något för ljus och "fyllig" röst, men är ändå mycket bra. Dock märker man ganska tydligt att rösten byts ut vid sång, vilket i det här fallet bara innebär "En låtsaskung av England". Såvitt jag kunnat avgöra görs rösten då av Rolf Bengtsson, precis som i Djungelboken, men jag är inte 100% säker på det. Som Prins John hör vi Ingvar Kjellson. Hon har en lite mer speciell röst än originalet, och dessutom något för ljus sådan, men gör en bra rolltolkning och bibehåller ungefär rätt röstkaraktär. Han behåller dock inte riktigt samma högtidliga röststil som originalet. Ormen sir Väs spelas av Sven Lindberg, som gör en utmärkt insats och låter mycket lik originalrösten. Det kan inte bli mycket bättre. Allan-i-Dalen spelas av Rolf Bengtsson. Han gör också en bra insats, men har lite för ljus röst, och bibehåller inte samma mörka och djupa stämma som originalet. Därför blir också sångerna i en viss annan tonart än originalet. Sheriffen i Nottingham spelas av den nyligen bortgångne John Harryson. Han är alltid duktig och gör en bra rolltolkning, men han har för ljus och lite för speciell röst gentemot originalet. Kaninen Hoppsan spelas av Mats Åhlfeldt, som är mycket lik originalrösten och gör bra ifrån sig. Ibland kan man skönja en viss bristande inlevelse från Mats sida, men det är inget stort problem och med tanke på hans ålder när dubbningen gjordes är det fullt förståeligt. Hans mamma spelas av Karin Miller, som gör en bra rolltolkning men inte låter särskilt lik originalrösten. Hon har för ljus och lite för speciell röst, och låter dessutom lite yngre än originalet. Hoppsans lillebror spelas av Malin Graffman, som låter lik originalrösten men har en aningen för feminin röst. Intressant är dock att hon har en bra inlevelse, som t.o.m. överträffar originalversionens. Som Marian hör vi Monica Nordquist. Hon är relativt lik originalrösten, men låter något yngre. Dessutom talar hon med lite bristande inlevelse. Lady Kluck spelas av Birgitta Andersson. Hon låter ganska lik originalet, men har en något för ljus röst. Broder Tuck spelas av Björn Gustafsson. Han gör en bra rolltolkning, men har lite för speciell röst jämfört med originalet; dock fortfarande med godkänd likhet. I övrigt varierar rösterna mellan skapliga och utmärkta. Förutom tidigare nämnda undantag talar alla med bra eller utmärkt inlevelse.
Den svenska översättningen håller hög kvalitet, även om jag av tidsskäl ännu inte hunnit detaljstudera hela originalversionen. Doreen Denning har periodvis översatt ganska fritt, men allting håller sig ganska väl till andemeningen. Ibland kan jag dock tycka att hon tagit sig lite väl stora friheter, som att exempelvis översätta "The jackpot!" med "Här ska det ordnas". Hon har bibehållit ungefär samma gammaldags språk som originalversionen, och det mesta låter naturligt och bra. De ordvitsar som förekommer låter lite mer konstlade i svensk version, men trots allt har Doreen gjort ett tappert försök att översätta även sådant som är svårt eller omöjligt att få till naturligt. I samband med en av ordvitsarna förekommer dock en klantig översättningsmiss. Kung Rikard avslutar nämligen med orden "It appears that I now have an outlaw for an in-law". Det har översatts med "Det förefaller som om min dotter har fått en laglös som lagvigd" - detta trots att vi i tidigare scener har fått veta att kung Rikard är Marians farbror. Rimligen kan hon inte gärna gå från brorsdotter till dotter mellan olika scener, så hur Doreen kunnat göra en sådan miss som att använda ordet dotter i slutscenen förstår jag inte. Alla sånger har översatts till svenska. Sångtexterna håller hög kvalitet, men de flesta är relativt fritt översatta. Doreen har inte tagit sig fullt lika stora friheter som bl.a. Monica Forsberg och tidigare Karl Lennart gjorde, men det är inte alls lika bokstavligt översatt som i synnerhet Nils Bohman gjorde sig känd för.
De svenska munrörelserna stämmer ganska väl, och det blir aldrig störande. Det rör sig inte om någon perfekt läppsynk och ibland skiljer det sig tämligen markant, men det här är en rimlig kompromiss mellan läppsynk och dialog. Av förståeliga skäl går det ju sällan att få perfekta munrörelser vid engelskspråkiga original, utan att kompromissa med översättningen eller språkbruket, varför det här är en svår balansgång.
På bio och VHS fanns en halvgjord svensk bildversion, som innebar att första halvan av förtexterna stod på svenska. Där hade listan på de amerikanska originalrösterna bytts ut mot svenska röster - dock i något enklare stil; medan originalversionen också anger vilka djur som respektive rollfigur är, så saknas det i den svenska versionen. Den svenska var lite mer kortfattad än den engelska. Rösterna för sheriffen samt gamarna Trigger och Dum-dum togs bort för att istället rymma tekniker, musikalisk ledning och regissör. Istället har sheriffens röst satts ut på en tidigare skärm, där han inte syns i bild, medan Trigger och Dum-dum saknas helt. Övriga röster har heller aldrig stått utsatta, fastän det är ett flertal relativt stora roller som återstår (däribland Hoppsan och änkan Kanin). Resten av förtexterna stod på engelska, och på bio och VHS var textskyltar under filmens gång inte översatta. I DVD-utgåvan återges hela filmen istället i amerikansk bildversion, och därmed står alla förtexter på engelska; komplett med listan över originalrösterna. Istället har dock viktigare textskyltar översatts via textremsor i bild, något som inte gjorts tidigare. På DVD-utgåvan visas istället svenska röster och dubbcredits efter filmens slut, via programmerat uthopp. Det som visas där är samma textskärmar som visades under förtexterna på bio och VHS, om än i stillbildsform (istället för rörligt) och i något snabbare tempo än originalet. Då namnen står utsatta med bara en eller två personer åt gången, så är det för en gångs skull fullt möjligt att hinna läsa allt. Av någon märklig anledning saknar DVD-utgåvan dock den sista svenska textskärmen från VHS, där Doreen Denning stod utsatt för "Bearbetning och regi" - istället avbryts listan på skärmen innan. Detta trots att 2002 års DVD-utgåva hade med även den textskärmen. Jag förmodar att det blivit något misstag, så att det inte rör sig om ett avsiktligt beslut. Det är också tråkigt att Disney inte kunnat sätta ut de övriga rösterna som saknats tidigare efter sluttexterna - de allra flesta röster (alla utom tre rollfigurer, såvitt jag kunnat avgöra) har skrivits ut i Disneys pressmaterial, vilket avslöjar att de trots allt är kända av Disney.
Årets DVD-utgåva ges ut i anamorfisk Widescreen i formatet 1,75:1 (vilket innebär mycket smala svarta fält till vänster och höger på en Widescreen-TV); trots att både 2002 års DVD-utgåva och VHS-utgåvorna varit i fullskärm i 4:3, och trots att omslaget felaktigt anger att bilden ska vara i 4:3-format. Vilket format som är det rätta är faktiskt en smaksak i det här fallet, då Robin Hood spelades in i så kallad "open matte". Det betyder att filmen spelats in i fullskärm (ca 1,33:1), men visades på bio beskuren i höjdled för att åstadkomma Widescreen. Filmen är avsedd att kunna visas i båda formaten, och därmed finns det alltså inget konkret rätt eller fel vad gäller formaten. Om man ser på en gammal VHS-utgåva märker man tydligt att det aldrig händer något alltför viktigt längst upp och ned i bild, utan att det ska fungera lika bra om man beskär filmen i höjdled. Personligen föredrar jag fullskärmsversionen, då jag anser att bildkompositionen ser snäppet bättre ut där. Dessutom är det utifrån fullskärmsversionen relativt enkelt för de med Widescreen-TV att zooma in bilden till 14:9 eller 16:9 och därmed få ganska precis samma bild som på bio, medan det däremot när bilden redan är beskuren som här inte finns någon återvändo.
Den nya DVD-utgåvan består av en skiva, och kommer i DVD-fodral med glänsande papphölje. Bildkvaliteten håller hyfsad klass, men verkar inte alls vara lika väl restaurerat som andra Disney-klassiker. En hel del smuts och repor finns kvar i bilden, och på en stor TV kan det tänkas bli störande. Det finns ljudspår på svenska, norska, danska, finska och engelska - samtliga är i Dolby Digital 5.1. Jag gissar att den svenska versionen sannolikt gjordes i stereo från början, så 5.1-versionen är därmed en senare ommixning. Även det svenska ljudspåret låter dock bra, och lider inte av några tydliga kvalitetsbrister. Filmen är textad på dessa fem språk, samt engelsk text för hörselskadade. Någon svensk text för hörselskadade finns tyvärr inte. Det är märkligt, då den förra DVD-utgåvan hade svensk text för hörselskadade, och därför är det svagt att inte plocka in samma textning den här gången. Den här gången är den svenska textningen nyöversatt från engelskan, och har alltså inte samma dialog som den svenska dubbningen. Därför kan den i praktiken bara användas tillsammans med det engelska ljudspåret, och inte som komplement till den dubbade versionen. När man stoppar i skivan möts man av språkvalsmeny, som följs av varningstexter i 5 sekunder och Disney-vinjett. Därefter visas en talad introduktion för Disneys s.k. FastPlay, som innebär att om man inte gör någonting annat, så startas automatiskt uppspelning av några trailers följt av huvudfilmen utan att gå via menyn. I USA är det säkert ett uppskattat initiativ, då det gör det enklare för barn att kunna få igång filmen. Men i Skandinavien försvinner en stor del av poängen, då vi alltså först måste välja språk med fjärrkontrollen - om man klarar av det, så är man säkert också fullt kapabel att klicka på "Spela filmen" på huvudmenyn. Det gör också att omslagstextens beskrivning "...utan att du behöver använda fjärrkontrollen" blir felaktig i Skandinavien, då vi alltså först likväl måste använda fjärrkontrollen för att välja språk. Om man avbryter FastPlay genom att trycka Menu på fjärrkontrollen, alternativt välja "Huvudmeny" från FastPlay-introduktionen, så kommer vi istället direkt till menyn - inga trailers visas, utan de nås istället under rubriken "Nyheter" på menyn. Menyn är rörlig och på svenska - den är ganska snygg, även om den delvis har enklare animation än själva filmen.
Som extramaterial hittar vi först ett alternativt slut till filmen, som visas i form av färglagda storyboardskisser, som delvis animerats i enkel stil. Inslaget är dubbat till svenska, men man märker att rösterna inte är samma som i filmen - något som dock är fullt förståeligt, då flera av de skådespelarna inte längre är i livet. Till filmen finns också ett "sjung med"-textspår, som innehåller textremsor med svenska sångtexter till samtliga sånger, medan resten av filmen är otextad. Vidare finns det från menyn möjlighet att spela upp tre av sångerna från filmen, med ångtexterna textade i bild. Dessa sker i form av utdragna klipp från filmen, och visas alltså precis som i filmen. Av någon anledning finns dock två av sångerna inte med på den menyn ("Ej i Nottingham" och finalversionen av "Oh-de-lally" - i synnerhet den förstnämnda är mycket märkligt att den saknas). Därefter hittar vi ett online-spel, som man spelar med hjälp av fjärrkontrollen. Det går först ut på att svara rätt och snabbt på ett antal frågor om filmen, och därefter ska man försöka hitta Marian med hjälp av ledtrådar. Den första delen är relativt enkel, men den sistnämnda tycker jag inte förklaras tillräckligt noggrant, och därför hade jag problem att lista ut vad jag skulle göra. Om jag inte lyckades, så misstänker jag att detsamma gäller barnen. Spelet är på svenska, men vilka de två speakerrösterna är vet jag inte. Vidare återfinns ett bildgalleri, med bl.a. koncept- och storyboardskisser från filmen, foton på animatörer och animationsprocessen samt marknadsföringsmaterial. Det rena bildgalleriet ger inte så mycket, men dessbättre finns även ett mer intressant videogalleriläge. Då visas alla bilderna per automatik, tillsammans med bakgrundsmusik och en berättarröst som berättar mer om bilderna. Totalt varar det inslaget nio minuter, och det är periodvis ganska intressant. Jag är inte säker på vem berättaren är, men det kan tänkas röra sig om Lizette Pålsson. Slutligen hittar vi den klassiska tecknade kortfilmen I svunna tider (Ye Olden Days) från 1933. Den har funnits med på tidigare samlingsfilmer i färglagd form, men återges här i det svart-vita originalet. Filmen är dubbad till svenska, men tyvärr anges inga svenska röster eller dubbcredits efter filmens slut. Det är tråkigt att Disney inte kunnat börja sätta ut röster även på extramaterial, i synnerhet fristående sådant såsom kortfilmer. Där tar det roliga slut. Det extramaterial som finns är fullt godkänt, men det är onekligen mindre extramaterial än många andra av Disneys tecknade klassiker.
Sammanfattningsvis är Robin Hood en charmig och trevlig film, som har klarat tidens tand väl, även om den inte tillhör någon av Disneys bästa filmer. Dubbningen håller hög kvalitet, precis som i stort sett allting annat som Doreen Denning åstadkom under sin livstid. En del av rösterna är dock inte alltför lika originalet, och det förekommer ett fåtal misstag vid översättningen. I övrigt är dubbningen bra, och bättre än många dubbningar som görs i dagens läge.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 9 februari 2009
Senast uppdaterad: 9 februari 2009
Recensionen har lästs 10647 gånger av 6429 personer, sedan den 9 februari 2009
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
6 |
| Röster |
|
7 |
| Inlevelse |
|
8 |
| Översättning |
|
8 |
| Munrörelser |
|
7 |
| Helhetsintryck dubbning |
|
8 |
| Snittbetyg: |
 |
7,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen, filmen eller dess dubbning. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(1054872)a(1587777))