Dubbningshemsidan
Recensioner
Icke-dubbade filmer
X-Men: Dark Phoenix
(Dark Phoenix)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Biostaden Aveny i Skellefteå för pressvisningen
Sök efter X-Men på CDON
g(16153296)a(1587777))
ANNONS
g(1054872)a(1587777))
Drama / Science-fiction / Fantasy / Äventyr / Action / Övernaturligt / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 54 minuter
Genre: Fantasyactionäventyr
Produktionsland/år: Kanada/USA, 2019
Produktionsbolag: 20th Century Fox, Bad Hat Harry Productions & Donners' Company, i samarbete med Marvel Enterprises & TSG Entertainment
Producent: Simon Kinberg, Lauren Shuler Donner, Hutch Parker & Stan Lee
Regi: Simon Kinberg
Manusförfattare: Simon Kinberg, baserat på en serietidning skapad av Jack Kirby & Stan Lee
Svensk distributör: Twentieth Century Fox (Sweden) AB
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg (fast viss tveksamhet råder)
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
| Medverkande: | |
|---|---|
| Professor Charles Xavier - James McAvoy | Erik Lehnsherr / Magneto - Michael Fassbender |
| Jean Grey - Sophie Turner | Scott Summers / Cyclops - Tye Sheridan |
| Raven / Mystique - Jennifer Lawrence | Hank McCoy / Beast - Nicholas Hoult |
| Ororo Munroe / Storm - Alexandra Shipp | Peter Maximoff / Quicksilver - Evan Peters |
| Kurt Wagner / Nightcrawler - Kodi Smit-McPhee | Dazzler - Halston Sage |
| Vuk - Jessica Chastain | Jones - Ato Essandoh |
| John Grey - Scott Shepherd | Elaine Grey - Hannah Anderson |
| USA:s president - Brian d'Arcy James | Jean Grey som barn - Summer Fontana |
1975 råkar Jean Grey oavsiktligt använda sina förmågor att läsa tankar och påverka saker med tankekraft, vilket orsakar en kraftig bilolycka som dödar hennes föräldrar medan hon klarar sig utan en skråma. Flera decennier senare jublar hela USA när den nya rymdskytteln Endeavour skjuts upp i rymden, men snart svävar astronauterna ombord i livsfara när ett solutbrott inträffar. USA:s president ber Charles Xavier om hjälp, och han övertalar X-Men att resa upp till rymden och rädda astronauterna från en säker död innan rymdskytteln fallerar. De lyckas rädda astrounauterna, men Jean Grey slukar hela solutbrottet i hennes kropp. Strax därpå börjar hon förändras - hon blir övermänskligt stark, och får starkare krafter än både hon och Xavier någonsin kunnat drömma om. Det resulterar också i att hennes synska förmågor blir avsevärt starkare; något som utomjordiska väsen inte är sena att utnyttja för egen vinning... När Jeans våldsamma attityd blir känt för myndigheterna blir X-Men plötsligt långt ifrån lika omtyckta som de varit under en period, och USA:s regering beslutar sig för att fånga in och sätta mutanter i koncentrationsläger.
X-Men-filmerna har generellt sett hållit en relativt hög klass, och jag har alltid uppskattat att alla är sig själva, utan några alter egos eller hemliga identiteter - kort sagt att alla vet om vilka de är och deras egenskaper; vilket helt klart känns bättre än hemliga identiteter som alltid orsakar en del trovärdighetsproblem. Efter den inte alltför lyckade X-Men: Days of Future Past är det trevligt med en mer genomarbetad film, utan tidsresor och andra nödlösningar. X-Men: Dark Phoenix är en bra och lyckad film, som känns ovanligt genomarbetad och dessutom skiljer sig från tidigare filmer så att det aldrig känns som någon upprepning.
Då Jean Grey alltid varit min favoritkaraktär inom X-Men-serien är det också trevligt med en film som äntligen fokuserar på henne, som alltför länge hamnat lite i skymundan. Dock var det här kanske inte riktigt vad jag hade hoppats på vad gäller Jean, men det är ändå en intressant och fascinerande berättelse som överlag övertygar utan nämnvärda logiska luckor. Det har blivit en nyanserad film med mångfacetterade personporträtt, där nästan ingen är helt svart eller vit; och det uppskattar jag. Därigenom blir det också riktigt engagerande, och intresset hålls vid liv hela tiden. Det är spännande, charmigt och fascinerande, och här finns en gnutta humor för att lätta upp stämningen på en i övrigt allvarlig film. Det finns ett visst djup, samtidigt som det också är underhållande för stunden.
Vi får återse de flesta av de klassiska rollfigurerna från X-Men-serien, även om somliga får större utrymme än andra. För oss som inte har daglig kontakt med X-Men är det dock inte alltid helt problemfritt att faktiskt komma ihåg vilka alla är, och vilka förmågor de har - inte minst då filmen inte erbjuder någon som helst resumé över tidigare filmer eller ens någon egentlig introduktion. Det var trots allt tre år sedan senast, så jag tycker inte man kan fordra att alla har alla de tidigare filmerna i färskt minne. Jag hade därför gärna sett någon form av sammanfattning över vad som hänt i de senaste filmerna, men här börjar handlingen abrupt utan mycket till introduktion. Den enda introduktion vi får gäller just Jean Grey och hennes barndom, i form av ett par tillbakablickar - det är absolut värdefullt, men det finns ju trots allt så många fler rollfigurer, och filmmakarna tycks förutsätta att vi alla ska känna varenda en av dem ingående.
Bara man kommer över det är det dock en bra och genomarbetad film som väntar, som har en tacksam intensitet där det händer något hela tiden; men utan att det någonsin upplevs rörigt eller svårbegripligt. Det är fängslande, spännande och fartfyllt, och manusförfattarna lyckas också att få till en berättelse som håller ihop logiskt utan nämnvärda trovärdighetsproblem. Jag uppskattar också att vi äntligen får se en Marvel-film under två timmar, efter att både X-Men och de flesta Marvel-filmer generellt sett brukar hålla på lite för länge för sitt eget bästa.
Ganska länge fungerar X-Men: Dark Phoenix riktigt bra, genom sin lyckade blandning mellan ett engagerande drama, action, charm och personporträtt. Men efter ett tag blir det lite för mycket av det goda, då filmen börjar glömma bort rollfigurerna till förmån för action, action och lite mer action. Till slut blir det lite för många stridsscener, och filmen tappar fokuset på rollfigurerna som X-Men överlag varit så bra på genom åren. Bitvis upplevs det som effektsökeri, och det känns som att regissören velat visa upp hur mycket häftigt man kan åstadkomma genom datoranimation nuförtiden; och det kan väl ändå inte ha varit meningen...? Det finns också ett par beståndsdelar i manuset som jag inte är helt förtjust i, och vid några tillfällen kan man också skönja antydningar till sexism som jag inte kan minnas har förekommit i tidigare filmer.
Fotot är snyggt, och specialeffekterna imponerar stort. Alla X-Men-filmer har haft fullt godkända effekter, men samtidigt märker man att det är först nu som tekniken börjar vara helt mogen, och man kan få till effekter som upplevs helt realistiska. Skådespelarinsatserna är bra, och glädjande nog är det samma skådespelare som i filmerna under senare år. James McAvoy är mycket bra som Charles Xavier, och Michael Fassbender är bra men inte riktigt lika bra som Erik. Jennifer Lawrence är som vanligt lysande som Raven/Mystique, och lyckas att göra rollfiguren fullständig rättvisa. Sophie Turner (för de flesta mest känd från Game of Thrones) är också utmärkt som Jean Grey, och får den här gången stå för det tyngsta lasset. Hon gör en imponerande rollprestation och lyckas att göra en intressant rollfigur ännu intressantare genom ett mångfacetterat spel. Nicholas Hoult är bra som Hank/Beast, även om han inte får lika mycket att arbeta med.
X-Men: Dark Phoenix är en bra och välgjord film, som är underhållande och spännande samtidigt som det finns ett visst djup och ovanligt många nyanser. Det här är inte den bästa filmen i X-Men-serien, men långt ifrån den sämsta heller utan placerar sig någonstans i mittenskiktet. Tyvärr förekommer lite för mycket effektsökeri och ett för stort fokus på actionsekvenser, i synnerhet under den sista halvtimmen; och jag är heller inte helt förtjust i en del vändningar och detaljer i manuset. Men det är ändå en film väl värd att se för alla som tycker om X-Men, men som inte kan ses fristående (åtminstone inte med lätthet) utan där man åtminstone bör ha sett de senaste 2 - 3 filmerna i serien. Det underlättar också om man har alla filmerna och alla rollfigurer i färskt minne, vilket jag tyvärr inte hade som inte sett om vare sig X-Men: Days of Future Past eller X-Men: Apocalypse sedan de först kom ut. Det är ändå en bra film, men som hade kunnat bli bättre genom finslipningar av manuset och ett litet annat fokus, men som likväl förtjänar en stabil sjua i betyg.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 7 juni 2019
Senast uppdaterad: 7 juni 2019
Recensionen har lästs 1728 gånger av 987 personer, sedan den 7 juni 2019
Recensionen skriven: 7 juni 2019
Senast uppdaterad: 7 juni 2019
| Betyg: | |||
|---|---|---|---|
| Film/serie |   |
7 | |
| DVD-produktion | -- | ||
| Snittbetyg: | |
7 | |
Läsarnas betyg
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.
Läsarnas kommentarer
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg